Totalförsvarets utveckling

Yttrande 1991/92:FiU4

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Finansutskottets yttrande 1991/92:FiU4y

Totalförsvarets utveckling

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har den 27 februari berett finansutskottet tillfålle att senast den 7 april 1992 yttra sig över proposition 1991/92:102 om totalförsvarets utveckling t.o.m. budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93 jämte motioner.

De frågor som rör finansutskottets beredningsområde och som aktu­aliseras genom förslag i propositionen är enligt utskottets mening avsnitten om kommunal beredskap (s. 113—117), fastighetsförvaltning och lokalförsörjning (s. 118—120), finansiell styrning av totalförsvaret (s. 136—143) samt ekonomisk politik under kriser och i krig (s. 287—288). I anslutning härtill yttrar sig utskottet över motionerna 1991/92:FÖ8 av Fanny Rizell m.fl. (kds) och 199I/92:FÖ28 yrkande 37 av Ingvar Carlsson m.fl. (s).

Utskottet

Kommunal beredskap

I propositionen hemställs att riksdagen skall godkänna inriktningen av den fortsatta utvecklingen av den kommunala beredskapen. I kapitel 1, avsnitt 5.9 föreslår regeringen överföring av vissa uppgifter från staten till kommunerna för att uppnå ett samlat ansvar för genomförandet av befolkningsskyddet och räddningstjänsten hos kommunerna. Det gäller främst ansvaret för materielhanteringen och personalförsörjningen.

Det framgår av propositionen att hithörande frågor utretts av statens räddningsverk. Svenska kommunförbundet har i sina yttranden över de aktuella utredningsförslagen framfört att de ekonomiska frågorna måste lösas på ett för kommunerna tillfredsställande sätt innan nya uppgifter och ett utvidgat ansvar förs över på kommunerna. Någon ekonomisk överenskommelse har emellertid ännu inte träffats.

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. I 8 kap. 5 § regeringsformen 'finns bestämmelser om hur de offentliga uppgifterna skall fördelas mellan stat och kommun. Där föreskrivs bl.a. att kom­munernas befogenheter och åligganden skall regleras i lag. Om staten vill  ålägga  kommunerna  en   ny arbetsuppgift  måste det således ske

1** Riksdagen 1991/92. 5 saml. Nr4y


1991/92 FiU4y


 


genom   lagstiftning.   Propositionen   innehåller   inte   något   förslag  till    1991/92:FiU4y

ändrad lagstiftning på området. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att kommunerna ges ökade uppgifter vad gäller befolk­ningsskyddet och räddningstjänsten. Definitivt ställningstagande måste dock anstå till dess ett lagförslag härom förelagts riksdagen.

I kommunalekonomiska kommitténs betänkande (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i samhällsbalans — statsbidrag för ökat hand­lingsutrymme och nya samarbetsformer föreslås att de specialdestinera­de statsbidrag som i dag utgår för kommunernas och landstingens beredskapsplanläggning skall inordnas i ett nytt generellt system. Ut­redningsförslaget bereds för närvarande i regeringskansliet, och en proposition skall enligt planerna överlämnas till riksdagen den 24 april.

/ motion Fö8 av Fanny Rizell m.fl. (kds) föreslås att statsbidraget till kommunerna för civil beredskap även fortsättningsvis bör vara special­destinerat. Enligt finansutskottets mening bör riksdagen ta ställning till motionens förslag i samband med behandlingen av den kommande propositionen om ett nytt statsbidragssystem till den kommunala sek­torn.

Övriga frågor

1 propositionen redovisas pågående utvecklingsarbete och framläggs vissa förslag som rör fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen inom försvaret liksom den finansiella styrningen av försvarets myndig­heter (kapitel 1, avsnitten 6 och 7).

Regeringen föreslår en ändrad lokalförsörjning för bl.a. vissa gemen­samma myndigheter. Avsikten är att dessa myndigheter (vad gäller s.k. generella lokaler) tillsammans med de myndigheter som ligger inom den civila planeringsramen och övriga myndigheter inom försvarsde­partementets område skall försörjas med lokaler enligt samma system som den övriga statsförvaltningen i enlighet med årets finansplan (prop. 1991/92:100 bil. 1).

När det gäller den finansiella styrningen föreslås ändringar bl.a. i priskompensationssystemet och att systemet med ramanslag för förvalt­ningskostnader införs även inom försvarsdepartementets verksamhets­område. Förslagen innebär en anpassning till vad som gäller för den övriga statsförvaltningen.

Vid uppräkning av det militära försvarets ekonomiska ram används ett sammanvägt index som benämns försvarsprisindex (FPI). Regering­en föreslår vissa förändringar i FPI. För att i rimlig omfattning säkerställa planerad materielanskaffning föreslår regeringen därutöver att anslagen för anskaffning av materiel räknas upp med en faktor om 1,5 % förutom kompensationen enligt FPI.

I motion Fö28 yrkande 37 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på regeringens förslag att införa en sådan s.k. teknikfaktor. I rådande statsfinansiella läge vänder sig motionärerna bestämt mot utgiftsök­ningar av denna typ. I motionen föreslås i stället att ett särskilt anslag på 2 800 milj.kr. förs upp för att finansiera vissa omstruktureringsåt-


 


gärder samt förbättrad kvalitet vad avser materiel. Detta anslag förut-         1991/92:FiU4y

sätts användas under femårsperioden med i genomsnitt 560 milj.kr. per

år.

Finansutskottet ser positivt på strävandena att så långt som möjligt få likartade system för ekonomistyrning, redovisning och revision inom statsförvaltningen. Beträffande lokalförsörjning och fastighetsförvalt­ning vill utskottet understryka det angelägna i att en nära samordning sker i det fortsatta utredningsarbetet mellan LEMO (utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen inom försvaret) och den nyli­gen beslutade kommittén för ombildning av byggnadsstyrelsen m.m. (dir. 1992:26).

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen bör lämna sitt godkännande till regeringens förslag när det gäller lokalför­sörjning och finansiell styrning. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen att en särskild uppräkningsfaktor bör införas för att underlätta en långsiktig planering av försvarets materielanskaffning.

I propositionens kapitel 7, avsnitt 3 redogör regeringen för ett pågåen­de utrednings- och analysarbete om utformningen av ekonombk politik under krber och i krig. Utredningsarbetet väntas bli slutfört under våren 1992. Enligt uppgift kommer arbetet sannolikt att resultera i vissa ändringar av nuvarande fullmaktslagar. I propositionen föreslås att riksdagen "godkänner inriktningen av funktionerna inom verksam­hetsområdet".

Finansutskottet har tagit del av vad regeringen anfört i ärendet. Utskot­tet vill för sin del understryka det angelägna i att det finns ett bra underlag och en god beredskap för regeringens och riksbankens eko­nomiska politik i olika krislägen. Det är därför enligt utskottets mening väsentligt att arbetet fullföljs och att riksdagen därefter får möjlighet att ta ställning till eventuella ändringar av nuvarande full­maktslagar.

Stockholm den 7 april 1992 På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s) och Carin Lundberg (s).


 


Avvikande mening                                              l99l/92:FiU4y

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg (alla s) anför:

Enligt vår mening bör försvarsutskottet avstyrka förslaget i propositio­nen om att på visst sätt årligen räkna upp anslagen för materielanskaff­ning m.m. och i stället följa förslagen i motion Fö28 yrkande 37 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) eftersom en strävan bör vara att i rådande statsfinansiella läge undvika automatiska utgiftsökningar.

gotab  41218, Stockholm 1992


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.