TU2Y

Yttrande 1997/98:TU2Y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Trafikutskottets yttrande 1997/98:TU2y

Vägavgift för vissa tunga fordon

1997/98

TU2y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 9 oktober 1997 beslutat bereda trafikutskottet tillfälle att senast den 4 november yttra sig över proposition 1997/98:12 Vägavgift för vissa tunga fordon jämte eventuella motioner. Trafikutskottet avger med anledning härav följande yttrande.

1 Regeringens förslag

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner protokollet om Sveriges anslutning till avtalet om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar och antar en lag om vägavgift för vissa tunga fordon. Avtalsslutande parter är Sverige å ena sidan och Belgien, Danmark, Luxemburg, Ne- derländerna och Tyskland å andra sidan. Avsikten är att Sverige skall gå med i det gemensamma vägavgiftssystem som länderna infört.

Vägavgiftssystemet består av en del för svenska fordon och en del för utländska fordon. Vägavgiften föreslås tas ut på motorfordon eller motorfordonskombinationer med en totalvikt på minst 12 000 kilogram som är avsedda uteslutande för transport på väg. För svenska fordon föreslås att vägavgift tas ut för perioden ett år och på hela vägnätet. För utländska fordon föreslås att vägavgift tas ut för dag, vecka, månad eller år och på alla motorvägar, vägarna E 10, E 12 och E 14 samt vissa sträckningar av E 4, E 22 och E 65. Vidare föreslås, för svenska avgiftspliktiga fordon, att fordonsskatten sänks, dock högst med ett belopp som motsvarar kostnaden för ett vägavgiftsbevis.

En ny lag, om vägavgift för vissa tunga fordon, föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Enligt 6 § i detta lagförslag gäller avgiftsplikt inte för fordon som tillhör försvarsmakten, polisväsendet, civilförsvaret, brandväsendet, annan räddningstjänst eller väghållningen. Med fordon som tillhör väghållningen avses – enligt vad regeringen uttalar i propositionen – fordon som tillhör Vägverket, kommun och annan väghållare och som uteslutande eller så gott som uteslutande används för väghållningsändamål.

I propositionen föreslås också ändringar i fordonsskattelagen (1988:327) och i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1998.

1

2 Motionens förslag 1997/98:TU2y

I motion Sk16 (m), som väckts med anledning av propositionen, yrkas (yrkande 1) att riksdagen avslår regeringens förslag om att undanta väghållningsfordon från vägavgift. Motionärerna framhåller att undantaget i fråga kan vara befogat om väghållningen inte är en konkurrensutsatt verksamhet. I Sverige konkurrerar Vägverkets produktion med privata entreprenörer. Be- stämmande för frågan om avgiftsfrihet kommer att bli att ett fordon i huvudsak används för väghållningsändamål. Innebörden härav är i vissa fall klar och leder inte till några problem, säger motionärerna. Om däremot en privat entreprenör använder sig av ett fordon för t.ex. snöröjning på de aktuella vägavsnitten, kan denne använda sig av ett fordon med flera användningsområden. I ett sådant fall blir fordonet avgiftsbelagt. För Vägverket och kommuner gäller inte detta, utan verkets fordon är alltid avgiftsfria enligt propositionen.

Vidare framhålls i motionen (yrkande 2) att neutralitet mellan offentligfinansierad och konkurrensutsatt verksamhet alltid måste kunna garanteras. De undantag från avgiftsfrihet som nu gäller hos de andra avtalsparterna och som föreslås gälla här måste bli färre. Den svenska tillämpningen av undantagsregeln bör vara snäv. Så få undantag som möjligt måste eftersträvas för att garantera att konkurrensneutralitet mellan statliga, kommunala och privata företag kan upprätthållas.

3 Trafikutskottets ställningstagande

Som framgår av vad utskottet anfört föreslås att fordonsskatten sänks för avgiftspliktiga svenska fordon, dock högst med ett belopp som motsvarar kostnaden för ett vägavgiftsbevis. Innebörden härav är att fordonsskatten inte sänks för fordon som undantas från avgiftsplikt. Införande av vägavgiftssystemet i enlighet med regeringens förslag innebär ett kostnadsneutralt skifte från fordonsskatt till vägavgift för det stora flertalet av de ca 53 000 avgiftspliktiga lastbilar som enligt propositionen finns i trafik i Sverige. För ett relativt litet antal avgiftspliktiga lastbilar i lägre viktklasser och med en

fordonsskatt som nu understiger vägavgiftsbeloppen innebär reformen emel-  
lertid ökade kostnader.  
I propositionen framhålls att en utgångspunkt för regeringens förslag att  
Sverige bör ansluta sig till avtalet är att ett avgiftssystem är en viktig del av  
trafikpolitiken. Genom samarbetet med de andra staterna, Belgien, Danmark,  
Tyskland, Luxemburg och Nederländerna, följer en möjlighet för Sverige att  
delta i vidareutvecklingen av systemet. En annan utgångspunkt för regering-  
en är det faktum att de flesta länder i vår omvärld redan i dag tar ut avgifter i  
någon form av tung trafik. I dag måste svenska åkare betala vägavgift när de  
kör på motorvägar i Danmark, Tyskland, Belgien, Nederländerna och Lux-  
emburg. I Sverige kör de utländska åkarna däremot utan att betala någon  
vägavgift. Om ett vägavgiftssystem införs i Sverige kommer vägavgift att tas  
ut för de fordon som använder det svenska vägnätet. Ett annat syfte är att gå  
med i ett gemensamt system för att underlätta att godstransporter kan färdas  
utan onödigt hinder av flera olika avgifter i de olika länderna. Svenska trans- 2
 
portörer kan med det förslag som regeringen nu lägger fram ges mer likvär- 1997/98:TU2y
diga konkurrensvillkor, jämfört med åkare från andra länder.  
Regeringen betonar också att kostnadsansvaret för tung trafik bör vidare-  
utvecklas inom ramen för EU på ett sätt som skapar likvärdiga konkurrens-  
förutsättningar gentemot andra transportmedel m.m. Mot den bakgrunden är  
det enligt regeringen angeläget att Sverige ansluter sig till det avgiftssystem  
som införts i de fem avtalsslutande länderna. Sveriges anslutning till avtalet  
skall ses som ett första och nödvändigt steg mot ett system för att ta ut er-  
sättning för de kostnader den tunga trafiken orsakar.  
Trafikutskottet ansluter sig till de överväganden som sålunda enligt rege-  
ringen talar för att Sverige skall tillträda ifrågavarande avtal. Fördelarna  
härmed, inte minst i fråga om möjligheterna för svensk åkerinäring att stärka  
sin internationella konkurrenskraft, synes klart överväga den nackdel det  
innebär för näringen att ett relativt litet antal lastbilar får en ökad kostnadsbe-  
lastning. Svenska åkeriförbundet har också tillstyrkt att Sverige tillträder  
avtalet.  
Med hänvisning till det anförda – och eftersom undantagen från avgifts-  
plikten föreskrivs i avtalet – tillstyrker trafikutskottet för sin del proposit-  
ionen och avstyrker motionen.  
Stockholm den 4 november 1997  
På trafikutskottets vägnar  

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi- strand (m), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Elisa Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson (s), Ulla Löfgren (m) och Torsten Gavelin (fp).

Avvikande mening

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren (alla m) anser att trafikutskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet finner det principiellt felaktigt att fordon som kan användas i konkurrensutsatt verksamhet undantas från vägavgift. Sverige bör därför inom EU verka för att sådana undantag inte tillåts. I avvaktan på resultatet av det arbetet vill trafikutskottet inte motsätta sig att riksdagen nu bifaller propositionen. Det sagda innebär att trafikutskottet för sin del tillstyrker motionens yrkande 2, medan syftet med motionens yrkande 1 torde få anses tillgodosett.

Gotab, Stockholm 1997 2
 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.