Sverige och EG

Yttrande 1988/89:FiU2y

Finansutskottets yttrande
1988/89:FiU2y

Sverige och EG

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 14 februari 1989 beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att yttra sig över följande motioner om EG: 1988/89:U503, U519,
U535, U536, U560-U599, U600, U601-U606, U608, U609, T618 och Ub806
yrkande 31.

Av de motionsyrkanden som finansutskottet beretts tillfälle att yttra sig över
till utrikesutskottet är det endast två yrkanden som tar upp frågor inom
finansutskottets beredningsområde. Det är två yrkanden i motion U579 av
Inger Schörling m.fl. (mp) som berör den offentliga upphandlingen.

Finansutskottet har i annat sammanhang tagit upp frågan om samordning
av den ekonomiska politiken och om fria kapitalrörelser mellan Sverige och
omvärlden. Dessa frågor behandlade utskottet i betänkandet 1988/89:FiU20
med anledning av vad som anfördes i finansplanen om valutaregleringens
avskaffande och i motioner med anledning härav och om anknytning till det
europeiska monetära systemet (EMS). I detta betänkande tillstyrkte utskottet
att valutaregleringen avskaffas. Som motiv för avskaffande angavs bl.a.
att strävandena inom EG att förverkliga den inre marknaden i början av
1990-talet innebär att valutaregleringarna i medlemsländerna i stort sett
slopas och att det vore olyckligt om Sverige ställde sig vid sidan av denna
utveckling. Mot beslutet att avskaffa valutaregleringen reserverade sig
företrädarna för vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet. Utskottet
anförde vidare i betänkandet att frågan om en svensk anknytning till EMS
saknar aktualitet. Företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet
förordade emellertid i en reservation att den svenska kronan skulle knytas till
EMS. Utskottet vill i övrigt vad gäller dessa frågor hänvisa till detta
betänkande.

Den offentliga upphandlingen

I motion U579 anförs att ett fullbordande inom EG av den inre marknadens
regionalpolitik kan få negativa konsekvenser för utkantsområdena, glesbygderna
osv. När det gäller den offentliga upphandlingen skall alla företag inom
EG ha samma rätt att få del av denna. Valet av leverantör får endast ske
utifrån rent företagsekonomiska grunder i likhet med de principer som gäller
i Sverige i dag. Motionärerna anser tvärtemot dessa principer att det bör vara
möjligt att främja lokal, regional och inomsvensk upphandling. Sverige bör

1988/89

FiU2y

1 Riksdagen 1988/89.5 sami. Nr2y

enligt motionärerna inte godta några begränsningar i rätten att fritt gynna
svaga regioner inom landet, utan bör ha möjlighet att i framtiden förändra
upphandlingsförordningen utan hinder från EG:s krav så att lokal och
regional upphandling kan främjas.

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. Den upphandling
av varor och tjänster som görs av myndigheter i olika länder är mycket
omfattande. Enligt en uppskattning som redovisades i proposition 1987/
88:66 om Sverige och den ekonomiska integrationen uppgick den offentliga
upphandlingen inom EG år 1984 till ca 3 000 miljarder kronor. I detta belopp
ingick emellertid inte den upphandling som sker regionalt och lokalt. Den
offentliga upphandlingen i Sverige uppgick vid samma tid till ca 110 miljarder
kronor, vilket motsvarar 15 % av BNP. Mer än hälften av denna upphandling
skedde på landstings- och kommunal nivå.

Den statliga upphandlingen regleras i upphandlingsförordningen
(1986:366). Den skall tillämpas vid statliga myndigheters upphandlingar som
gäller köp eller beställning av varor, byggnadsarbeten, anläggningsarbeten
samt andra tjänster. Förordningen omfattar även teknikupphandling. Huvudprinciperna
för den statliga upphandlingen är affärsmässighet, objektivitet
och utnyttjande av befintlig konkurrens, såväl i Sverige som utomlands.

Praktiskt taget alla landstings- och primärkommuner har anslutit sig till ett
normalreglemente som ligger i linje med principerna för den statliga
upphandlingen. Det finns emellertid inte något förbud i lag mot diskriminering
vid kommunal upphandling.

Internationella överenskommelser har träffats inom bl.a. GATT, EFTA
och EG om att myndigheter inte skall diskriminera utländska företag vid
offentlig upphandling.

Inom GATT finns sedan år 1981 en överenskommelse (kod) som även
Sverige anslutit sig till. Koden innebär att de anslutna länderna åtar sig att
inte diskriminera företag från andra till koden anslutna länder vid offentlig
upphandling. Överenskommelsen omfattar upphandling av varor över ett
visst belopp. Regionala och lokala myndigheter samt myndigheter som
svarar för transporter, energi och telekommunikationer omfattas inte av
överenskommelsen.

EFTA-konventionens regler om offentlig upphandling avser endast de
varor som i övrigt täcks av konventionen, vilket innebär att jordbruksvaror
och tjänster inte omfattas av bestämmelserna. Möjlighet finns enligt
konventionen att göra undantag av hänsyn till allmän ordning, landets
säkerhet m.m., däremot inte av regional- eller sysselsättningspolitiska skäl
eller vid betalningsbalanssvårigheter.

Romfördraget innehåller inga särskilda bestämmelser om offentlig upphandling.
Vissa allmänna bestämmelser om icke-diskriminering anses dock
vara tillämpliga även på detta område. EG har i kraft härav antagit flera
direktiv om offentlig upphandling som slår fast principen om likabehandling
av EG-företagen.

Den offentliga upphandlingen är ett av de områden som har prioriterats i
EG-kommissionens vitbok om genomförandet av den inre marknaden. Man
avser bl.a. att lägga fram förslag om att öppna de sektorer som för
närvarande är undantagna från konkurrens på gemenskapsnivå.

1988/89:FiU2y

2

Frihandelsavtalet mellan Sverige och EG innehåller inga uttryckliga regler 1988/89:FiU2y
om offentlig upphandling. Inom ramen för EG-EFTA-samarbetet gäller
samma begränsningar som för GATT-koden, men EFTA-länderna har
föreslagit ömsesidig liberalisering på telekommunikationsområdet i enlighet
med de begränsade beslut som fattats inom EG. EG har föreslagit att även
den regionala och kommunala upphandlingen skall omfattas av överenskommelsen.
Som ett första steg i samarbetet har man kommit överens om att
förbättra informationen om offentliga upphandlingar.

I proposition 1987/88:66 konstaterades att de svenska upphandlingsreglerna
med bred marginal uppfyller kraven i EFTA och GATT på likabehandling
av utländska varor.

Det kan också konstateras att utländska myndigheters upphandling av
produkter är av stor betydelse för svensk industri. En förändring av de
svenska upphandlingsbestämmelserna enligt motionärernas förslag som
direkt skulle ge svenska myndigheter möjlighet att diskriminera utländska
företag, skulle innebära att Sverige bröt gjorda överenskommelser och
därmed skulle svenska företag uteslutas från den upphandling som sker i
andra länder. Det skulle som framgått innebära att svenska företag
utestängdes från en mycket betydelsefull marknad.

Sverige bör enligt utskottets mening arbeta för en förändring i motsatt
riktning. Det är därför angeläget att Sverige inom GATT medverkar till att
utvidga koden till de sektorer som den nu inte täcker.

Enligt utskottets mening bör Sverige arbeta för att nå en överenskommelse
med EG om upphandlingen. Den täcks, som nämnts, inte av frihandelsavtalet
mellan Sverige och EG. Det innebär att de upphandlande myndigheterna
inom EG kan behandla svenska varor och tjänster som inte täcks av
GATT-koden enligt det egna landets mer eller mindre diskriminerande
upphandlingsregler och praxis. Ambitionen vid förhandlingar med EG bör
vara att nå överenskommelse om icke-diskriminering såväl när det gäller den
regionala och lokala upphandlingen som när det gäller de sektorer som
kommer att liberaliseras i framtiden. Utskottet förutsätter att en effektiv
regionalpolitik inte försvåras genom en sådan överenskommelse.

Utskottet föreslår med det anförda att utrikesutskottet avstyrker motion
U579 yrkandena 2 och 3.

Stockholm den 11 april 1989
På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren
(s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Iris
Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson
(m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp), Marianne
Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Maggi Mikaelsson (vpk) och Inger René
(m).

Avvikande meningar

1988/89 :FiU2y

1. Offentlig upphandling

Carl Frick (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Det
kan” och som slutar med "yrkandena 2 och 3” bort ha följande lydelse:

Sverige måste enligt utskottets mening arbeta för en utveckling av den
offentliga upphandlingen så att den stärker lokalt förankrade företags
möjligheter att konkurrera. Det är enligt utskottet av stor vikt att vid
offentlig upphandling kunna stödja lokalt anpassad miljörimlig tillverkning.
Det är också utskottets mening att det måste finnas ett samband mellan och
konsekvens i ett lands regionalpolitik, glesbygdspolitik, transportpolitik,
miljöpolitik och dess internationella handel. De svenska ambitionerna vid
EG-förhandlingarna bör därför vidgas så att transportkostnader, miljökostnader
vid produktion, distribution och förbrukning ges en avgörande
betydelse vid beslut om antagande av anbud vid offentlig upphandling. Det
strikt affärsmässiga synsättet som hittills varit förhärskande vid den offentliga
upphandlingen bör utvecklas så att de totala samhälls- och miljökostnaderna
vägs in vid besluten.

Utskottet konstaterar att den lokala och regionala upphandlingen inte
reglerats i överenskommelser med EG. Utskottet ser därför inte något skäl
att Sverige i nuvarande läge avhänder sig möjligheter att av regionalpolitiska
skäl kunna främja den lokala upphandlingen. Sverige bör således inte, enligt
utskottets mening, träffa någon överenskommelse med EG eller någon
annan internationell organisation i detta avseende.

Vad utskottet här anfört om den offentliga upphandlingen med anledning
av motion U579 bör utrikesutskottet föreslå att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna.

2. Offentlig upphandling

Maggi Mikaelsson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar
med "Det kan" och som slutar med yrkandena 2 och 3" bort ha följande
lydelse:

Det kan emellertid konstateras att den lokala och regionala upphandlingen
inte reglerats i överenskommelser med EG. Utskottet ser därför inte skäl att
Sverige i nuvarande läge avhänder sig möjligheter att av regionalpolitiska
skäl kunna främja den lokala upphandlingen. Sverige bör således inte, enligt
utskottets mening, träffa någon överenskommelse med EG eller någon
annan internationell organisation i detta avseende.

Vad utskottet här anfört om den offentliga upphandlingen med anledning
av motion U579 bör utrikesutskottet föreslå att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna.

gotab 88538, Stockholm 1989

4