TU3y
Yttrande 2001/02:TU3y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Trafikutskottets yttrande 2001/02:TU3y
Riksdagens skrivelser till regeringen
Till konstitutionsutskottet
Inledning
Konstitutionsutskottet har den 21 mars 2002 anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2001/02:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden den 1 januari–den 31 december 2001. Trafikutskottet lämnar i detta yttrande vissa övergripande synpunkter på hur utformningen av regeringens redogörelse kan förbättras.
Viss statistisk bakgrund
I regeringens redogörelse redovisas sammanlagt 30 riksdagsskrivelser i frågor som behandlats i trafikutskottets betänkanden. Som framgår av följande sammanställning redovisas 11 av dessa som slutbehandlade.
| Riksmöte | Antal skrivelser | Slutbehandlade | Ej slutbehandlade |
| 1994/95 | 1 | 1 | |
| 1996/97 | 1 | 1 | |
| 1997/98 | 6 | 1 | 5 |
| 1998/99 | 1 | 1 | |
| 1999/2000 | 6 | 6 | |
| 2000/01 | 8 | 5 | 3 |
| 2001/02 | 7 | 4 | 3 |
| Summa | 30 | 11 | 19 |
Utskottets överväganden
Regeringens redogörelse blir allt viktigare
Sedan mer än 40 år lämnar regeringen årligen riksdagen en redogörelse för de åtgärder den vidtagit med anledning av beslut som riksdagen meddelat regeringen i form av riksdagsskrivelser. Enligt trafikutskottets mening ökar betydelsen av denna redovisning i takt med att utskotten i sitt arbete lägger allt större tyngd vid uppföljning. Detta innebär i sin tur ökade krav på att rege-
1
20 01/02 :T U3 y
ringens redogörelse utformas så att den på bästa möjliga sätt tjänar sitt syfte som uppföljningsinstrument. Utskottet konstaterar att dokumentet successivt har förbättrats i viktiga hänseenden. Så t.ex. framgår det numera vilka moment i ett utskottsbetänkande som av regeringen betraktas som slutbehandlade respektive vilka som återstår för regeringen att åtgärda. Regeringen redovisar konsekvent vilka åtgärder som vidtagits respektive planeras för att riksdagens önskemål skall kunna anses vara tillgodosedda. Också det aktuella beredningsläget sammanfattas. Emellertid bedömer trafikutskottet att ytterligare förbättringar inte bara är önskvärda utan också är möjliga att åstadkomma utan alltför stora resursinsatser.
Kvarstående brister
Allmänt gäller att en redogörelse av den karaktär det nu handlar om bör vara så utformad att mottagarnas – dvs. riksdagens, utskottens, de enskilda ledamöternas, partiernas, massmediernas och den intresserade allmänhetens – läsande uppmuntras och underlättas. Det finns flera frågor som läsarna kan tänkas vilja ha besvarade, men där redogörelsens nuvarande utformning lägger hinder i vägen. Nedan lämnas tabellariskt tre exempel.
| Frågeställningar | Kvarstående brister | |||||
| Hur har regeringen handlagt tillkännagi- | Skrivelsen | är | strukturerad | departementsvis. | ||
| vanden inom ett visst utskotts bered- | Vissa | departement, | t.ex. Näringsdepartementet, | |||
| ningsområde? | handlägger ärenden som faller under flera ut- | |||||
| skotts, | t.ex. trafikutskottets, | näringsutskottets | ||||
| och arbetsmarknadsutskottets, | beredningsområ- | |||||
| den. En utsortering av ett visst utskotts tillkän- | ||||||
| nagivanden kräver därför manuell bearbetning. | ||||||
| Vad har hänt med anledning av ett | Frågeställaren måste gå via t.ex. Rixlex för att | |||||
| tillkännagivande i ett visst konkret | spåra rätt år för riksdagsbeslutet, rätt utskottsbe- | |||||
| ärende? | tänkande | och | rätt | riksdagsskrivelsenummer. | ||
| Först därefter är det möjligt med hjälp av det | ||||||
| kronologiska registret i regeringens redogörelse | ||||||
| söka sig fram till rätt punkt i den departements- | ||||||
| visa redovisningen. | ||||||
| Vad har hänt i ett visst ärende sedan | Frågeställaren måste ta kontakt med t.ex. depar- | |||||
| regeringens senaste redogörelse lämna- | tementet eller vänta på nästa redogörelse (i | |||||
| des (i mars)? | genomsnitt ett halvt år). | |||||
2
20 01/02 :T U3 y
Hur kan förbättringar åstadkommas?
Enligt trafikutskottets bedömning torde det vara möjligt att med relativt enkla medel påtagligt förbättra utformningen av regeringens information. Sådana åtgärder bör självfallet övervägas i första hand. Men det finns också mer långtgående – och sannolikt mer resurskrävande – insatser som ytterligare skulle förbättra mottagarnas möjligheter att följa upp regeringens handläggning av riksdagens tillkännagivanden. För närmare överväganden lämnar trafikutskottet i tabellform några uppslag.
| Åtgärder som kan övervägas | Kommentar |
| Förse den skriftliga redogörelsen med ett | Åtgärden skulle förbättra läsarens möjlighet |
| sökordsregister. | att snabbt informera sig om behandlingen av |
| ett visst ärende. | |
| Infoga en fulltextversion av redogörelsen i | Enligt vad utskottet funnit har redogörelsen |
| Rixlexsystemet. | för 1997/98 års riksmöte inte tagits in i |
| Rixlex avdelning för propositioner och | |
| skrivelser. Med en sådan åtgärd skulle texten | |
| bli sökbar. | |
| Bygga ut den skriftliga redogörelsen med | Utskotten är väsentligen intresserade av sina |
| utskottsvisa avsnitt samt, inom respektive | egna områden. Med utskottsvisa avsnitt |
| utskottsavsnitt, en fördelning på slutbehand- | underlättas utskottens uppföljning. |
| lade respektive inte slutbehandlade ärenden. | |
| Komplettera den skriftliga redogörelsen med | En sådan lösning torde kräva större insatser, |
| ett databaserat register med löpande aktuali- | såväl initialt som framgent, men skulle |
| sering enligt den modell som tillämpas för | kunna motiveras med och ligga väl i linje |
| t.ex. författningar och offentliga utredningar. | med tidens krav på aktuell information. |
3
20 01/02 :T U3 y
Avslutande kommentar
Trafikutskottet har vid sin beredning av regeringens redogörelse funnit ett moment som regeringen ansett vara slutbehandlat, men där vidtagna åtgärder uppenbarligen inte står i överensstämmelse med riksdagens tillkännagivande. Sålunda innebar riksdagens beslut den 31 maj 2001 (rskr. 2000/01:249), såvitt nu är i fråga, bifall till moment 6 Ökad säkerhet för barn i trafiken i trafikutskottets betänkande (bet. 2000/01:TU13) om trafiksäkerhet. Genom sitt ställningstagande begärde riksdagen av regeringen en samlad redovisning av de åtgärder som borde vidtas för att öka säkerheten för barn i trafiken. Beträffande detta moment skriver regeringen i sin redogörelse (s. 136, punkt 42):
Mom. 6 om ökad säkerhet för barn i trafiken. Den 18 december 2001 utfärdade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende Vägverket. I regleringsbrevet betonas att åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras. Momentet är slutbehandlat.
Stockholm den 25 april 2002
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica Öhman (s), Anders G Högmark (m), Jarl Lander (s), Karin Svensson Smith (v), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m) och Magnus Jacobsson (kd).
| 2 | Elanders Gotab, Stockholm 2002 |
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.