SOU4Y

Yttrande 1995/96:SOU4Y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Socialutskottets yttrande 1995/96:SoU4y

Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik

Till trafikutskottet

1995/96

SoU4y

Trafikutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till den redovisning som lämnas i propositionen av ett handlingsprogram för de kommande åren för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik inom områdena hälso- och sjukvården, funktionshindrade och äldre (avsnitt 5.4.4 och 5.4.5 i propositionen) samt till motion 1995/96:T52 (kds) yrkande 20.

Propositionen

I propositionen redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande nationell strategi inom informationstekniken, IT. Målsättningen är att övergången till informations- och kunskapssamhället skall omfatta nationen i dess helhet och att alla medborgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter. Propositionen är också en del i regeringens arbete med att främja tillväxt och sysselsättning. Kvalificerad och innovativ användning av IT skall enligt propositionen stimuleras för att främja kreativitet, tillväxt och sysselsättning.

För att främja utvecklingen av informations- och kunskapssamhället föreslås i propositionen att staten under de kommande åren skall prioritera uppgifter inom rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. En kraftsamling inom dessa tre områden lägger enligt propositionen en allmän grund för IT-utvecklingen och bidrar till att uppnå de mål som föreslås för den övergripande nationella IT-strategin.

Handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av IT

Utöver åtgärder inom de tre statliga insatsområdena som föreslås bli prioriterade redovisas i propositionen ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av IT inom ett antal samhällssektorer och politikområden, bl.a. inom hälso- och sjukvården samt funktionshindrade och äldre.

1

Varje departement skall svara för finansiering och genomförande av sina 1995/96:SoU4y
respektive åtgärder samt för återrapportering av genomfört arbete till riksda-  
gen. Något ställningstagande från riksdagens sida över handlingsprogram-  
men begärs inte i propositionen.  
Hälso- och sjukvård  
I propositionen anges att förutsättningarna för att utforma ett särskilt IT-  
program för att stödja det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom  
hälso- och sjukvården skall prövas. Programmet skall också vara ett led i  
kompetensutvecklingen av hälso- och sjukvårdens personal. Hälso- och  
sjukvården är för närvarande inne i ett intensivt skede av förändring och  
förnyelse. Ett viktigt inslag är att stärka patienternas ställning och öka patien-  
ternas delaktighet i vården, sägs det i propositionen. Framsteg inom det  
medicintekniska området motiverar en ändrad inriktning av vården och nya  
arbetssätt. Krav ställs på förbättrad kvalitet och bättre resursutnyttjande. Ett  
offensivt folkhälsoarbete kräver samhällsplanering för att minska hälsorisker  
och ge medborgarna livsvillkor som befrämjar hälsan. Hälso- och sjukvården  
skall tillhandahålla information om ohälsans utbredning, dess orsaker, hur  
den utvecklas över tiden samt hur den är fördelad i befolkningen. Enligt  
propositionen ger IT stora möjligheter att stärka förändrings- och förnyelse-  
arbetet inom hälso- och sjukvården.  
Spri, som är hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut och som enligt avtalet  
med staten har uppgifter inom bl.a. områdena informationsteknik och in-  
formationsförsörjning, bör enligt propositionen utveckla och samordna insat-  
serna samt lämna förslag till finansiering. Spri bör bedriva verksamheten i  
nära samarbete med centrala myndigheter, sjukvårdshuvudmännen, de fack-  
liga organisationerna och de IT-resurser som i övrigt finns inom t.ex. nä-  
ringslivet och forskningsorganisationerna. För programmets genomförande  
krävs en resursram på ca 100 miljoner kronor under en treårsperiod. Enligt  
propositionen kommer programmet att genomföras endast om regeringen  
finner det möjligt att få fram medel genom en omprioritering av de medel  
som anslås för övriga IT-satsningar i propositionen eller alternativt att finan-  
siering kan ske med medel utanför statsbudgeten. Regeringen avser att upp-  
dra till Spri att lämna förslag till finansiering genom medel från olika ut-  
vecklingsprojekt inom hälso- och sjukvården, forskningsfinansierade organ  
m.m. samt från EU. På sikt bör IT-satsningarna inom hälso- och sjukvården  
kunna finansieras genom de produktivitetsvinster som satsningarna förutsätts  
ge.  
I propositionen anges att programmet bl.a. skall inriktas på att stärka pati-  
entens ställning genom att utveckla publika självbetjäningsterminaler och  
system som vänder sig till speciella patientgrupper, att öka vårdens kvalitet,  
att ge god tillgänglighet till vård i hela landet med hjälp av s.k. telemedicin,  
att möjliggöra ett effektivt folkhälsoarbete genom bl.a. kontinuerligt förda  
och individbaserade register över dem som insjuknar i olika sjukdomar, att  
förbättra hälso- och sjukvårdens produktivitet och effektivitet genom effekti-  
vare informationsbehandling. Programmet skall också inriktas på att främja 5
 
säkerheten och den personliga integriteten. Den av Spri påbörjade satsningen 1995/96:SoU4y
avseende IT-säkerhet och integritet inom hälso- och sjukvården skall fullföl-  
jas, sägs det i propositionen.  
I motion 1995/96:T52 av Mats Odell m.fl. (kds) yrkas att riksdagen som sin  
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälso- och sjuk-  
vård (yrkande 20). För att spara pengar som kan användas till bättre vård och  
omsorg och för att ge utrymme för personlig utveckling bland personalen  
anser motionärerna det självklart att IT skall användas inom hälso- och sjuk-  
vården. IT-satsningarna inom detta område skall bekostas av respektive  
huvudman eftersom de i ett längre perspektiv sparar pengar. Staten kan  
stödja forskning och utveckling av IT. Enligt motionärerna behövs heller inte  
statliga medel för att utbilda hälso- och sjukvårdspersonalen i användningen  
av IT. Det åligger arbetsgivaren att se till att personalen kontinuerligt får  
vidareutbildning, allra helst vad gäller ny utrustning och arbetsmetodik.  
Funktionshindrade och äldre  
Enligt propositionen skall också förutsättningarna prövas för att genomföra  
ett IT-program med inriktning på att främja funktionshindrades samt äldre  
personers användning av IT. Rätt använd kan IT skapa helt nya förutsätt-  
ningar för att uppnå målen med handikappolitiken: full delaktighet och jäm-  
likhet. För personer med svåra funktionshinder har IT inneburit helt nya  
möjligheter att leva aktivt och självständigt. För att ta till vara den stora  
potential som IT innebär för funktionshindrade och äldre bör ett samlat grepp  
tas över området i ett särskilt IT-program, sägs det i propositionen. Vidare  
sägs att det är väsentligt att alla de aktörer som verkar inom området involve-  
ras i programmet. Regeringen avser att uppdra åt Handikappinstitutet att i  
nära samverkan med övriga aktörer utarbeta ett förslag till IT-program med  
inriktning på funktionshindrade och äldre personer. I uppdraget skall ingå att  
föreslå handlingslinjer och åtgärder, att kostnadsberäkna förslagen samt att  
lämna förslag om finansiering. Detta program kommer liksom programmet  
för hälso- och sjukvården endast att genomföras om regeringen kan få fram  
medel genom en omprioritering av de medel som anslås för övriga IT-  
satsningar i propositionen eller att finansieringen kan ske genom externa  
medel.  
I propositionen anges närmare vilka områden programmet skall inriktas på.  
Bl.a. nämns skola och utbildning, arbetslivet, kultur, fritid och boende. IT  
skapar möjligheter till kulturaktiviteter som tidigare varit svåra att utföra för  
funktionshindrade. Som exempel nämns mediaverkstäder för funktionshind-  
rade, program för egen skapande konstnärlig verksamhet på datorn, möjlig-  
het att via Internet kommunicera med andra, hämta hem och läsa en bok.  
Tidningar för synskade kan inom ramen för statens stöd till radio- och kas-  
settidningar överföras digitalt. Datorstöd i hemmet kan öka äldre och funkt-  
ionshindrade personers självständighet och oberoende. Rehabilitering liksom  
vård och omsorg i hemmet kommer enligt propositionen också att kunna  
underlättas med hjälp av IT.  

5

Socialutskottets bedömning

Utskottet delar inställningen i propositionen och i motion T52 (kds) om betydelsen av att utnyttja informationstekniken för att stödja det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården. Användningen av IT kan förbättra kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården. På sikt bör IT-satsningarna kunna finansieras genom de produktivitetsvinster som satsningarna förutsätts ge.

Enligt utskottet är den s.k. telemedicinen ett utmärkt exempel på den nytta hälso- och sjukvården kan förväntas ha av IT-utvecklingen. Med hjälp av telemedicin kan tillgången på hälso- och sjukvård och expertkunskap spridas geografiskt. Telemedicinen bör kunna medföra både kvalitetsförbättringar och effektiviseringar inom hälso- och sjukvården. För att fullt ut kunna utnytja telemedicinens möjligheter kan dock organisatoriska och strukturella förändringar krävas. Tillämpning och utvecklingsarbete sker inom ett stort antal medicinska specialiteter och på flera håll i Norden, bl.a. i Tromsö i Norge. En delegation inom utskottet besökte förra året regionsjukhuset i Tromsö och informerades om arbetet med dessa frågor. Ett forskningsprogram finns också inom EU. Endast ett fåtal applikationer av telemedicinen används dock i daglig rutinsjukvård. Ett fortsatt utrednings- och utvärderingsarbete krävs därför.

Utskottet vill betona vikten av att integritetsfrågorna noga uppmärksammas för att förtroendet för hälso- och sjukvården skall kunna upprätthållas. Spri bör därför som anges i propositionen aktivt arbeta med dessa frågor, och den av Spri påbörjade satsningen avseende IT-säkerhet och integritet inom hälso- och sjukvården fullföljas. De kontinuerligt förda och individbaserade register över personer som insjuknar i olika sjukdomar, t.ex. Socialstyrelsens cancerregister, måste få en utformning som garanterar den enskildes rätt till integritet. Ur integritetssynpunkt och även med tanke på forskningen bör möjligheten prövas att upprätta regionala register, som vid behov kan användas nationellt. T.ex. kan så kallade pekarregister användas för olika sjukdomar. För att kunna påverka synen inom Europa på frågor om personlig integritet inom hälso- och sjukvården är det betydelsefullt att Sverige medverkar i det europeiska arbetet inom detta område.

Utskottet har ingen erinran mot det IT-program som anges i propositionen för att bredda och utveckla användningen av IT inom hälso- och sjukvården. Yrkande 20 i motion T52 bör avstyrkas.

Utskottet har heller inget att erinra mot det angivna handlingsprogrammet som syftar till att främja funktionshindrades och äldre personers användning av IT. Detta är enligt utskottets mening en viktig del i arbetet för att uppnå målen för handikappolitiken, full delaktighet och jämlikhet.

1995/96:SoU4y

5

1995/96:SoU4y

Stockholm den 25 april 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Christina Pettersson (s), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Kerstin Heinemann (fp) och Tuve Skånberg (kds).

Gotab, Stockholm 1996

5

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.