SKU4Y

Yttrande 1995/96:SKU4Y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Skatteutskottets yttrande 1995/96:SkU4y

Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

1995/96

SkU4y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 1995/96:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Med anledning härav får skatteutskottet anföra att redogörelsen inte föranleder någon särskild kommentar från utskottets sida.

Stockholm den 20 februari 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kds), Eskil Erlandsson (c), Per Rosengren (v) och Birger Schlaug (mp).

Avvikande mening

Per Rosengren (v) anför:

Vänsterpartiet har tidigare kritiserat regeringen för dess långa och oförklarliga dröjsmål med att behandla och lösa frågan om en avdragsrätt vid arvsbeskattningen för framtida kostnader för vård och skötsel av gravplats (se ärende nr 1 under Finansdepartementet, s. 90). Med tanke på den långa tid som förflutit sedan det ifrågavarande tillkännagivandet gjordes – det är faktiskt nästan sju år sedan – och att ett enigt utskott stod bakom uttalandet måste det anses högst anmärkningsvärt att ingen av alla de regeringar – med många olika finansministrar och skatteministrar – som regerat landet sedan dess vidtagit någon som helst åtgärd med avseende på denna fråga. Ett förslag av den art som efterlysts av riksdagen torde inte förorsaka några större tekniska problem, och åtminstone någon form av provisorisk lösning hade

1

utan svårighet kunnat presenteras t.ex. i anslutning till någon av de många 1995/96:SkU4y
skattepolitiska propositioner som de skilda regeringarna – inte minst den nu  
sittande – lagt fram under de senaste åren. Att så icke skett har naturligtvis  
varit till förfång för många dödsbon i den aktuella situationen under de sen-  
aste åren.  
Enligt information från Finansdepartementets kansli kan frågan komma att  
försenas ytterligare, och eventuellt kommer regeringen inte med något för-  
slag i år heller. Denna högst anmärkningsvärda senfärdighet med att effektu-  
era en tydlig beställning av riksdagen är enligt min mening oacceptabel och  
bör påtalas av konstitutionsutskottet.  
När det gäller frågan om beskattning av bilförmån (se ärende nummer 11  
under Finansdepartementet, s. 93) bör erinras om att över två år har förflutit  
sedan riksdagen på skatteutskottets hemställan begärde förslag från regering-  
en om nya regler inriktade på ett större hänsynstagande till omfattningen av  
det privata bruket av bilen. Dessa förslag borde enligt riksdagens uttalande  
ha förelagts riksdagen så att de skärpta reglerna skulle ha kunnat träda i kraft  
den 1 januari 1995, en tidpunkt som numera sedan länge är försutten. Frågan  
har emellertid vid flera tillfällen aktualiserats på nytt, såväl i nya betänkan-  
den och yttranden av skatteutskottet som i interpellationsdebatter med fi-  
nansministern i kammaren. Bl.a. företrädare för Vänsterpartiet har i dessa  
sammanhang krävt att regeringen med stor skyndsamhet skall lägga fram  
förslag om skärpta bestämmelser. Hittills har inget sådant förslag lagts fram  
av regeringen.  
Från Vänsterpartiets sida anser vi att riksdagen inte bör godta regeringens  
anmärkningsvärt långa dröjsmål med handläggningen av denna fråga. Det  
finns därför enligt vår mening fog för konstitutionsutskottet att rikta kritik  
mot regeringen även på denna punkt.  

2

Gotab, Stockholm 1996 1995/96:SkU4y

2

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.