Sveriges genomförande av Agenda 2030

Yttrande 2024/25:SkU7y

Yttrandet är publicerat

Händelser

Beredning
2025-01-28
Justering
2025-02-11
Trycklov
2025-02-11

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF

Skatteutskottets yttrande

2024/25:SkU7y

 

Sveriges genomförande av Agenda 2030

Till finansutskottet

Finansutskottet har beslutat att ge bl.a. skatteutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2024/25:66 Sveriges genomförande av Agenda 2030 och de följdmotioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Skatteutskottet har beslutat att yttra sig över skrivelsen och över motionen 2024/25:3299 (V) yrkande 4 i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Utskottet föreslår att finansutskottet lägger skrivelsen till handlingarna och avstyrker motionsyrkandet.

I yttrandet finns en avvikande mening (V, MP).

Utskottets överväganden

Sveriges genomförande av Agenda 2030

Skrivelsen

I skrivelsen redogörs för regeringens samlade arbete med att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015. Skrivelsen innehåller en nulägesanalys, en analys om samstämmighet och en samlad redovisning av regeringens arbete med Agenda 2030 inklusive en redovisning av den förflyttning som Sverige har gjort mot målet. I skrivelsen redovisar regeringen Sveriges uppfyllelse av Agenda 2030-målen sedan den senaste skrivelsen Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2021/22:247) som regeringen överlämnade 2022. För varje mål presenteras bl.a. en övergripande sammanfattning av måluppfyllelsen och därefter en redovisning av tematiska områden under respektive mål som regeringen bedömer har stor bäring på målets uppfyllelse.

I skrivelsen konstaterar regeringen att Sverige har goda förutsättningar för att nå agendans mål. Regeringen anför att den har tagit initiativ till ett flertal satsningar som tar Sverige närmare målens uppfyllande på både nationell och global nivå, men att Sverige dock fortsatt har utmaningar. Regeringen anför vidare att den arbetar med att lösa dessa utmaningar för att ta Sverige närmare agendans mål. Regeringen anför slutligen att den kommer att fortsätta arbeta för att EU på ett effektivt sätt genomför Agenda 2030, inom och utanför EU:s gränser.

Motionen

I kommittémotion 2024/25:3299 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 4 föreslås att regeringen bör återkomma med förslag i fråga om skuldhantering och behovet av att motverka kapital- och skatteflykt. Motionärerna anför att alla delar av samhället behöver delta i arbetet för att Sverige ska nå målen i Agenda 2030. Det är därför både viktigt och positivt att regeringen i sitt uppföljningsarbete inkluderar näringslivet. Biståndspolitiken är en viktig del av utvecklingspolitiken, men det är långt ifrån den enda vägen för att nå utvecklingsmålen. Motionärerna anför vidare att de belopp som lämnar de fattigare länderna och går till de rika är nästan tre gånger större än det samlade globala biståndet per år. Merparten utgörs av kapital- och skatteflykt samt skuldbetalningar. Att vända denna utveckling är enligt motionärerna en central del i arbetet med att skapa en jämlikare värld. Motionärerna anför att det därför är viktigt att en aktiv biståndspolitik kombineras med t.ex. skuldavskrivningar och åtgärder mot kapital- och skatteflykt. Därför behöver näringslivets viktiga roll i fråga om att betala skatt i utvecklingsländer tydliggöras och Sveriges arbete i EU och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för bättre internationella regler mot multinationella företags skatteflykt vara en del i arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030.

Ställningstagande

Utskottet välkomnar regeringens skrivelse om arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling som antogs av FN:s generalförsamling 2015.

Utskottet konstaterar inledningsvis att frågan om att motverka kapital- och skatteflykt fortsätter att vara en prioriterad fråga för regeringen och att denna fråga utgör en viktig del av arbetet med hållbart företagande och för genomförandet av Agenda 2030.

När det gäller att stärka det internationella ramverket mot skatteflykt och skatteundandragande har Sverige deltagit mycket aktivt i OECD och G20:s gemensamma projekt för att motverka skattebaserodering och vinst­förflyttning (BEPS).

För att genomföra rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen och därigenom förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering ställde sig utskottet nyligen bakom regeringens förslag om en tilläggsskatt som ska säkerställa att stora multinationella koncerners vinster beskattas med en effektiv skattesats om minst 15 procent.

Regeringen arbetar också kontinuerligt med att uppdatera befintliga skatteavtal och förhandla nya för att säkerställa att de är i linje med aktuella internationella standarder, vilket bl.a. bidrar till att stärka transparensen, möjliggöra informationsutbyte och motverka skatteflykt och skatteundan­dragande.

Regeringen deltar vidare i arbetet med att ytterligare stärka det administrativa samarbetet i fråga om beskattning, bl.a. har lagstiftning om rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar nyligen införts. Regeringen deltar också i arbetet med att uppdatera EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet för att säkerställa att kriterierna för god förvaltning på skatteområdet är uppfyllda.

Som en del av Sveriges åtaganden för att främja en god och effektiv skatteförvaltning fortsätter Skatteverket att arbeta med kapacitetsutbyggnad i utvecklingsländer.

Med hänsyn till vad som anförts anser skatteutskottet att finansutskottet bör lägga skrivelsen till handlingarna och avstyrka motion 2024/25:3299 yrkande 4 i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Stockholm den 11 februari 2025

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Kalle Olsson (S), Fredrik Ahlstedt (M), Ida Ekeroth Clausson (S), Bo Broman (SD), Mathias Tegnér (S), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Anders Ådahl (C), Markus Wiechel (SD), Annika Hirvonen (MP) och Mauricio Rojas (L).

 

 

 

Avvikande mening

 

Sveriges genomförande av Agenda 2030 (V, MP)

Ilona Szatmári Waldau (V) och Annika Hirvonen (MP) anför:

 

Alla delar av samhället behöver delta i arbetet för att Sverige ska nå målen i Agenda 2030. Det är därför både viktigt och positivt att regeringen i sitt uppföljningsarbete inkluderar näringslivet. Biståndspolitiken är en viktig del av utvecklingspolitiken, men det är långt ifrån den enda vägen för att nå utvecklingsmålen. De belopp som lämnar de fattigare länderna och går till de rika är nästan tre gånger större än det samlade globala biståndet per år. Merparten utgörs av kapital- och skatteflykt samt skuldbetalningar. Att vända denna utveckling är en central del i arbetet med att skapa en jämlikare värld. Det därför är viktigt att en aktiv biståndspolitik kombineras med t.ex. skuld­avskrivningar och åtgärder mot kapital- och skatteflykt. Därför behöver näringslivets viktiga roll i fråga om att betala skatt i utvecklingsländer tydlig­göras och Sveriges arbete i EU och OECD för bättre internationella regler mot multinationella företags skatteflykt vara en del i arbetet med Sveriges genom­förande av Agenda 2030. Regeringen bör därför återkomma med förslag i fråga om skuldhantering och behovet av att motverka kapital- och skatteflykt.

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.