SFU1Y

Yttrande 1995/96:SFU1Y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Socialförsäkringsutskottets yttrande 1995/96:SfU1y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

1995/96

SfU1y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 10 oktober 1995 beslutat bereda samtliga utskott tillfälle att yttra sig över proposition 1994/95:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96 m.m., bilaga 7, avsnitt 3 om förvaltningsmyndigheternas ledning.

Socialförsäkringsutskottet får anföra följande.

Regeringen har gått igenom och prövat ledningsformen för drygt 110 centrala förvaltningsmyndigheter. Vid genomgången har den grundläggande utgångspunkten varit verksamhetens art och regeringens behov av att styra myndigheten på ett visst sätt. En annan utgångspunkt har varit att det alltid bör stå klart var det samlade ansvaret inför regeringen för myndighetens ledning ligger.

Enligt propositionen bör ledningsformen enrådighetsverk övervägas där det finns behov av en mer direkt och tydlig styrning av myndigheten och där politiska beslut måste genomföras utan fördröjning. Detta bör särskilt beaktas mot bakgrund av de ökade krav på styrning och samordning som EU-medlemskapet ställer på regeringen. Modellen med enrådighetsverk bör kompletteras med ett av regeringen tillsatt insynsråd med demokratisk insyn som främsta uppgift i de fall ett sådant råd bedöms vara av allmänt intresse.

Ledningsformen styrelse med fullt ansvar för verksamheten bör enligt propositionen främst övervägas för myndigheter som arbetar under affärsverksliknande förhållanden eller har en verksamhet som innebär stort finansiellt och självständigt ansvar.

Enligt propositionen bör slutligen ett bibehållande av nuvarande styrelsemodell med ett delat ansvar mellan styrelsen och myndighetschefen övervägas för myndigheter där en viss bredd och mångfald är önskvärd i verksamheten och det därför inte finns skäl för regeringen att närmare styra den. Denna modell kan även väljas för myndigheter där insyn, råd och stöd har stor betydelse.

Utifrån dessa allmänna principer som varit vägledande för regeringens prövning av lämplig ledningsform redovisas i propositionen, såvitt avser socialförsäkringsutskottets beredningsområde, att regeringen under år 1995

1

1995/96:SfU1y

avser att ge Statens invandrarverk en ny ledningsform, enrådighetsverk med insynsråd.

Utskottet har synpunkter på lämpligheten av att i nuläget ändra ledningsformen för Invandrarverket.

Som framhålls i propositionen kan ändrade förutsättningar medföra att även ledningsformen behöver ändras, men växling av ledningsform bör naturligtvis inte ske ofta och utan välgrundade orsaker. Utskottet vill erinra om att i stort sett hela det verksamhetsfält som Invandrarverket har hand om är föremål för översyn. Ett flertal utredningar har nyligen lämnat förslag på det flyktingpolitiska området, och utredningsförslag om den framtida invandrarpolitiken väntas inom kort. Inom ramen för EU-samarbetet pågår också en rad överväganden om bl.a. asyl- och invandringspolitiken som kan få återverkningar på verkets verksamhet. Det finns därför enligt utskottets uppfattning skäl för att behålla nuvarande ledningsform tills det är klarlagt vilka uppgifter verket kommer att ha i framtiden och var tyngdpunkten i verksamheten kommer att ligga.

Stockholm den 26 oktober 1995

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maj-Inger Klingvall

I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Bengt Lindqvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Anita Jönsson (s), Gustaf von Essen (m), Lennart Klockare (s), Ulla Hoffmann (v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Margareta E Nordenvall (m) och Tuve Skånberg (kds)

2

1995/96:AU1

Gotab, Stockholm 1995

3

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.