TU1Y

Yttrande 1996/97:TU1Y

Trafikutskottets yttrande 1996/97:TU1y

Ram för utgiftsområde 22 Kommunikationer

1996/97

TU1y

Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 8 oktober 1996 att bereda övriga utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen för år 1997 (volym 1) jämte motioner i vad avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 1997, utgifternas fördelning på utgiftsområden och beräkningen av statsinkomsterna, garantier, låneramar m.m. i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

I detta yttrande behandlar trafikutskottet yrkandena 2 och 3 i ovanstående del av propositionen i de delar som avser utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vidare behandlar utskottet följande motioner i motsvarande delar:

–motion 1996/97:Fi204 av Carl Bildt m.fl. (m),

–motion 1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c),

–motion 1996/97:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),

–motion 1996/97:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v),

–motion 1996/97:Fi213 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp),

–motion 1996/97:Fi214 av Alf Svensson m.fl. (kd).

Regeringens förslag

Utgiftsområde 22 Kommunikationer omfattar frågor om vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart, postbefordran, telekommunikationer och övergripande informationsteknikfrågor. I utgiftsområdet ingår också sektorsforskning och miljöfrågor.

Regeringen föreslår att de totala utgifterna på statsbudgeten för utgiftsområdet för år 1997 skall uppgå till 25,1 miljarder kronor varav ca 90 % gäller investeringar och underhåll av vägtrafikens och järnvägstrafikens infrastruktur.

Utöver statliga anslag inom utgiftsområde 22 omsätts stora belopp i avgiftsfinansierad myndighetsverksamhet, affärsverk och aktiebolag. Affärsverken Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Statens järnvägar omsatte år 1995 drygt 22 miljarder kronor. Koncernerna Telia AB och Posten AB omsatte under samma år närmare 63,5 miljarder kronor. Antalet sysselsatta i myndigheter, affärsverk och helägda aktiebolag inom utgiftsområdet uppgick vid årsskiftet 1995/96 till ca 123 500.

1

Goda miljöanpassade kommunikationer och en utvecklad infrastruktur är	1996/97:TU1y
enligt regeringen en förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning
och bibehållen välfärd i landets olika delar. Det är viktigt att värna om riks-
täckande kommunikationer som är tillgängliga för alla. Detta gäller såväl
transporter som telekommunikationer och post. Telekommunikationer är av
avgörande betydelse för att kunna utveckla den sysselsättningspotential som
finns i det moderna informationssamhället. Transporterna måste vara säkra,
resurssnåla och kunna användas av alla. Regeringen genomför omställningen
av Sverige till ett hållbart samhälle. I detta sammanhang är miljöanpassning-
en av transportsystemet av yttersta vikt. Omställningen till ett hållbart trans-
portsystem kräver ett fortsatt arbete med att begränsa utsläppen men det
gäller också att åstadkomma ett transportmönster som är förenligt med en
god livs- och kulturmiljö.
Under senare år har stora satsningar genomförts på utbyggnaden av infra-
strukturen. Enligt regeringen behövs det en fortsatt utveckling och förbätt-
ring av infrastrukturen för att de trafikpolitiska målen om samhällets utveckl-
ing, välfärd och näringslivets konkurrenskraft skall kunna uppnås.
Regeringen anser att tillräckliga resurser måste satsas på den tekniska in-
frastrukturen. Som ett led i saneringen av statens finanser sker dock ned-
dragningar inom utgiftsområdet de kommande åren. Detta innebär att den av
riksdag och regering beslutade utbyggnaden senareläggs. Samtidigt kräver
den utbyggnad som redan skett en ökad satsning på drift och underhåll av
befintliga anläggningar. Inom vägområdet kommer därför under det närmaste
året arbetet att inriktas på att färdigställa pågående projekt och att i möjlig-
aste mån omfördela medel från investeringar till drift och underhåll. Samti-
digt kommer trafiksäkerhets- och miljöfrågor inklusive trafikbuller att få
ökad prioritet. Inom järnvägsområdet gäller att de långsiktiga investerings-
planer som tidigare fastställts skall fullföljas och att insatserna för drift och
vidmakthållande av de statliga järnvägarna skall hållas på en oförändrad
nivå.
För åren 1998 och 1999 har regeringen beräknat utgifterna inom utgiftsom-
rådet till 24,5 respektive 25,5 miljarder kronor. Detta är preliminära tekniska
beräkningar utifrån nu kända förutsättningar.

Motionerna

I motion Fi204 (m) yrkas att riksdagen fastställer ramen för utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer till 23,2 miljarder kronor för budgetåret 1997, dvs. 1,9 miljarder kronor mindre än vad regeringen föreslagit. Enligt motionen kan besparingarna huvudsakligen åstadkommas genom en neddragning av investeringsvolymen inom väg- och järnvägsbyggandet. Därigenom uppstår också en minskad kostnad för drift och underhåll. Rederistödet och bidragen till olönsam järnvägstrafik bör avvecklas på några års sikt. Intill dess att Posten AB kan belägga merkostnader för den rikstäckande betalnings- och kassaservicen bör inget stöd utgå till företaget. För åren 1998 och 1999 anser Moderaterna att ramen för utgiftsområdet bör vara 3,7 respektive

5,6 miljarder kronor mindre än regeringens förslag.

8

I motion Fi211 (fp) föreslås att riksdagen för budgetåret 1997 fastställer	1996/97:TU1y
ramen för utgiftsområdet till ett belopp som är 1,3 miljarder kronor lägre än
vad regeringen föreslår. Besparingarna kan åstadkommas genom neddrag-
ningar i väg- och järnvägsbyggandet och genom minskat rederistöd. För åren
1998 och 1999 anser Folkpartiet att det av regeringen föreslagna beloppet
kan minskas med 1,4 respektive 0,9 miljarder kronor.
I motion Fi212 (v) yrkas att ramen för utgiftsområdet för budgetåret 1997
minskas med 1,0 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Enligt
motionen kan anslagen för byggande och drift och underhåll av statliga vägar
minskas kraftigt. För att stimulera järnvägsresandet bör banavgiften för gods-
trafiken tas bort. Vidare bör ett bidrag anvisas för prisstöd till SJ:s persontra-
fik. Därutöver bör drygt 900 miljoner kronor anvisas för att stödja järnvägar,
kollektiv länstrafik och andra miljöanpassade kommunikationsslag.
I motion Fi213 (mp) föreslås att utgiftsramen för budgetåret 1997 fastställs
till ett belopp som är 1,1 miljarder kronor mindre än regeringens förslag.
Miljöpartiet förordar en satsning på energisnåla transporter och insatser för
att reducera buller. I stället för att genomföra dyra väginvesteringar som
ytterligare stimulerar trafikökningar bör de vägdelar som är allvarligt efter-
satta förbättras. Spårburen trafik bör enligt motionen gynnas genom investe-
ringar i nya spårsträckningar, utökad spårkapacitet på vissa sträckningar,
investeringar för ökad bärighet m.m. För åren 1998 och 1999 beräknar Mil-
jöpartiet utgifterna till belopp som överstiger regeringens förslag med 0,7
respektive 1,0 miljarder kronor.
I motion Fi214 (kd) framhålls att utgifterna inom utgiftsområdet för vart och
ett av åren 1997–1999 kan minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Motionärerna vill öka anslagen till miljöforskningen och
minska anslagen till Vägverkets och Banverkets administrationskostnader.

Trafikutskottets ställningstagande

I följande tabell redovisas regeringens och de olika partiernas förslag till ramar för åren 1997–1999 för utgiftsområde 22 Kommunikationer:

(miljarder kronor)	1997	1998	1999
Regeringen	25,1	24,5	25,5
Moderata samlingspartiet	- 1,9	- 3,7	- 5,6
Centerpartiet	0	0	0
Folkpartiet liberalerna	- 1,3	- 1,4	- 0,9
Vänsterpartiet	- 1,0	–	–
Miljöpartiet de gröna	- 1,1	+ 0,7	+ 1,0
Kristdemokraterna	- 0,1	- 0,1	- 0,1

8

Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår att ramen	1996/97:TU1y
för utgifterna för budgetåret 1997 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer
minskas med 1–2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Samt-
liga dessa partier anser att anslagen till vägbyggandet bör minskas i förhål-
lande till vad regeringen föreslår. Moderaterna och Vänsterpartiet anser
dessutom att anslaget för drift och underhåll av statliga vägar bör reduceras.
Enligt Moderaterna och Folkpartiet bör vidare medelsanvisningarna för
nyinvesteringar i järnvägar och för rederistöd minskas. Vänsterpartiet och
Miljöpartiet anser däremot att regeringen satsar för lite på järnvägen och vill
därför anvisa betydligt större belopp än regeringen. Centerpartiet godtar
regeringens förslag till ram för nästa budgetår medan Kristdemokraterna
förordar en marginell minskning.
Trafikutskottet ansluter sig för sin del till de utgångspunkter som ligger till
grund för regeringens bedömningar. Trafikutskottet anser sålunda att goda
miljöanpassade kommunikationer och en utvecklad infrastruktur är en förut-
sättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och bibehållen välfärd i
landets olika delar. Utvecklingen i Europa, Sveriges stora utrikeshandel och
medlemskapet i EU ställer också krav på goda kommunikationer över grän-
serna. Det är viktigt att värna om rikstäckande kommunikationssystem som
är tillgängliga för alla. Detta gäller såväl transporter som telekommunikat-
ioner och post. Telekommunikationer är av avgörande betydelse för möjlig-
heterna att kunna utveckla den sysselsättningspotential som finns i det mo-
derna informationssamhället. I arbetet med omställningen av Sverige till ett
hållbart samhälle är det av yttersta vikt att transportsystemet miljöanpassas.
Det är också viktigt att arbetet med att minska trafikskadorna drivs vidare på
ett kraftfullt och effektivt sätt.
Regeringens förslag till ram för nästa budgetår innebär besparingar inom
utgiftsområdet genom minskningar av vissa anslag till Vägverket och Ban-
verket. Dessutom kommer utgifter för 350 miljoner kronor som planerats till
år 1998 att senareläggas. Innebörden av regeringens förslag är att arbetet
inom vägområdet kommer att inriktas på att färdigställa pågående projekt
och medel i möjligaste mån att omfördelas från investeringar till drift och
underhåll. Inom järnvägsområdet gäller att de långsiktiga investeringsplaner
som tidigare fastställts skall fullföljas och att insatserna för drift och vid-
makthållande av de statliga järnvägarna skall hållas på en oförändrad nivå.
Förslagen i budgetpropositionen innebär således att det inte skapas något nytt
utrymme för nya satsningar i vägar eller järnvägar.
Nedskärningar utöver regeringens förslag betyder att pågående projekt inte
kan fullföljas inom rimlig tid vilket enligt trafikutskottets mening leder till
misshushållning med samhällets resurser. Vinsterna av samhällsbyggandet
uppkommer ju i huvudsak först då de olika väg- och järnvägssträckningarna
är färdigbyggda. Eftersom anslagen till underhåll av både vägar och järnvä-
gar redan ligger på en låg nivå innebär ytterligare neddragningar av under-
hållet att befintliga väg- och järnvägsanläggningar förfaller. Det har tidigare
funnits en bred samsyn i riksdagen om det angelägna i att förstärka under-
hållsinsatserna. Satsningar på järnvägsinvesteringar utöver regeringens för-

8

slag, som Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår, anser trafikutskottet nu	1996/97:TU1y
inte vara möjliga av statsfinansiella skäl.
Sammanfattningsvis anser trafikutskottet att riksdagen bör ställa sig bakom
regeringens förslag till ram för budgetåret 1997 inom utgiftsområde 22
Kommunikationer. Ramen bör således fastställas till 25,1 miljarder kronor
för nästa budgetår. Motionerna Fi204 (m), Fi211 (fp), Fi212 (v), Fi213 (mp)
och Fi214 (kd) bör avslås i motsvarande delar.
Trafikutskottet ställer sig också bakom de preliminära beräkningar av utgif-
terna inom utgiftsområdet för åren 1998 och 1999 som redovisas i budget-
propositionen. Motionerna bör följaktligen avslås även i dessa delar.
Regeringen avser att senare i höst förelägga riksdagen ett förslag till långsik-
tig infrastrukturplanering, främst avseende vägar och järnvägar, för perioden
1998–2007. Ett förslag till nationell kommunikationsplan baserad på en
helhetssyn på transportsystemet kommer att ingå i Kommunikationskommit-
téns slutbetänkande som skall lämnas till regeringen senast den 1 mars 1997.
Betänkandet kommer att utgöra underlag för ett samlat förslag från regering-
en våren 1998 om den framtida kommunikationspolitiken. Mot denna bak-
grund måste självfallet beräkningarna för åren 1998 och 1999 betraktas som
mycket preliminära. Det säger också regeringen som dessutom framhåller att
resursnivån på lång sikt inte är tillräcklig för att upprätthålla nödvändig
standard på infrastrukturen för transporter.
Stockholm den 29 oktober 1996
På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Håkan Strömberg (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson (s), Claes-Göran Brandin (s) och Ulla Löfgren (m).

Avvikande meningar

1.Tom Heyman, Birgitta Wistrand, Lars Björkman och Ulla Löfgren (alla m) anser att den del av trafikutskottets ställningstagande som börjar med

”Moderaterna, Folkpartiet” och slutar med ”infrastrukturen för transporter” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet anser att goda, miljöanpassade och säkra kommunikationer med en väl utvecklad infrastruktur är en förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och bibehållen välfärd i landets olika delar. Det är viktigt att värna om rikstäckande kommunikationssystem som är tillgängliga för

8

alla. Det gäller såväl transporter som telekommunikationer och post. Trans-	1996/97:TU1y
portsystemet bör förändras för att motsvara de krav som resenärer och trans-
portköpare ställer på funktionella och effektiva transporter samtidigt som
miljö- och hälsoproblemen måste bemästras.
Staten har ett övergripande ansvar för en god infrastruktur som kan möta
de krav som ställs. Utgångspunkten bör vara att infrastrukturen tillåts växa
fram utifrån de behov som finns och att statens ansvar begränsas till att såd-
ana kommunikationer är tillgängliga som inte kan växa fram spontant men
som ändock är motiverade av samhällsekonomiska skäl. Vidare har staten
ansvar för skydd som rör miljö, hälsa och liv. Varje trafikslag skall bära sina
egna samhällsekonomiska kostnader, och konkurrensneutralitet skall råda
inom och mellan trafikslagen.
Med hänvisning till behovet av besparingar anser trafikutskottet att riksda-
gen bör ställa sig bakom de förslag till ramar för utgiftsområde 22 för åren
1997–1999 som redovisas i motion Fi204 (m), vilket innebär minskningar
med 1,9, 3,7 respektive 5,6 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag.
De huvudsakliga besparingarna kan åstadkommas genom en neddragning av
investeringsvolymen inom väg- och järnvägsbyggandet, vilket också leder
till minskade kostnader för drift och underhåll. En ökad konkurrens-
upphandling av anläggnings- och underhållsarbeten, vilken bör införas, leder
till minskade kostnader. Besparingar på ca 10 % kan genomföras i Vägver-
kets och Banverkets administration. Rederistödet och bidragen till olönsam
järnvägstrafik kan avvecklas. Intill dess att Posten AB kan styrka att den har
merkostnader för den rikstäckande betalnings- och kassaservicen bör inget
stöd utgå till företaget. Vidare bör en mindre besparing på SMHI kunna
åstadkommas genom en ökning av uppdragsintäkterna.
Trafikutskottet anser sålunda för sin del att riksdagen bör bifalla motion
Fi204 (m) och avslå propositionen och övriga motioner i nu behandlade
delar.
2. Kenth Skårvik (fp) anser att den del av trafikutskottets ställningstagande
som börjar med ”Moderaterna, Folkpartiet” och slutar med ”infrastrukturen
för transporter” bort ha följande lydelse:
Staten har ett övergripande ansvar för att kommunikationerna fungerar väl.
Insatser i kommunikationssystemen är i princip av två slag. Det gäller dels
åtgärder för att undanröja flaskhalsproblem, dels offensiva insatser för att
stimulera önskvärd utveckling. Trafikens miljöpåverkan varierar starkt. Rätt
utformade ekonomiska styrmedel kan på sikt leda till lägre total miljöbelast-
ning. Den fria konkurrensen garanterar lägsta kostnad för trafikanten på
efterfrågad kvalitet. Monopol bromsar utvecklingen och bör undanröjas.
Statens övergripande ansvar innebär inte att staten skall ha något försteg som
trafikutövare. Tvärtom är det angeläget att rollerna som ansvarig myndighet
och operatör klart skiljs åt. Säkerhetsarbetet måste bli effektivare.
I dagens ekonomiskt ansträngda läge är det enligt trafikutskottets mening
viktigt att alla sektorer i samhället bidrar till de nödvändiga besparingarna.
Trafikutskottet stöder förslaget i motion Fi211 (fp) att regeringens ram för
utgiftsområde 22 för budgetåret 1997 bör minskas med 1,3 miljarder kronor.	8

Besparingar på 1,1 miljarder kronor kan göras genom en långsammare takt i	1996/97:TU1y
investeringarna i infrastruktur, och 0,2 miljarder kronor kan sparas genom en
minskning av rederistödet.
Trafikutskottet stöder vidare förslagen i samma motion att ramarna för
åren 1998 och 1999 bör beräknas till belopp som understiger regeringens
förslag med 1,4 respektive 0,9 miljarder kronor.
Trafikutskottet anser sålunda för sin del att riksdagen bör bifalla motion
Fi211 (fp) och avslå propositionen och övriga motioner i nu behandlade
delar.
3. Karl-Erik Persson (v) anser att den del av trafikutskottets ställningstagande
som börjar med ”Moderaterna, Folkpartiet” och slutar med ”infrastrukturen
för transporter” bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att samhället måste ställas om och bli långsiktigt
hållbart. Det innebär att transportsektorn liksom alla andra sektorer i sam-
hället måste anpassas till de villkor som kännetecknar ett kretsloppssamhälle.
Övriga krav på transportsystemet måste vara att det skall öka trafiksäkerhet-
en, leda till regional balans och stimulera näringslivet. Samtidigt medför det
samhällsekonomiska läget att det är nödvändigt att vara återhållsam med
statliga utgifter.
Det är denna inriktning som har legat till grund för det förslag till ram för
nästa budgetår för utgiftsområde 22 som redovisas i motion Fi212 (v). I
motionen föreslås att regeringens ram reduceras med 1 miljard kronor. För-
slaget innebär att anslagen för byggande och drift och underhåll av statliga
vägar minskas med 1,8 respektive 0,5 miljarder kronor. Detta är möjligt
eftersom Vänsterpartiets trafikpolitik leder till minskad vägtrafik.
Främst dessa besparingar skapar utrymme för betydande satsningar på att
stimulera järnvägstrafiken. Som framhålls i v-motionen bör banavgiften för
SJ:s godstrafik tas bort, ett prisstöd för SJ:s persontrafik införas och bety-
dande satsningar på järnvägar, kollektiv länstrafik och andra miljöanpassade
kommunikationsslag göras.
Trafikutskottet anser sålunda att riksdagen bör ställa sig bakom det förslag
till utgiftsram för nästa budgetår som framförs i motion Fi212 (v). Såsom
framhålls i motionen bör riksdagen inte nu fatta något beslut om ramar för
åren 1998 och 1999. Regeringen har inte presenterat något underlag som gör
det möjligt att uppskatta vad som är rimliga utgiftsnivåer för åren 1998 och
1999. Riksdagen bör därför inte fatta något beslut om ramar för dessa år.
Av trafikutskottets ställningstagande följer att propositionen och övriga
motioner bör avslås i nu behandlade delar.

4.Elisa Abascal Reyes (mp) anser att den del av trafikutskottets ställningstagande som börjar med ”Moderaterna, Folkpartiet” och slutar med ”infrastrukturen för transporter” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi213 (mp) att ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer för budgetåret 1997 bör vara 1,1 miljarder kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

8

Utgångspunkten för detta ställningstagande är att investeringsplanerna för	1996/97:TU1y
vägar och järnvägar måste omprövas så att de miljö- och trafikmål som riks-
dagen beslutat om uppfylls. Följande krav måste då prioriteras. Underhållet
av det statliga vägnätet, länstrafikanläggningarna och enskilda vägar får inte
försämras. Särskilda insatser bör vidtas där underhållet är eftersatt. Nyinve-
steringar skall vara ett led i miljöanpassningen av trafiksystemen. Trafikpoli-
tiskt tänkande skall inte styras av pengar utan av visioner, hänsyn och mål.
Alla medborgare skall garanteras tillgång till en god infrastruktur. Målet för
transportsystemet måste vara god tillgång till kommunikationer i hela landet
och drastiskt minskade utsläpp från trafiken.
I stället för att genomföra dyra investeringar som stimulerar trafikökningar
bör de vägdelar som är allvarligt eftersatta förbättras. Nya vägbyggen bör
begränsas till åtgärder för att klara omedelbara trafiksäkerhetsproblem. En
konsekvens blir att Vägverkets uppgifter reduceras. Därför bör anslaget till
administration m.m. för Vägverket sänkas.
Spårbunden trafik bör gynnas genom investeringar i nya spårsträckningar,
utökad kapacitet på vissa sträckningar, investeringar för ökad bärighet m.m.
Anslagen för byggande av spår bör därför höjas väsentligt.
Trafikutskottet anser sålunda att riksdagen bör bifalla förslaget i motion
Fi213 (mp) att regeringens förslag till ram för nästa budgetår bör reduceras
med 1,1 miljarder kronor. Riksdagen bör vidare bifalla förslagen i motionen
att ramarna för åren 1998 och 1999 bör beräknas till belopp som överstiger
regeringens förslag med 0,7 respektive 1,0 miljarder kronor. Propositionen
och övriga motioner bör avslås i motsvarande delar.

Gotab, Stockholm 1996

8