Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023

Yttrande 2023/24:SkU5y

Skatteutskottets yttrande

2023/24:SkU5y

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har gett bl.a. skatteutskottet tillfälle att senast den 2 maj 2024 yttra sig över regeringens skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 samt eventuella följdmotioner i de delar som rör utskottets beredningsområde. Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I detta yttrande redovisar skatteutskottet sina överväganden i fråga om behandlingen av de riksdagsskrivelser som gäller utskottets beredningsområde. Utskottet har i sak inget att invända mot regeringens redovisning.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V).

Utskottets överväganden

Skrivelsen

I skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 (skr. 2023/24:75) redovisar regeringen de åtgärder som den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som har överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen fr.o.m. nummer 110 från riksmötet 2022/23 t.o.m. nummer 115 från riksmötet 2023/24. Inom skatteutskottets beredningsområde redovisas totalt 24 riksdagsskrivelser.

Följande sex riksdagsskrivelser har inte slutbehandlats:

–      2013/14:186 Ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet

–      2021/22:101 Riskskatt för kreditinstitut, punkterna 2–4

–      2021/22:236 Mervärdesskatt vid omvandling av lokaler och kontor till bostäder, punkt 5

–      2021/22:268 Avdrag för sponsring av idrott och utvärdering av tonnageskatten och stämpelskatt på fartygsinteckningar, punkterna 10 och 12

–      2021/22:372 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen, punkt 7

–      2022/23:190 Lagen om investeringssparkonto ska förtydligas, punkt 4.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis påminna om att konstitutionsutskottet framhållit vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt och gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att behandla riksdagens tillkännagivanden (bet. 2020/21:KU2 s. 29 f.).

I fråga om tillkännagivandet om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet (bet. 2013/14:SkU24, rskr. 2013/14:186) anför regeringen att Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av en del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Det förändrade omvärldsläget medför behov av en fortsatt och fördjupad analys. Under 2023 har det pågått diskussioner mellan Järfälla kommun och berörda myndigheter. Utskottet ser ingen anledning att rikta någon kritik mot regeringens sätt att handlägga frågan.

I fråga om tillkännagivandet om riskskatt för kreditinstitut (bet. 2021/22:SkU11 punkterna 2–4, rskr. 2021/22:101) anför regeringen att det i fråga om att undanta Kommuninvest från riskskatten och om att kompensera kommun- och regionsektorn förs en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut där olika handlingsalternativ har lyfts fram. Dialogen, som pågått löpande under året, är ännu inte avslutad. Vad gäller att utreda möjligheten att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut så att inte lokalt förankrad bankverksamhet drabbas har regeringen för avsikt att analysera frågan men har fokuserat på den dialog som förs med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. De handlingsalternativ som diskuteras med Europeiska kommissionen i fråga om undantag för Kommuninvest har också bäring på analysen av frågan om lokalt förankrad bankverksamhet. Regeringen har för avsikt att följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker. Utskottet konstaterar att regeringen fortfarande för en dialog med Europeiska kommissionen där olika handlingsalternativ har lyfts fram. Utskottet ser positivt på regeringens fortsatta hantering av tillkännagivandet och utgår från att regeringen beaktar även tillkännagivandena om lokalt förankrad bankverksamhet och skadliga effekter i den fortsatta hanteringen av skrivelsen.

I fråga om tillkännagivandet om att skyndsamt se över mervärdesskattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder (bet. 2021/22:SkU16 punkt 5, rskr. 2021/22:236) anför regeringen att frågan analyseras. Utskottet konstaterar att det är två år sedan riksdagen lämnade detta tillkännagivande till regeringen och förutsätter att regeringen nu skyndsamt vidtar åtgärder för att tillgodose detta tillkännagivande.

I fråga om tillkännagivandet om avdrag för sponsring av idrott och utvärdering av tonnageskatten och stämpelskatt på fartygsinteckningar (bet. 2021/22:SkU14 punkterna 10 och 12, rskr. 2021/22:268) anför regeringen att frågan om avdrag för sponsring av idrott tidigare har behandlats i skrivelse 2003/04:175 om avdrag för sponsring med anledning av ett tillkännagivande, och bedömningen var då att det varken skulle vara möjligt eller lämpligt att införa särregler för sponsring. Finansdepartementet har nu för avsikt att analysera frågan om avdrag för sponsring av idrott igen. Materiellt sett är den nära kopplad till frågan om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet, vilken är föremål för utredning (Fi 2023:07). Utredningen ska slutredovisas i december 2024.

Utskottet noterar att Finansdepartementet har för avsikt att analysera frågan om avdrag för sponsring av idrott. Vidare noterar utskottet att en utredning om frågan om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet pågår och att frågan om avdrag för sponsring uppges vara nära kopplad till den fråga som utreds. Utskottet avser att följa frågan när utredningen lämnat sitt betänkande och förutsätter att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att tillgodose detta tillkännagivande.

När det gäller utvärdering av tonnageskatten och avskaffande av stämpelskatten på fartygsinteckningar anför regeringen att infrastruktur- och bostadsministern den 29 juni 2023 utsåg en utredare som skulle analysera om det fanns skäl att avskaffa stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp samt utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet med tonnagebeskattning. Uppdraget redovisades till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 11 januari 2024 och har skickats på remiss. Utskottet förutsätter att regeringen nu skyndsamt vidtar åtgärder för att tillgodose detta tillkännagivande.

I fråga om tillkännagivandet om stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen (bet. 2021/22:SkU28 punkt 7, rskr. 2021/22:372) anför regeringen att den beslutade direktiven Utökade befogenheter för Skatteverket inom brottsbekämpning och folkbokföring (dir. 2023:134) den 28 september 2023. Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om, och i sådana fall hur, ett utvidgat straffansvar i folkbokföringslagen bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 maj 2025. Utskottet ser positivt på regeringens sätt att handlägga skrivelsen och avser att följa frågan när utredningen lämnat sitt betänkande.

I fråga om tillkännagivandet om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas genom att en ny punkt införs i lagen för att möjliggöra att fler kan delta i nyemissioner (bet. 2022/23:SkU12, rskr. 2022/23:190) anför regeringen att den har för avsikt att analysera frågan. Tillkännagivandet är relativt nytt, och utskottet ser därför inte i nuläget någon anledning att rikta kritik mot regeringens sätt att handlägga frågan.

Stockholm den 23 april 2024

På skatteutskottets vägnar

Per Söderlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Söderlund (SD), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S), David Lång (SD), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C), Bo Broman (SD), Patrik Karlson (L), Crister Carlsson (M), Peder Björk (S) och Sanne Lennström (S).

Avvikande mening

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 (S, V)

Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Peder Björk (S) och Sanne Lennström (S) anför:

Vi konstaterar att riksdagen beslutade om tillkännagivandet i punkt 2 om riskskatt för kreditinstitut (prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11, rskr. 2021/22:101) i mitten av december 2021. I vårändringsbudgeten för 2022 (prop. 2021/22:99) behandlades tillkännagivandet i punkt 2 genom att det nya anslaget 1:6 Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering fördes upp på statens budget med 300 000 000 kronor. Regeringen ansåg att anslaget borde få användas för utgifter för kompensation till kommuner och regioner för ökade kostnader för finansiering. Vidare uppgav regeringen att tillkännagivandet i övrigt bereddes inom Regeringskansliet. I Riksdagens skrivelse till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75) uppgav regeringen att den förde en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. Även i den skrivelse som nu är aktuell (skr. 2023/24:75) uppger regeringen att den för en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Vi anser att regeringens hantering av frågan har tagit för lång tid och förutsätter att regeringen nu skyndsamt vidtar åtgärder för att tillgodose detta tillkännagivande.