Saneringsprogram för de offentjiga finanserna 1994--1998

Yttrande 1992/93:FöU10

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande 1992/93:FöU10y

Saneringsprogram för de offentliga finanserna

1994-1998

1992/93 FöUlOy

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 29 april 1993 beslutat bereda försvarsutskottet tillfålle att avge yttrande över proposition 1992/93:150 med förslag lill slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletleringspropositionen) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1992/93 bilaga 1 ett saneringsprogram för de offentliga finanserna 1994—1998 uppgående lill 81 miljarder kronor. Härav skall begränsningen av den offentliga konsumtionen uppgå lill ca 35 miljarder kronor.

Regeringen anger att den statliga verksamheten kommer alt utsättas för omfattande krav på rationaliseringar och effektiviseringar.

Inom försvarsutskottets beredningsområde framhåller regeringen all om omvärldsutvecklingen blir gynnsam kommer det all påverka utgiftsnivån i 1997 års försvarsbeslut.

Regeringen föreslår bl.a. all riksdagen godkänner saneringsprogrammet för de offentliga finanserna på 81 miljarder kronor för åren 1994-1998.

Motioner

Med anledning av propositionens bilaga 1 har avgivits en motion med yrkanden som kan hänföras till försvarsutskottets beredningsområde, den socialdemokratiska parlimotionen Fi92 yrkande 3 lill den del del berör långsiktiga besparingar inom försvaret och yrkande 18.

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet vill inledningsvis framhålla att 1992 års försvarsbeslut innebär att betydande krav ställs på rationaliseringar inom totalförsvaret under försvarsbeslulsperioden 1992—1997. Sålunda genomförs om-fallande organisatoriska förändringar genom all ell 20-lal för närvarande självständiga myndigheter läggs ned, slås ihop eller flyttas saml genom nedläggningar av krigsförband, bl.a. minskar antalet armébriga-

1 Riksdagen 1992/93. 10 saml. Nr lOy

der till 16. Antalet brigader har därmed i stort halverats sedan slutet av        1992/93:FöU10y 1980-lalet. Vidare kommer antalet anställda inom försvaret atl minska med ca 6 000 under försvarsbeslutsperioden.

Riksdagen har mol bakgrund av dessa rationaliseringar fastställt de ekonomiska ramarna för totalförsvarets militära och civila delar för perioden 1992-1997.

Utskottet har med beaktande av vad som ovan anförts intet all erinra mol vad som i propositionen har anförts om utgiftsnivån i 1997 års försvarsbeslut.

1 den socialdemokratiska parlimotionen Fi92 framhålls alt den krympning av det militära försvaret som nu pågår i flera länder i Europa gör del möjligt att också i Sverige ompröva försvarsutgifterna.

Långsikliga besparingar som leder lill lägre anslag fr.o.m. budgetåret 1994/95 uppnås enligt motionärerna genom att försvarsprisindex inte räknas upp lill följd av kronans depreciering i november 1992. Vidare föreslås alt den årliga uppräkningen med den s.k. leknikfaklorn avskaffas från 1997/98. Under senare delen av 1990-talet kommer detta att leda till besparingar i storleksordningen 5—6 miljarder kronor.

För budgetåret 1993/94 bör enligt motionärerna försvarets anslagsram minskas med 600 miljoner kronor (yrkande 18). Detta skall ske genom att importen av försvarsmateriel minskas med 200 miljoner kronor. Antalet värnpliktiga som kallas in de närmaste åren bör minska med 3 000—4 000 vilket leder till en besparing på 200 miljoner kronor redan 1993/94. Dessutom bör anslagen inom den civila delen av totalförsvaret reduceras med 200 miljoner kronor genom en minskning av reservationerna bl.a. för industriella åtgärder och genom försäljning av materiel.

Utskoitet erinrar om atl i ett internationellt perspektiv det svenska
försvarels ekonomiska nivå under en följd av år varit oförändrad eller
minskat samtidigt som omvärldens stridskrafter tillförts ökade resurser.
Utskottet erinrar vidare om att riksdagen för det militära och del civila
försvaret har fastställt de ekonomiska ramarna för såväl perioden
1992—1997 som för budgetåret 1993/94. Dessa ramar förutsätter atl
betydande rationaliseringar genomförs inom totalförsvaret. Utskottet
anser inte all ytterligare neddragningar såsom föreslås i motion FÖ92
(s) är förenliga med 1992 års försvarsbeslut. Vad avser förslagen om
försvarsprisindex, den s.k. leknikfaklorn saml utbildningsvolymen
värnpliktiga har utskottet i betänkande 1992/93:FöU9 föreslagit avslag
på yrkanden med motsvarande innebörd. Ulskollet gör nu samma
bedömning. De av motionärerna föreslagna reduceringarna av försvars
materiel kommer enligt utskottet all försämra den materiella förnyelse
som utgör en viktig del av försvarsbeslutet. Beträffande motionärernas
förslag om reduceringar inom det civila försvaret vill utskottet påmin
na om all i 1992/93:FÖU9 redovisas med anledning av proposition
1992/93:100 bilaga 5 att beredskapsläget inom funktionen Försörjning
med industrivaror inte är godtagbart, varför inriktning och mål enligt
försvarsbeslutet inte bör ändras. Utskottet har i sammanhanget inhäm
tat att de reserverade medel för industriella åtgärder som motionärerna             2
vill  reducera redan bedöms helt intecknade genom ingångna bered-

skapsavtal. Ulskollet förordar således mot bakgrund av det anförda att        1992/93:FöU10y

motion Fi92 (s) yrkande 3 i den del det berör försvaret och yrkande 18 bör avslås.

Stockholm den 13 maj 1993 På försvarsulskollels vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Sven Lundberg (s). Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik Landerholm (m), Britt Bohlin (s), Jan-Olof Franzén (m), Sven-Olof Petersson (c) och Åke Carnerö (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Sture Ericson, Ingvar Björk, Barbro Evermo Palmerlund, Christer Skoog, Sven Lundberg, Karin Wegestål och Britt Bohlin (alla s) anser

deb att den del av utskottets yttrande som börjar med "Försvarsutskottet vill" och slutar med "ompröva försvarsutgifterna" bort ha följande lydelse:

I den socialdemokratiska partimotionen Fi92 framhålls all den krympning av det militära försvaret som nu pågår i flera länder i Europa gör det möjligt atl också i Sverige ompröva försvarsulgifterna.

Försvarsutskottet kan liksom motionärerna konstatera all i hela Europa nu pågår neddragningar av del militära försvaret. Samtidigt ökar försvarsutgifterna år för år i Sverige. Även i vårt land bör de säkerhetsskapande åtgärderna omprövas och omprioriteras i likhet med vad som sker i vår omvärld. På så vis bör enligt utskottets uppfattning även de svenska försvarsanslagen kunna anpassas till en lägre nivå än för närvarande. De bör räknat från anslagsramen 1991/92 hållas på en realt oförändrad nivå.

deb atl den del av utskollels yttrande som börjar med "Utskoitet erinrar" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:

I proposition 1992/93:150 bilaga 1 anförs alt utgifterna för den offentliga konsumtionen bör hållas realt oförändrade. Utskottet anser att detta bör gälla även för försvaret. Det leder i sin tur till atl den s.k. leknikfaklorn, som innebär ett realt påslag utöver gängse kompensation för inflationen, bör omprövas.

Statsmakterna har i olika sammanhang fastställt att olika grupper i samhället inte skall få någon kompensation för den köpkraftsförlusl

som  de  drabbades av  till  följd  av  nedskrivningen  av den svenska           1992/93:FöU10y

kronans värde 1992. Utskottet anser att detta bör gälla även för våra försvarsmyndigheter på samma vis som t.ex. för pensionärer och handikappade.

Utskottet biträder således förslaget i den socialdemokratiska partimotionen Fi92 att kompensation från budgetåret 1994/95 engångsvis inte skall få utgå till försvaret för den nedskrivning av kronkursen som skedde i november 1992. Utskottet anser vidare att försvarsanslagen från 1997/98 inte bör få någon real kompensation enligt den s.k. leknikfaklorn.

Vad beträffar budgetåret 1993/94 anser utskottet atl totalförsvaret i nuvarande ekonomiska situation måste bidraga med besparingar i likhet med vad som sker inom andra samhällssektorer. Det i motion Fi92 (s) framförda förslaget (yrkande 18) att försvaret skall spara totalt 600 miljoner kronor under detta budgetår anser utskottet är ett rimligt bidrag från en samhällssektor med en total årlig anslagsram på ca 40 miljarder kronor. Sålunda bör 200 miljoner kronor kunna sparas på minskad import av krigsmateriel och ytterligare 200 miljoner kronor genom neddragning av de stora reservationerna inom anslaget för industriella åtgärder och genom försäljning av materiel inom det civila försvaret i linje med vad som föreslås av motionärerna. Utskottet förutsätter vidare atl den stora reserven av brigadutbildade värnpliktiga inom armén nu kommmer atl utnyttjas i brigadorganisalionen som de är utbildade för saml all den årliga ulbildningsslocken värnpliktiga anpassas härtill. Del är också en konsekvens av den ändrade värnpliktslagen som endast medger all värnpliktiga utbildas för krigsorganisationens behov. Detta bör enligt utskottets mening medge en ytterligare reducering av försvarsanslagen för budgetåret 1993/94 på 200 miljoner kronor.

Utskottet förordar således mot bakgrund av det anförda att motion Fi92 (s) yrkande 3 i den del det berör försvaret och yrkande 18 bör bifallas.

gotab  43860, Stockholm 1993