Riksdagens skrivelser till regeringen — åtgärder under 2024

Yttrande 2024/25:SkU8y

Skatteutskottets yttrande

2024/25:SkU8y

Riksdagens skrivelser till regeringen — åtgärder under 2024

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har begärt att bl.a. skatteutskottet senast den 6 maj 2025 yttrar sig över regeringens skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 samt eventuella följdmotioner i de delar som rör utskottets beredningsområde. Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen.

I detta yttrande redovisar skatteutskottet sina överväganden i fråga om behandlingen av de riksdagsskrivelser som gäller utskottets beredningsområde. Utskottet har i sak inget att invända mot regeringens redovisning.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, MP).

Utskottets överväganden

Skrivelsen

I skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (skr. 2024/25:75) redovisar regeringen de åtgärder som den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som har överlämnats till regeringen.

Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnades till regeringen fr.o.m. nr 116 från riksmötet 2023/24 t.o.m. nr 125 från riksmötet 2024/25. Redovisningen omfattar dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Inom skatteutskottets beredningsområde redovisas totalt 25 riksdagsskrivelser. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden den 1 januari–31 december 2024. Enligt redogörelsen har inga tidigare tillkännagivanden från skatteutskottet slutbehandlats i sin helhet under året.

Följande sex riksdagsskrivelser är inte slutbehandlade.

–      2013/14:186 Ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet

–      2021/22:101 Riskskatt för kreditinstitut, punkterna 2–4

–      2021/22:236 Mervärdesskatt vid omvandling av lokaler och kontor till bostäder, punkt 5

–      2021/22:268 Avdrag för sponsring av idrott och utvärdering av tonnageskatten och stämpelskatt på fartygsinteckningar, punkterna 10 och 12

–      2021/22:372 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen, punkt 7

–      2022/23:190 Lagen om investeringssparkonto ska förtydligas, punkt 4.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis påminna om att konstitutionsutskottet framhållit vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt och gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att behandla riksdagens tillkännagivanden (bet. 2020/21:KU2 s. 29 f.).

I fråga om tillkännagivande om ändring av beställningsbemyndigande och överlåtelse av fastighet (bet. 2013/14:SkU24, rskr. 2013/14:186) anför regeringen att Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av en del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Det förändrade omvärldsläget medför behov av fortsatt och fördjupad analys. Under 2024 pågick diskussioner mellan Järfälla kommun och den kommande hyresgästen. Utskottet ser ingen anledning att rikta någon kritik mot regeringens sätt att handlägga frågan.

När det gäller tillkännagivandet om riskskatt för kreditinstitut (bet. 2021/22:SkU11 punkterna 2–4, rskr. 2021/22:101) anför regeringen att det i fråga om att undanta Kommuninvest från riskskatten och om att kompensera kommun- och regionsektorn förs en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut där olika handlingsalternativ har lyfts fram. Dialogen, som pågått löpande under året, är ännu inte avslutad. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Vad gäller att utreda möjligheten att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut så att inte lokalt förankrad bankverksamhet drabbas har regeringen för avsikt att analysera frågan men har fokuserat på den dialog som förs med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. De handlingsalternativ som diskuteras med Europeiska kommissionen i fråga om undantag för Kommuninvest har också bäring på analysen av frågan om lokalt förankrad bankverksamhet. Vad gäller frågan om skadliga effekter av riskskatten har regeringen för avsikt att följa frågan. Utskottet konstaterar att regeringen fortfarande för en dialog med Europeiska kommissionen där olika handlingsalternativ har lyfts fram. Utskottet ser positivt på regeringens fortsatta hantering av tillkännagivandet och utgår från att regeringen beaktar även tillkännagivandena om lokalt förankrad bankverksamhet och skadliga effekter i den fortsatta hanteringen av skrivelsen.

I fråga om tillkännagivandet om att skyndsamt se över mervärdesskattelagstiftningen för att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder (bet. 2021/22:SkU16 punkt 5, rskr. 2021/22:236) anför regeringen följande. Regeringen beslutade den 13 december 2023 om förordningen (2023:903) om stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder. Enligt förordningen kan kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandlingar från lokaler till bostäder få stöd. Regeringen beslutade den 12 februari 2025 om en höjning av stödnivån från 150 kronor till 300 kronor per kvadratmeter lokalarea som kan omvandlas till boarea. Frågan om skattelagstiftningen analyseras vidare inom Regeringskansliet. Utskottet konstaterar att regeringen i närtid har vidtagit åtgärder för att öka incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder. Utskottet ser positivt på regeringens hantering av frågan och förutsätter att regeringen fortsätter att arbeta med analys och eventuella ytterligare förbättringar.

I fråga om tillkännagivandet om avdrag för sponsring av idrott och utvärdering av tonnageskatten och stämpelskatt på fartygsinteckningar (bet. 2021/22:SkU14 punkterna 10 och 12, rskr. 2021/22:268) anför regeringen följande. Vad gäller frågan om sponsring av idrott (bet. 2021/22:SkU14 s. 73 f.) har regeringen den 4 november 2024 beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen som ser över skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet (Fi 2024:103) eftersom regeringen anser att frågan om avdrag för sponsring är nära kopplad till den fråga som utreds sedan tidigare. Utredaren ska bl.a. analysera om det finns behov av särskilda bestämmelser om avdrag eller annan skattelättnad för utgifter för sponsring i inkomstskattelagen. I sin analys ska utredaren göra en bedömning bl.a. av om det finns behov av lagändringar för att göra sponsring mer jämställd. Utredningen ska slutredovisas senast den 19 januari 2026. Utskottet konstaterar att utredningen om skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har fått i tilläggsdirektiv att titta på frågan om sponsring. Utskottet avser att följa frågan när utredningen lämnat sitt betänkande.

Vad gäller utvärdering av tonnageskatten och avskaffande av stämpelskatten på fartygsinteckningar tillsattes under 2023 en bokstavsutredning som skulle analysera om det fanns skäl att avskaffa stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp samt utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet med tonnagebeskattning. Uppdraget redovisades i promemorian Vågade skatter till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 11 januari 2024 (LI2024/00068). Regeringen lämnade den 11 mars 2025 en proposition till riksdagen om slopad stämpelskatt vid beviljande av ansökningar om inteckning i skepp (prop. 2024/25:107). Enligt de gällande reglerna ska stämpelskatt betalas till staten när en ansökan om inteckning i skepp beviljas. Stämpelskatten är i dessa fall fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas. Förslaget som nu lämnats innebär att det inte längre behöver betalas någon sådan stämpelskatt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Utskottet ser positivt på de kommande förändringarna när det gäller stämpelskatten.

Vad gäller frågan om tonnagebeskattning pågår ett arbete på Finansdepartementet med att se över hur lagstiftningen på området kan utformas. Frågan om tonnagebeskattning har dragit ut på tiden, men regeringen har uttalat att de fortfarande arbetar med frågan. Utskottet noterar att regeringen har angett att de arbetar aktivt för att stärka svensk sjöfart. Utskottet kommer att fortsätta följa regeringens pågående arbete med förändringar av tonnagebeskattningsreglerna för att tillgodose tillkännagivandet.

I fråga om tillkännagivandet om stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen (bet. 2021/22:SkU28 punkt 7, rskr. 2021/22:372) anför regeringen att den beslutade om direktiven Utökade befogenheter för Skatteverket inom brottsbekämpning och folkbokföring (dir. 2023:134) den 28 september 2023. Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om, och i sådana fall hur, ett utvidgat straffansvar i folkbokföringslagen bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 maj 2025. Utskottet ser positivt på regeringens sätt att handlägga skrivelsen och avser att följa frågan när utredningen lämnat sitt betänkande.

I fråga om tillkännagivandet om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas genom att en ny punkt införs i lagen för att möjliggöra att fler kan delta i nyemissioner (bet. 2022/23:SkU12, rskr. 2022/23:190) anför regeringen att den har för avsikt att analysera frågan. Utskottet konstaterar att det är snart två år sedan riksdagen lämnade detta tillkännagivande till regeringen och förutsätter att regeringen nu skyndsamt vidtar åtgärder för att tillgodose detta tillkännagivande.

Stockholm den 6 maj 2025

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Eric Westroth (SD), Bo Broman (SD), Kalle Olsson (S), Fredrik Ahlstedt (M), Mathias Tegnér (S), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Jimmy Ståhl (SD), Anders Ekegren (L), Erik Hellsborn (SD), Blåvitt Elofsson (S), Crister Carlsson (M), Helena Vilhelmsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Marcus Andersson (S).

Avvikande mening

Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2024 (S, V, MP)

Niklas Karlsson (S), Kalle Olsson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Blåvitt Elofsson (S), Malte Tängmark Roos (MP) och Marcus Andersson (S) anför:

Vi konstaterar att riksdagen beslutade om tillkännagivandet i punkt 2 om riskskatt för kreditinstitut (prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11, rskr. 2021/22:101) i mitten av december 2021. I Riksdagens skrivelse till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75) uppgav regeringen att den förde en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. Samma information uppgavs i Riksdagens skrivelse till regeringen – åtgärder under 2023 (skr. 2023/24:75). I den nu aktuella skrivelsen (skr. 2024/25:75) uppges att dialogen ännu inte är avslutad. Vi vidhåller att regeringens hantering av frågan tar för lång tid och förutsätter att regeringen nu skyndsamt vidtar åtgärder för att tillgodose detta tillkännagivande. 

Vidare har riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar (bet. 2021/22:SkU14 s. 42 f.). Att Sverige har ett konkurrenskraftigt regelverk för sjöfart, som ser till att Sverige har en stark handelsflotta är viktigt för vår beredskap. Regeringen har i över ett år haft ett utredningsförslag som föreslår justeringar i tonnageskatten på sitt bord (Vågade skatter – Navigering i sjöfartens förutsättningar). Vi anser att regeringen snarast måste återkomma med förslag på en reviderad tonnageskatt för att säkerställa ett mer konkurrenskraftigt regelverk för sjöfarten.