TU4y

Yttrande 2003/04:TU4y

Trafikutskottets yttrande 2003/04:TU4y

Tilläggsbudget för år 2004 – utgiftsområde 22 Kommunikationer

Till finansutskottet

Inledning

Finansutskottet beslöt den 20 april 2004 att bereda övriga berörda utskott tillfälle att yttra sig över 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2004 (punkterna 5–44) och de motioner som kan komma att väckas, allt i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

I detta yttrande behandlar trafikutskottet yrkandena 8 och 9, 33–37 och 42 (delvis) i propositionens förslag till riksdagsbeslut, innebärande att riksdagen

8.antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät (avsnitt 3.4 och 7.1.18),

9.antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation (avsnitt 3.5 och 7.1.18),

33.godkänner att regeringen under 2004 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 8 500 000 000 kr för de prioriterade vägprojekten E 6 delen Rabbaldshede–Hogdal, E 20 delen Tollered–Alingsås samt genom Alingsås, riksväg 40 delen Brämhult–Hester, riksväg 40 delen Haga– Ljungarum, riksväg 45 delen Angeredsbron–Älvängen, riksväg 44 delen Båberg–Väneryr samt riksväg 49 Skara–Varnhem (avsnitt 7.1.18),

34.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag (avsnitt 7.1.18),

35.godkänner att regeringen under 2004 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 17 000 000 000 kr för de prioriterade järnvägsprojekten Hallsberg–Degerön, Mjölby–Motala, Trollhättan–Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholmsregionen (avsnitt 7.1.18),

1

20 03/04 :T U4 y TR A F I K U T S KO T T E T S Y T T R A N D E

36.godkänner att regeringen under 2004 får besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för Euromaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB

Swedcarrier för 2005 och 2006 som sammanlagt uppgår till högst 2 300 000 000 kr (avsnitt 7.1.18),

37.godkänner vad regeringen förordar om avveckling av VTI Utveckling AB (avsnitt 7.1.18),

42.(delvis) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag, som står till regeringens disposition, enligt specifikation i tabell 2.1.

Vidare behandlas följande motionsförslag:

−2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7, 8, 11 och 12,

−2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 5 och

−2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 1.

1 Ändrad ram och ändrade anslag

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 2004 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1 i propositionen.

I fråga om utgiftsområde 22 Kommunikationer föreslår regeringen förändringar i enlighet med följande tabell.

Anslag		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
		statsbudgeten	ram/anslag,	anslagsnivå,
		2004, tkr	tkr	tkr
	22 Kommunikationer	28 535 012	0	28 535 012
36:1	Vägverket: Administration	1 030 202	-5 000	1 025 202
36:3	Banverket: Administration	773 146	-5 000	768 146
36:4	Banverket: Banhållning och	8 484 123	-15 000	8 469 123
	sektorsuppgifter
36:12	Rikstrafiken: Trafikupp-	793 000	5 000	798 000
	handling
36:16	Järnvägsstyrelsen (nytt	0	20 000	20 000
	ramanslag)

Regeringens förslag innebär inte någon förändring av den totala ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer. Regeringen föreslår dock några ökningar och motsvarande minskningar av olika anslag inom utgiftsområdet.

2

T R A F I K U T S K O T T E T S Y T T R A N D E

200 3/04 :T U4 y

För det första minskas anslaget 36:1 Vägverket: Administration med 5 miljoner kronor samtidigt som anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ökas med motsvarande belopp, i syfte att utöka möjligheterna att upphandla kollektiv interregional persontrafik.

För det andra föreslås att ett nytt anslag sätts upp på statsbudgeten för att finansiera en ny myndighet: Järnvägsstyrelsen. Myndigheten, som regeringen har för avsikt att inrätta den 1 juli 2004, planeras handlägga uppgifter enligt den av regeringen föreslagna nya järnvägslagen (prop. 2003/04:123), vilket innefattar de uppgifter som i dag utförs av Järnvägsinspektionen och Tågtrafikledningen inom Banverket samt ett antal nya uppgifter, bl.a. marknadsövervakning och registerföring. Då dessa uppgifter till stor del utförs inom Banverket i dag föreslås anslagen 36:3 Banverket: Administration och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minska med 5 respektive 15 miljoner kronor för att finansiera det nya anslaget som föreslås uppgå till 20 miljoner kroner för år 2004.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändrade och nya anslag för budgetåret 2004 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (punkt 42 delvis).

2 Lokala telenät

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät, med innebörden att möjligheten att ge kommunerna stöd till telenät genom att deras skattekonto krediteras förlängs med ett år så att perioden omfattar den 1 juli 2000–den 31 december 2006.

Motionsförslag

I motion 2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m) hänvisas till tidigare riksdagsbehandling av frågan om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät, då Moderaterna motsatte sig förslaget med motiveringen att bredbandsutbyggnaden bör klaras av marknadens aktörer, utan statlig regleringspolitik eller bidrag. Motionärerna anser följaktligen inte att det finns anledning att förlänga detta stöd (yrkande 1).

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion 2003/04:Fi23 att stödet till kommuner för anläggande av telenät inte bör förlängas eftersom utbyggnaden bör ske på marknadsmässiga villkor (yrkande 7).

3

20 03/04 :T U4 y TR A F I K U T S KO T T E T S Y T T R A N D E

Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar, liksom regeringen, att förutsättningarna för en snabb bredbandsutbyggnad i landet förändrats under senare år. Marknadsaktörernas intresse har minskat och den planerade ekonomiska ramen för statligt stöd för detta ändamål har inte utnyttjats. Utskottet menar dock att utbyggnaden fortfarande är lika angelägen och att stödet för kommuner för anläggande av lokala telenät bör förlängas i enlighet med regeringens förslag (punkt 8). Motion Fi28 (m), yrkande 1 samt motion Fi23 (fp) yrkande 7 föreslås därmed avstyrkas.

3Anslutningar för tele- och datakommunikation

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation. Det innebär att möjligheten för fysiska och juridiska personer att få skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datanät förlängs med ett år. Ändringen möjliggör att skattereduktion även ges vid debitering av slutlig skatt på grund av 2007 års taxering.

Motionsförslag

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion 2003/04:Fi23 att möjligheterna för fysiska och juridiska personer att få skattereduktion för höga anslutningskostnader inte bör förlängas eftersom utbyggnaden bör ske på marknadsmässiga villkor (yrkande 8).

Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar, liksom regeringen, att förutsättningarna för en snabb bredbandsutbyggnad i landet förändrats under senare år. Marknadsaktörernas intresse har minskat och den planerade ekonomiska ramen för statligt stöd för detta ändamål har inte utnyttjats. Utskottet menar dock att utbyggnaden fortfarande är lika angelägen och att skattereduktionen för höga anslutningskostnader för fysiska och juridiska personer därmed bör förlängas i enlighet med regeringens förslag (punkt 9). Motion Fi23 (fp) yrkande 8 föreslås därmed avstyrkas.

2

T R A F I K U T S K O T T E T S Y T T R A N D E

200 3/04 :T U4 y

4 Väghållning och statsbidrag

Bakgrund

Regeringen beslutade den 19 februari 2004 om väginvesteringar för perioden 2004–2013 och har i proposition 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004–2015 föreslagit en utökad ram för väg- och järnvägsinvesteringar samt redogjort för utfallet av planeringsomgången för transportinfrastruktur 2004–2015. Trafikutskottet kommer att behandla regeringens proposition senare under våren 2004.

Regeringens förslag

För att möjliggöra tidiga byggstarter av angelägna projekt i nationella väghållningsplanen föreslår regeringen att dessa finansieras med lån. Regeringen föreslår följaktligen att riksdagen godkänner att regeringen under 2004 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 8 500 000 000 kr för de prioriterade vägprojekten E 6 delen Rabbaldshede–Hogdal, E 20 delen Tolle- red–Alingsås samt genom Alingsås, riksväg 40 delen Brämhult–Hester, riksväg 40 delen Haga–Ljungarum, riksväg 45 delen Angeredsbron–Älvängen, riksväg 44 delen Båberg–Väneryr samt riksväg 49 Skara–Varnhem. De olika lånedelarna skall återbetalas i jämn takt under 25 år med start vid tidpunkten när respektive vägprojekt färdigställs.

Vidare föreslås att ändamålet med anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag utvidgas till att omfatta även bidrag för omprövningsförrättningar av enskilda vägar. Möjligheter att använda anslaget för detta ändamål fanns under 2003 men då omprövningsförrättningarna försenats och fördyras menar regeringen att sådana bidrag bör få betalas ut från anslaget även under 2004.

Motionsförslag

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion 2003/04:Fi23 att enligt inhämtad information är avsikten inte att utnyttja den av regeringen föreslagna låneramen under vare sig 2004, 2005 eller 2006. Eftersom något omedelbart behov således inte föreligger och detta därmed synes vara ytterligare ett försök av regeringen att undgå den normala budgetprocessen motsätter motionärerna sig förslaget och föreslår att regeringen återkommer när behov föreligger (yrkande 11).

Trafikutskottets ställningstagande

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall investeringar i vägar och järnvägar finansieras med anslag. Lagen anger dock att riksdagen kan besluta att finansiering skall ske på annat sätt för viss myndighet eller viss anskaffning. Trafikutskottet anser att regeringens förslag till låneram för vissa pro-

3

20 03/04 :T U4 y TR A F I K U T S KO T T E T S Y T T R A N D E

jekt i nationella väghållningsplanen innebär att ett antal för tillväxten strategiskt viktiga investeringar i vägnätet blir möjliga att genomföra och föreslår följaktligen att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 33) samt avstyrker motion Fi23 yrkande 11.

Såvitt gäller frågan om utvidgat ändamål för anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag har trafikutskottet inget att erinra mot regeringens förslag (punkt 34).

5 Banhållning och sektorsuppgifter

Bakgrund

Regeringen beslutade den 19 februari 2004 om järnvägsinvesteringar för perioden 2004–2013 och har i proposition 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004–2015 föreslagit en utökad ram för väg- och järnvägsinvesteringar samt redogjort för utfallet av planeringsomgången för transportinfrastruktur 2004–2015. Trafikutskottet kommer att behandla regeringens proposition senare under våren 2004.

Regeringens förslag

För att möjliggöra tidiga byggstarter av angelägna projekt i nationella banhållningsplanen föreslår regeringen att dessa finansieras med lån. Regeringen föreslår följaktligen att riksdagen godkänner att regeringen under 2004 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 17 000 000 000 kr för de prioriterade järnvägsprojekten Hallsberg–Degerön, Mjölby–Motala, Trollhät- tan–Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholmsregionen.

Motionsförslag

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion 2003/04:Fi23 att enligt inhämtad information är avsikten inte att utnyttja den av regeringen föreslagna låneramen under vare sig 2004, 2005 eller 2006. Eftersom något omedelbart behov således inte föreligger och detta därmed synes vara ytterligare ett försök av regeringen att undgå den normala budgetprocessen motsätter motionärerna sig förslaget och föreslår att regeringen återkommer när behov föreligger (yrkande 12).

Trafikutskottets ställningstagande

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall investeringar i vägar och järnvägar finansieras med anslag. Lagen anger dock att riksdagen kan besluta att finansiering skall ske på annat sätt för viss myndighet eller viss anskaff-

2

T R A F I K U T S K O T T E T S Y T T R A N D E

200 3/04 :T U4 y

ning. Trafikutskottet anser att regeringens förslag till låneram för vissa projekt i nationella banhållningsplanen innebär att ett antal för tillväxten strategiskt viktiga investeringar i järnvägsnätet blir möjliga att genomföra och föreslår följaktligen att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 35) samt avstyrker motion 2003/04:Fi23 yrkande 12.

6 Låneram för fyra SJ-bolag

Bakgrund

Huvuddelen av Statens järnvägars verksamhet bolagiserades vid årsskiftet 2000/01. Inriktningen är att de nya SJ-bolagen SJ AB, Euromaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier skall finansiera sig på den öppna kreditmarknaden, men detta förutsätter enligt regeringen att bolagen ännu några år kan utnyttja möjligheten att låna i Riksgäldskontoret.

För SJ AB finns en låneram på 2 000 miljoner kronor för perioden 2004– 2007. För övriga bolag finns en samlad låneram på 6 550 miljoner kronor för 2004.

Regeringens förslag

Med syftet att skapa stabilitet i finansieringsförutsättningarna för de nya SJ- bolagen föreslår regeringen att riksdagen godkänner att regeringen under 2004 får besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för Euromaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier för 2005 och 2006 som sammanlagt uppgår till högst 2 300 000 000 kr.

Motionsförslag

Mats Odell m.fl. (kd) anför i motion 2003/04:Fi27 att den nu föreslagna låneramen för de fyra förre detta SJ-bolagen är ett tydligt exempel på när staten agerar såväl domare som spelare på marknaden samt att detta sätter den sunda och rättvisa konkurrensen ur spel. Främst eftersom de aktuella bolagens konkurrenter inte har möjlighet att vända sig till Riksgäldskontoret för att få lån som i grunden garanteras av statskassan. Motionärerna anser därför att förslaget bör avslås (yrkande 5).

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet har för sin del inget att erinra mot regeringens förslag och föreslår därför att finansutskottet tillstyrker detta (punkt 36) medan motion Fi27 bör avstyrkas i nu behandlad del.

3

20 03/04 :T U4 y TR A F I K U T S KO T T E T S Y T T R A N D E

7 Avveckling av VTI Utveckling AB

Bakgrund

VTI Utveckling AB bildades efter ett riksdagsbelut 1983. Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva försäljning av forskningsprodukter inom väg- och trafikområdet och annan därtill förenlig verksamhet. Bolagets största verksamhet har varit seminarie- och konferensverksamhet, bl.a. det årligen återkommande Transportforum i Linköping. Försäljningen av forskningsprodukter inom väg- och trafikområdet har varit av begränsad omfattning. Bolagets aktier förvaltas av Väg- och trafikforskningsinstitutet (VTI).

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att avveckla VTI Utveckling AB, främst eftersom Transportforum och andra seminarier numera arrangeras av myndigheten VTI och det därmed finns ett begränsat behov av bolaget.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet har för sin del inget att erinra mot regeringens förslag och föreslår därför att finansutskottet tillstyrker detta (punkt 34).

Stockholm den 13 maj 2004

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Claes-Göran Brandin (s), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Mikael Johansson (mp), Börje Vestlund (s), Carl-Axel Roslund (m), Christer Winbäck (fp), Karin Thorborg (v) och Mariam Osman Sherifay (s).

2

T R A F I K U T S K O T T E T S Y T T R A N D E

200 3/04 :T U4 y

Avvikande mening

1 Lokala telenät

av Elizabeth Nyström (m), Runar Patriksson (fp), Björn Hamilton (m), Carl-Axel Roslund (m) och Christer Winbäck (fp).

Utbyggnaden av lokala telenät bör klaras av marknadens aktörer, utan statlig regleringspolitik eller bidrag. Regeringens förslag till en förlängning av stödet för kommuner för anläggande av sådana nät bör därmed inte genomföras. Därmed bör finansutskottet avstyrka regeringens förslag i denna del samtidigt som Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 1 och motion Fi23 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7 tillstyrks.

2Anslutningar för tele- och datakommunikation av Runar Patriksson (fp) och Christer Winbäck (fp).

Det låga utnyttjandet av det statliga stödet för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur visar tydligt att regeringens politik inom området har misslyckats. Utbyggnaden borde ske på marknadsmässiga vilkor, utan statlig regleringspolitik eller bidrag. Eftersom det inte finns någon anledning att fortsätta med denna misslyckade politik bör regeringens förslag till förlängning av skattereduktionen för höga anslutningskostnader för fysiska och juridiska personer avstyrkas. Därmed bör finansutskottet tillstyrka motion Fi23 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8.

3 Väghållning och statsbidrag

av Runar Patriksson (fp) och Christer Winbäck (fp).

Regeringen begär att under 2004 få besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om 8,5 miljarder kronor för vissa vägprojekt. Enligt vad vi inhämtat är avsikten inte att utnyttja denna möjlighet under vare sig 2004, 2005 eller 2006 på ett sätt som avspeglar sig i redovisningen av lånebehovet. Eftersom något omedelbart behov således inte föreligger och detta synes vara ytterligare ett försök av regeringen att undgå den normala budgetprocessen bör förslaget avstyrkas och regeringen återkomma när behov föreligger. Därmed bör finansutskottet tillstyrka motion Fi23 yrkande 11.

3

20 03/04 :T U4 y TR A F I K U T S KO T T E T S Y T T R A N D E

4 Banhållning och sektorsuppgifter

av Runar Patriksson (fp) och Christer Winbäck (fp).

Regeringen begär att under 2004 få besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om 17 miljarder kronor för vissa järnvägsprojekt. Enligt vad vi inhämtat är avsikten inte att utnyttja denna möjlighet under vare sig 2004, 2005 eller 2006 på ett sätt som avspeglar sig i redovisningen av lånebehovet. Eftersom något omedelbart behov således inte föreligger och detta synes vara ytterligare ett försök av regeringen att undgå den normala budgetprocessen bör förslaget avstyrkas och regeringen återkomma när behov föreligger. Därmed bör finansutskottet tillstyrka motion Fi23 yrkande 12.

5Låneram för fyra SJ-bolag av Johnny Gylling (kd).

Statens roll i samhällsekonomin skall vara att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplanering och infrastruktur samt att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare som spelare på marknaden är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna.

Eftersom det är staten som sätter spelreglerna inom näringspolitiken bör staten inte själv äga företag, utom när det finns särskilda skäl för det. Statens dubbla roller inom näringspolitiken hindrar förutsättningarna för en sund och rättvis konkurrens. Den nu föreslagna låneramen för de fyra före detta SJ- bolagen är ett tydligt exempel på när statens dubbla roller sätter en sund konkurrens ur spel. Bolagens konkurrenter har inte möjligheten att, med den säkerhet som en statligt garanterad låneram ger, söka krediter på marknaden till låga kostnader. De kan inte heller vända sig till Riksgäldskontoret för att få lån som i grunden garanteras av statskassan. Med hänvisning till det ovan anförda bör regeringens förslag avstyrkas och motion 2003/04:Fi27 tillstyrkas.

2

T R A F I K U T S K O T T E T S Y T T R A N D E

200 3/04 :T U4 y

Särskilda yttranden

1. Ändrad ram och ändrade anslag

av Elizabeth Nyström (m), Runar Patriksson (fp), Björn Hamilton (m), Carl- Axel Roslund (m) och Christer Winbäck (fp).

Då riksdagen beslutat om innevarande års budget finner vi varken möjlighet enligt de regler som gäller för statsbudgetsprocessen att arbeta om denna eller att åter redovisa hela vårt budgetförslag, trots att, om detta blivit riksdagens beslut, det inte hade medfört nuvarande problem med skenande utgifter.

På vissa områden i statsbudgeten har vi en annan syn på vad som skall göras och ger därför förslag på andra åtgärder. Dessa förslag berör bl.a. anslagsnivåerna för Vägverket och Banverket.

2.Ändrad ram och ändrade anslag

av Runar Patriksson (fp) och Christer Winbäck (fp).

Folkpartiet hade ett annat budgetalternativ för 2004. Detta avslogs av riksdagen. Det är de partier som står bakom den budget som nu gäller som har ansvar för att se till att deras beslutade utgiftstak kan hållas. Folkpartiets budgetförslag hade en budgetmarginal på 8 miljarder kronor, vilket betyder att om vårt budgetförslag vunnit riksdagens godkännande hade flertalet av tilläggsbudgetens förändringar inte varit nödvändiga. Vi har enligt riksdagsordningen inte möjlighet att föreslå förändringar på andra anslag än de av regeringen i tilläggsbudget 1 aktualiserade. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att lägga fram en egen genomarbetad tilläggsbudget. Av dessa skäl avstår vi från att delta i beslutet om tilläggsbudget 1 för år 2004.

När det gäller utgiftsområde 22 framförde Folkpartiet inför årets budget bl.a. att anslaget till Väghållning och statsbidrag skulle höjas med 500 miljoner kronor. Vi anser, till skillnad från regeringen och dess stödpartier, att mer måste göras för att bygga bort flaskhalsarna i våra storstäder och för att färdigställa den skandinaviska motorvägstriangeln. Vi kräver ytterligare satsningar på tjälsäkring och bärighetsförstärkningar i vägnätet och erforderliga resurser till det enskilda vägnätet. En prövning av alternativa finansieringsformer som exempelvis PPP skulle under hela planeringsramen kunna öka möjligheterna till angelägna satsningar på både vägar och järnvägar. Vi står givetvis fast vid denna uppfattning.

3

20 03/04 :T U4 y TR A F I K U T S KO T T E T S Y T T R A N D E

3.Ändrad ram och ändrade anslag av Johnny Gylling (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner för budgetåret 2004 förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den nu gällande. Kristdemokraternas ekonomiska politik och budgetalternativ för budgetåret 2004 sammanfattas i motion 2003/04:Fi241. Detta alternativ avslogs av riksdagen i den första beslutsomgången om utgiftsområdesramar och skatteinkomster till förmån för den inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Socialdemokraterna föreslog. Av detta skäl deltog vi inte i den därpå följande behandlingen av anslag inom respektive utgiftsområde.

Av samma skäl deltar vi inte heller i den fortsatta behandlingen av delar av anslagen för budgetåret 2004, den nu föreliggande tilläggsbudgeten (nr 1). Tilläggsbudgeten är Socialdemokraternas försök att hantera alla egna felbudgeteringar som gjordes hösten 2003. Därtill gäller att det inte finns någon möjlighet för oppositionspartierna att yrka på förändringar på andra anslag än de regeringen tar upp, eftersom den typen av förslag enligt gällande praxis inte anses ligga inom ärendets ram. Den ekonomiska politik och det budgetalternativ vi skulle vilja genomföra för 2004 går således inte att lägga fram för riksdagen, varpå följer att det inte är meningsfullt för oss att generellt sett delta i behandlingen av Socialdemokraternas felbudgeteringar. Därför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i stället för i en reservation) den del av vår politik som rör utgiftsområde 22 och som skulle ha gällt om vårt förslag till ramar hade vunnit riksdagens bifall i den första beslutsomgången hösten 2003.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och sparande. Därtill bör infrastrukturen och de långsiktiga förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande kraftigt förbättras. Därigenom skapas förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden tryggas för alla.

4.Ändrad ram och ändrade anslag av Sven Bergström (c)

Centerpartiet redovisade i motioner hösten 2003 ett heltäckande budgetalternativ för budgetåret 2004. Då detta alternativ avslogs av riksdagen i den första beslutsomgången om utgiftsområdesramar och skatteinkomster till förmån för den inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslog, deltog Centerpartiet inte i den därpå följande behandlingen av anslag

2

T R A F I K U T S K O T T E T S Y T T R A N D E

200 3/04 :T U4 y

inom respektive utgiftsområde. Av samma skäl deltar Centerpartiet inte heller i den fortsatta behandlingen av delar av anslagen för budgetåret 2004 i den nu föreliggande tilläggsbudgeten för år 2004.

I sammanhanget vill jag dock uppmärksamma på att Centerpartiets budgetförslag för år 2004 innebar en större total ram för utgiftsområde 22 Kommunikationer för att möjliggöra nödvändiga satsningar på drift och underhåll, bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion men också resurser till byggande av vägar och järnvägar för att få bort flaskhalsar och skapa en säkrare och mer funktionell infrastruktur.

Elanders Gotab, Stockholm 2004

3