SoU7y
Yttrande 2005/06:SoU7y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Socialutskottets yttrande 2005/06:SoU7y
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Till konstitutionsutskottet
Inledning
Konstitutionsutskottet har den 30 mars 2006 beslutat anmoda övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2005/06:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. En motion har väckts med anledning av skrivelsen, nämligen K28 av Tobias Krantz m.fl. (fp).
Socialutskottet har beslutat att avge yttrande.
Skrivelsen
Totalt redovisas 39 riksdagsskrivelser under Socialutskottet i det register som ingår i skrivelsen. Av dessa rapporteras 22 som slutbehandlade och 17 som inte slutbehandlade.
1
2005/06:SoU7y
Utskottets överväganden
Socialutskottet vill inledningsvis betona att om en riksdagsskrivelse anges som slutbehandlad är ett rimligt krav att det önskemål som ett tillkännagivande avser har tillgodosetts. Om det skulle visa sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen kan det emellertid finnas skäl för regeringen att underlåta att vidta de åtgärder som tillkännagivandet avser. I dessa fall krävs att regeringens bedömning redovisas för riksdagen. Som konstitutionsutskottet uttalat (se bet. 2004/05:KU24, s. 20) är det självfallet angeläget att redovisningen då inte är för knapphändig. Socialutskottet har de senaste åren i flera fall ifrågasatt att regeringen angett att riksdagsskrivelser är slutbehandlade (protokoll 2003/04:25 den 22 april 2004 och 2004/05:29 den 21 april 2005).
Socialutskottet vill också erinra om att konstitutionsutskottet påtalat vikten av att regeringen utan något egentligt dröjsmål vidtar de åtgärder som är nödvändiga med anledning av ett tillkännagivande (se bet. 2004/05: KU24, s. 19).
Socialutskottet har mot den nu beskrivna bakgrunden funnit anledning att kommentera regeringens redovisning av beredningen av tre av riksdagens skrivelser.
Det gäller för det första frågan om stöd till databasen Pion (bet. 2004/05: SoU1, mom. 10, rskr. 2004/05:114). I skrivelsen anges att detta tillkännagivande är slutbehandlat. Regeringen anför sammanfattningsvis att man inte har för avsikt att tillföra medel till regionala satsningar som Pion. Socialutskottet vill erinra om att detta tillkännagivande angavs som slutbehandlat även i fjolårets skrivelse om redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2004/05:75) men att utskottet i yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelsen ifrågasatte detta redovisningssätt. Motioner om Pion behandlades vidare i betänkande 2005/06:SoU1 (s. 22 f.). Socialutskottet refererade i detta sammanhang proposition 2004/05:175 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället. I denna proposition hänvisas till tillkännagivandet om Pion samt anförs att frågan om hur detta område kan utvecklas och samordnas på bästa sätt bereds inom Regeringskansliet. Socialutskottet anförde för sin del att det vidhöll sin inställning såsom den framförts i det ovan nämnda yttrandet till konstitutionsutskottet. Vidare anförde socialutskottet bl.a. att det emellertid såg mycket positivt på det initiativ som regeringen och Landstingsförbundet tagit när det gäller en fördjupad nationell samverkan kring IT inom hälso- och sjukvården samt att utskottet delade bedömningen att det är av stor vikt att patientinformation till allmänheten prioriteras i detta arbete. Slutligen noterade socialutskottet att det erfarit att tillkännagivandet om Pion skulle komma att behandlas i detta sammanhang. Socialutskottet kan dock nu kon-
2
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2005/06:SoU7y |
statera att tillkännagivandet om stöd till databasen Pion inte nämns i regeringens skrivelse Nationell IT-strategi för vård och omsorg (skr. 2005/06:139).
Regeringen anför således sammanfattningsvis att man inte har för avsikt att tillföra medel till regionala satsningar som Pion. Vidare anförs alltså att tillkännagivandet är slutbehandlat. Utskottet vill än en gång upprepa att utskottet ifrågasätter detta redovisningssätt samt saknar en närmare analys i anslutning till den frågeställning som tillkännagivandet omfattar.
Utskottet övergår därefter till att behandla frågan om speciallivsmedel som används av medicinska skäl (bet. 2004/05:SoU10, mom. 55, rskr. 2004/05:166). Utskottet uttalade att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till nytt förmånssystem för speciallivsmedel som åtgärdar de brister som det nuvarande systemet har. I bet. 2005/06:SoU10 erinrade utskottet om tillkännagivandet samt anförde att utskottet förutsatte att regeringen återkommer i frågan under innevarande riksdagsår.
Regeringen uppger i skrivelsen att ärendet bereds. Socialutskottet konstaterar att tillkännagivandet gjordes i mars 2005. Av skrivelsen kan inte utläsas att några egentliga beredningsåtgärder vidtagits. Utskottet ställer sig kritiskt till denna tidsutdräkt.
Vad slutligen gäller frågan om tilläggsdirektiv till Assistanskommittén (S 2004:06) (bet. 2005/06:SoU7, rskr. 2005/06:5) innebär tillkännagivandet att regeringen genom ett tilläggsdirektiv snarast bör ge Assistanskommittén i uppdrag att analysera och redovisa för- och nackdelar med ett samlat kostnadsansvar och ansvar för en och samma huvudman, staten, avseende personlig assistans. Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i oktober 2005. Enligt utskottets uppfattning är det anmärkningsvärt att regeringen ännu inte beslutat om tilläggsdirektiv i enlighet med riksdagens beställning.
Socialutskottet konstaterar avslutningsvis att den motion som väckts, K28 av Tobias Krantz m.fl. (fp), i stort sett har samma innehåll som den motion (fp) som väcktes med anledning av förra årets skrivelse. Socialutskottet har förståelse för motionärernas synpunkter och kan konstatera att de kritiska synpunkter som socialutskottet uttalat ovan i viss utsträckning överensstämmer med vad motionärerna anför. Utskottet utgår ifrån att konstitutionsutskottet i likhet med vad som uttalades förra året påtalar vikten av att rutinerna ses över som ett led i ansträngningarna att komma till rätta med onödiga tidsutdräkter.
Stockholm den 9 maj 2006
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
3
| 2005/06:SoU7y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Cristina Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Lars U Granberg (s), Anne Marie Brodén (m), Marina Pettersson (s), Christer Engelhardt (s), Jan Lindholm (mp), Martin Nilsson (s), Jan Emanuel Johansson (s), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson (fp), Gunilla Wahlén (v), Gabriel Romanus (fp) och Lars-Ivar Ericson (c).
| 4 | Elanders Gotab, Stockholm 2006 |
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.