TU3y

Yttrande 2001/02:TU3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Trafikutskottets yttrande 2001/02:TU3y

Riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Inledning

Konstitutionsutskottet har den 21 mars 2002 anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2001/02:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden den 1 januari–den 31 december 2001. Trafikutskottet lämnar i detta yttrande vissa övergripande synpunkter på hur utformningen av regeringens redogörelse kan förbättras.

Viss statistisk bakgrund

I regeringens redogörelse redovisas sammanlagt 30 riksdagsskrivelser i frågor som behandlats i trafikutskottets betänkanden. Som framgår av följande sammanställning redovisas 11 av dessa som slutbehandlade.

Riksmöte Antal skrivelser Slutbehandlade Ej slutbehandlade
1994/95 1   1
1996/97 1 1  
1997/98 6 1 5
1998/99 1   1
1999/2000 6   6
2000/01 8 5 3
2001/02 7 4 3
Summa 30 11 19

Utskottets överväganden

Regeringens redogörelse blir allt viktigare

Sedan mer än 40 år lämnar regeringen årligen riksdagen en redogörelse för de åtgärder den vidtagit med anledning av beslut som riksdagen meddelat regeringen i form av riksdagsskrivelser. Enligt trafikutskottets mening ökar betydelsen av denna redovisning i takt med att utskotten i sitt arbete lägger allt större tyngd vid uppföljning. Detta innebär i sin tur ökade krav på att rege-

1

20 01/02 :T U3 y

ringens redogörelse utformas så att den på bästa möjliga sätt tjänar sitt syfte som uppföljningsinstrument. Utskottet konstaterar att dokumentet successivt har förbättrats i viktiga hänseenden. Så t.ex. framgår det numera vilka moment i ett utskottsbetänkande som av regeringen betraktas som slutbehandlade respektive vilka som återstår för regeringen att åtgärda. Regeringen redovisar konsekvent vilka åtgärder som vidtagits respektive planeras för att riksdagens önskemål skall kunna anses vara tillgodosedda. Också det aktuella beredningsläget sammanfattas. Emellertid bedömer trafikutskottet att ytterligare förbättringar inte bara är önskvärda utan också är möjliga att åstadkomma utan alltför stora resursinsatser.

Kvarstående brister

Allmänt gäller att en redogörelse av den karaktär det nu handlar om bör vara så utformad att mottagarnas – dvs. riksdagens, utskottens, de enskilda ledamöternas, partiernas, massmediernas och den intresserade allmänhetens – läsande uppmuntras och underlättas. Det finns flera frågor som läsarna kan tänkas vilja ha besvarade, men där redogörelsens nuvarande utformning lägger hinder i vägen. Nedan lämnas tabellariskt tre exempel.

Frågeställningar Kvarstående brister  
         
Hur har regeringen handlagt tillkännagi- Skrivelsen är strukturerad departementsvis.
vanden inom ett visst utskotts bered- Vissa departement, t.ex. Näringsdepartementet,
ningsområde? handlägger ärenden som faller under flera ut-
  skotts, t.ex. trafikutskottets, näringsutskottets
  och arbetsmarknadsutskottets, beredningsområ-
  den. En utsortering av ett visst utskotts tillkän-
  nagivanden kräver därför manuell bearbetning.
Vad har hänt med anledning av ett Frågeställaren måste gå via t.ex. Rixlex för att
tillkännagivande i ett visst konkret spåra rätt år för riksdagsbeslutet, rätt utskottsbe-
ärende? tänkande och rätt riksdagsskrivelsenummer.
  Först därefter är det möjligt med hjälp av det
  kronologiska registret i regeringens redogörelse
  söka sig fram till rätt punkt i den departements-
  visa redovisningen.    
Vad har hänt i ett visst ärende sedan Frågeställaren måste ta kontakt med t.ex. depar-
regeringens senaste redogörelse lämna- tementet eller vänta på nästa redogörelse (i
des (i mars)? genomsnitt ett halvt år).  
             

2

20 01/02 :T U3 y

Hur kan förbättringar åstadkommas?

Enligt trafikutskottets bedömning torde det vara möjligt att med relativt enkla medel påtagligt förbättra utformningen av regeringens information. Sådana åtgärder bör självfallet övervägas i första hand. Men det finns också mer långtgående – och sannolikt mer resurskrävande – insatser som ytterligare skulle förbättra mottagarnas möjligheter att följa upp regeringens handläggning av riksdagens tillkännagivanden. För närmare överväganden lämnar trafikutskottet i tabellform några uppslag.

Åtgärder som kan övervägas Kommentar
   
Förse den skriftliga redogörelsen med ett Åtgärden skulle förbättra läsarens möjlighet
sökordsregister. att snabbt informera sig om behandlingen av
  ett visst ärende.
Infoga en fulltextversion av redogörelsen i Enligt vad utskottet funnit har redogörelsen
Rixlexsystemet. för 1997/98 års riksmöte inte tagits in i
  Rixlex avdelning för propositioner och
  skrivelser. Med en sådan åtgärd skulle texten
  bli sökbar.
Bygga ut den skriftliga redogörelsen med Utskotten är väsentligen intresserade av sina
utskottsvisa avsnitt samt, inom respektive egna områden. Med utskottsvisa avsnitt
utskottsavsnitt, en fördelning på slutbehand- underlättas utskottens uppföljning.
lade respektive inte slutbehandlade ärenden.  
Komplettera den skriftliga redogörelsen med En sådan lösning torde kräva större insatser,
ett databaserat register med löpande aktuali- såväl initialt som framgent, men skulle
sering enligt den modell som tillämpas för kunna motiveras med och ligga väl i linje
t.ex. författningar och offentliga utredningar. med tidens krav på aktuell information.
   

3

20 01/02 :T U3 y

Avslutande kommentar

Trafikutskottet har vid sin beredning av regeringens redogörelse funnit ett moment som regeringen ansett vara slutbehandlat, men där vidtagna åtgärder uppenbarligen inte står i överensstämmelse med riksdagens tillkännagivande. Sålunda innebar riksdagens beslut den 31 maj 2001 (rskr. 2000/01:249), såvitt nu är i fråga, bifall till moment 6 Ökad säkerhet för barn i trafiken i trafikutskottets betänkande (bet. 2000/01:TU13) om trafiksäkerhet. Genom sitt ställningstagande begärde riksdagen av regeringen en samlad redovisning av de åtgärder som borde vidtas för att öka säkerheten för barn i trafiken. Beträffande detta moment skriver regeringen i sin redogörelse (s. 136, punkt 42):

Mom. 6 om ökad säkerhet för barn i trafiken. Den 18 december 2001 utfärdade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende Vägverket. I regleringsbrevet betonas att åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras. Momentet är slutbehandlat.

Stockholm den 25 april 2002

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica Öhman (s), Anders G Högmark (m), Jarl Lander (s), Karin Svensson Smith (v), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m) och Magnus Jacobsson (kd).

2 Elanders Gotab, Stockholm 2002

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.