SFU4Y

Yttrande 1995/96:SFU4Y

Socialförsäkringsutskottets yttrande 1995/96:SfU4y

Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1995

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 28 mars 1996 beslutat att bereda bl.a. socialförsäkringsutskottet tillfälle att avge yttrande över regeringens skrivelse 1995/96: 190 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1995 jämte motioner i de delar som har samband med utskottets beredningsområde.

Socialförsäkringsutskottet yttrar sig nedan om skrivelsens avsnitt 11.1 Schengenavtalet jämte motion 1995/96:U43 i denna del.

1995/96

SfU4y

Schengenavtalet (Avsnitt 11.1)

I skrivelsen uppges att i syfte att påskynda förverkligandet av den fria rörligheten för personer inom EU ingick Frankrike, Tyskland och Beneluxländerna år 1985 det s.k. Schengenavtalet, vilket syftade till en avveckling av alla personkontroller vid de gemensamma inre gränserna. Senare har även Spanien, Portugal, Italien, Grekland och Österrike kommit att ingå i samarbetet. Schengenavtalets tillämpningskonvention har den 29 juni 1995 trätt i kraft mellan sju av de tio EU-länder som anslutit sig. Italien, Grekland och Österrike har hittills inte kunnat tillämpa avtalet eftersom man saknar relevant lagstiftning och vissa tekniska förutsättningar.

Sedan Danmark under år 1994 ansökt om observatörskap i Schengensamarbetet, med sikte på fullt medlemskap, följde Sveriges och Finlands motsvarande ansökningar året efter. De tre länderna har alla, i sina ansökningar, gjort det uttryckliga förbehållet att den nordiska passunionen måste kunna upprätthållas vid ett framtida Schengenmedlemskap. Sverige gjorde även det förbehållet att de s.k. kompensatoriska åtgärderna skulle uppfylla även svenska behov vad gäller säkerhet och skyddsåtgärder, särskilt vad gäller kampen mot narkotika.

Vid ett möte i december 1995 fattade Schengens exekutivkommitté beslut
om att inleda förhandlingar med de nordiska länderna med sikte på fullt
medlemskap för de tre EU-medlemmarna och ett samarbetsavtal med Norge
och Island. Den 18 april 1996 beslöt exekutivkommittén att de fem nordiska
länderna den 1 maj 1996 kunde inträda som observatörer i Schengensamar-
betet. Sedan sistnämnda tidpunkt deltar således de nordiska länderna som
observatörer. Regeringen anför i skrivelsen att härefter torde, efter att anslut-
ningsfördrag utarbetats och ratificerats av alla nationella parlament, ett slut-
giltigt Schengenmedlemskap för de nordiska länderna bli möjligt i början av
år 1998.	1

I motion U43 i denna del av Bengt Hurtig m.fl. (v) begärs ett tillkännagi-	1995/96:SfU4y
vande om vad som anförs i motionen. Motionärerna anför bl.a. att Schengen-
konventionen från början under stor sekretess utarbetats av fem EU-länder.
Europaparlamentet har förklarat att detta förfarande var ett brott mot demo-
kratiska principer. Konventionen står i princip utanför parlamentarisk och
rättslig kontroll. I praktiken kommer enligt motionärerna makten i stor ut-
sträckning att ligga hos exekutivkommittén som består av Schengenländer-
nas justitie- eller invandrarministrar. Genom borttagande av personkontrollen
vid de inre gränserna kommer kontrollen vid de yttre gränserna att behöva
skärpas. I stor utsträckning kommer exekutivkommittén att bestämma vilken
kategori av människor som får rätt till inresa. I skrivelsen analyseras enligt
motionärerna inte konsekvenserna av de åtgärder som nu vidtas för att skärpa
kontrollen av såväl EU-medborgarna som medborgare i länder utanför EU.
Schengenöverenskommelsen, som är helt skild från EU, innebär som
framgått en överenskommelse mellan vissa av EU-länderna att avskaffa
gränskontrollerna för persontrafik länderna emellan samt ökad kontroll vid
de yttre gränserna, gemensam viseringspolitik och utökat informationsutbyte.
Utskottet delar inte de uppfattningar som motionen ger uttryck för beträf-
fande innebörden av Schengensamarbetet. Förhandlingsarbetet beträffande
en eventuell anslutning till Schengen fortsätter, och innan en sådan anslut-
ning sker ankommer det på riksdagen att ta ställning till ett anslutningsför-
drag. Utskottet avstyrker bifall till motion U43 i denna del.
Stockholm den 7 maj 1996
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Lennart Klockare
(s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoff-
mann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie
Frebran (kds), Siw Wittgren-Ahl (s), Sofia Steiner (s) och Karin Israelsson
(c).
Avvikande mening
Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser att den del av utskot-
tets yttrande som börjar med ”Schengenöverenskommelsen, som” och slutar
med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Schengenöverenskommelsen innehåller två huvudelement, avskaffandet av
kontroller vid de inre gränserna och överflyttning av dessa till de yttre grän-
serna. I mars 1995 trädde Schengenavtalets tillämpningskonvention i kraft.
Konventionen innehåller bestämmelser om praktiska åtgärder för att genom-
föra avvecklingen av de inre gränskontrollerna, de s.k. kompensatoriska
åtgärderna, bl.a. harmoniserad viseringspolitik och förstärkning av den yttre	3

gränskontrollen. Kontrollen skall omfatta alla utländska medborgare och	1995/96:SfU4y
avse identitet och den inresandens rätt att resa in i landet. Vidare skall trans-
portbolag åläggas skyldighet att kontrollera passagerare. Konventionen inne-
håller också bestämmelser om polissamarbete över gränserna innebärande
bl.a. informationsutbyte och rätten att följa efter och gripa brottslingar över
gränser, bestämmelser om förstärkt kontroll av person- och varutrafiken samt
av transportmedel vid de yttre gränserna i syfte att förhindra olaglig import
av narkotika och narkotiska läkemedel. Inom ramen för Schengenkonvent-
ionen finns också Informationssystemet Schengen (SIS) som är ett gemen-
samt datoriserat system för utbyte av personuppgifter. Syftet med SIS är att
underlätta för myndigheterna att bevara ordning och säkerhet inom avtalspar-
ternas område. Dessutom skall uppgifter som lagras i systemet användas vid
tillämpningen av konventionens bestämmelser om personers rörlighet. Kon-
ventionen om ett europeiskt informationssystem (EIS) avses ta över de upp-
gifter som ankommer på SIS.
Innehållen i konventionen innebär enligt utskottets uppfattning åtgärder
som får konsekvenser för såväl avtalsparternas medborgare som medborgare
i länder som står utanför avtalet. Bestämmelserna kan också komma att få
negativa konsekvenser beträffande Sveriges traditionella flyktingpolitik.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt med en noggrann analys av inne-
hållet i tillämpningskonventionen för att belysa vad denna egentligen innebär
för svenska medborgare liksom för utländska medborgare som av olika skäl
avser att söka skydd här i landet. En sådan analys saknas helt i regeringens
skrivelse. Utrikesutskottet bör med bifall till motion U43 i denna del föreslå
att det anförda ges regeringen till känna.

Gotab, Stockholm 1996

3