Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023

Yttrande 2023/24:MJU4y

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

2023/24:MJU4y

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet beslutade den 21 mars 2024 att ge övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023. I skrivelsen redovisar regeringen de åtgärder som vidtagits med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats regeringen genom riksdagsskrivelser.

I detta yttrande redovisar miljö- och jordbruksutskottet sina överväganden i fråga om behandlingen av de riksdagsskrivelser som gäller utskottets beredningsområde. Utskottet framhåller vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång i sin behandling av riksdagens skrivelser och att regeringen redovisar en bedömning av när tillkännagivandena kan bli slutbehandlade.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, C, MP).

Utskottets överväganden

Skrivelsen

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de beslut som den fattat med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagsskrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden den 1 januari–31 december 2023.

Av de riksdagsbeslut som regeringen redovisar har miljö- och jordbruksutskottet haft beredningsansvaret för 60 riksdagsskrivelser. En del av dessa gäller lagstiftningsärenden som utskottet beredde under 2023 och där regeringens åtgärd har varit att utfärda den lagstiftning som riksdagen beslutade om. Dessa riksdagsskrivelser är därmed slutbehandlade.

Utskottet har ansvar för totalt 81 tillkännagivanden som redovisas i skrivelsen varav 41 under Klimat- och näringslivsdepartementet, 39 under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och 1 under Finansdepartementet. Av dessa anförs 7 tillkännagivanden vara slutbehandlade varav 3 under Klimat- och näringslivsdepartementet och 4 under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Utskottets ställningstagande

I likhet med tidigare år konstaterar utskottet att det inom utskottets beredningsområde finns ett stort antal tillkännagivanden som fortfarande inte är slutbehandlade. Som utskottet har framfört tidigare är utskottet väl medvetet om att riksdagens uppmaningar till regeringen, beroende på tillkännagivandets omfattning, kan innebära betydande arbete för att regeringen ska kunna vidta de åtgärder som krävs. Utskottet är även väl medvetet om att Regeringskansliets resurser är begränsade, och utskottet har därför förståelse för att regeringens åtgärder kan ta tid. Utskottet har vid upprepade tillfällen under de senaste åren betonat betydelsen av att regeringen behandlar riksdagsskrivelser med den skyndsamhet som krävs. Utskottet har även framfört önskemål om att regeringen, särskilt när det gäller de äldre tillkännagivandena, ska redovisa en bedömning av när dessa kan bli slutbehandlade.

I ljuset av det betydande antalet icke slutbehandlade tillkännagivande inom utskottets ansvarsområden finner utskottet det motiverat att ännu en gång påminna regeringen om vikten av att den dels vidtar tillräckliga åtgärder för att tillgodose riksdagens tillkännagivanden, dels gör de ansträngningar som krävs för att undvika onödig tidsåtgång.

Stockholm den 2 maj 2024

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Emma Nohrén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Nohrén (MP), Kjell-Arne Ottosson (KD), Martin Kinnunen (SD), John Widegren (M), Joakim Järrebring (S), Staffan Eklöf (SD), Malin Larsson (S), Helena Storckenfeldt (M), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Marléne Lund Kopparklint (M), Kajsa Fredholm (V), Stina Larsson (C), Beatrice Timgren (SD), Elin Nilsson (L), Johan Löfstrand (S) och Rashid Farivar (SD).

Avvikande mening

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 (S, V, C, MP)

Emma Nohrén (MP), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Kajsa Fredholm (V), Stina Larsson (C) och Johan Löfstrand (S) anför:

Vi noterar att regeringen i skrivelsen bedömer att tillkännagivandet om konsekvensanalyser vid kontrollstation för reduktionsplikten 2022 (bet. 2020/21:MJU23 punkt 6, rskr. 2020/21:411) är tillgodosett och slutbehandlat. Vi delar inte denna bedömning.

Regeringen hänför i skrivelsen bl.a. till att det i propositionen Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (prop. 2023/24:28) lämnades en grundlig konsekvensanalys. Vi anser dock att det fortfarande finns stora brister i regeringens konsekvensanalys och har upprepade gånger efterfrågat konsekvensanalyser inför regeringens förslag om att sänka nivåerna i reduktionsplikten när det gäller till Sveriges uppfyllande av de egna klimatmålen, de nya gröna jobben och landets beredskap. Vi har även krävt att man redovisar vilka kompensationsåtgärder som planeras för att hantera de ökade utsläpp som blir en följd av minskade nivåer i reduktionsplikten. Vi har kallat klimat- och miljöministern till utskottet ett antal gånger för att redogöra för detta, bl.a. den 13 april 2023, den 15 juni 2023 och den 14 mars 2024. Vi har även ställt flera interpellationer (t.ex. ip. 2022/23:48, ip. 2023/24:34, ip. 2023/24:538, ip. 2023/24:539, ip. 2023/24:546 och ip. 2023/24:548) och skriftliga frågor (t.ex. fr. 2023/24:102, fr. 2023/24:132, fr. 2023/24:161 och fr. 2023/24:251) till ministern om att regeringen bör redogöra för konsekvenserna av sänkningen av reduktionsplikten och vilka andra åtgärder som ska vidtas för att uppnå våra klimatmål.

Vi anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med en fullständig konsekvensanalys för hur sänkningen av reduktionsnivåerna för bensin och diesel påverkar hur vi ska uppnå våra politiska mål inom områden såsom klimatet, jordbruket och skogsbruket.

Mot denna bakgrund kan tillkännagivandet enligt vår mening inte anses vara slutbehandlat.