Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022

Yttrande 2022/23:SkU4y

Skatteutskottets yttrande

2022/23:SkU4y

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har gett bl.a. skatteutskottet tillfälle att senast den 2 maj yttra sig över regeringens skrivelse 2022/23:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 samt eventuella följdmotioner. Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I detta yttrande redovisar skatteutskottet sina överväganden i fråga om behandlingen av de riksdagsskrivelser som gäller utskottets beredningsområde. Utskottet har i sak inget att invända mot regeringens redovisning.

I yttrandet finns två avvikande meningar (S) och (V, MP).

Utskottets överväganden

Skrivelsen

I skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75) lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden den 1 januari–31 december 2022. Inom skatteutskottets beredningsområde finns totalt 30 riksdagsskrivelser redovisade.

Följande fem riksdagsskrivelser har inte slutbehandlats:

–      2013/14:186 Ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet

–      2021/22:101 Riskskatt för kreditinstitut punkterna 2–4

–      2021/22:236 Mervärdesskatt vid omvandling av lokaler och kontor till bostäder punkt 5

–      2021/22:268 Avdrag för sponsring av idrott och utvärdering av tonnageskatten och stämpelskatt på fartygsinteckningar punkterna 10 och 12

–      2021/22:372 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen punkt 7.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis påminna om att konstitutionsutskottet framhållit vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt och gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att behandla riksdagens tillkännagivanden (bet. 2020/21:KU2, s. 29 f.).

I fråga om tillkännagivandet om ändring av beställningsbemyndigande och överlåtelse av fastighet (bet. 2013/14:SkU24, rskr. 2013/14:186) anför regeringen att Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Det förändrade omvärldsläget medför behov av fortsatt och fördjupad analys. Utskottet ser ingen anledning att rikta någon kritik mot regeringens sätt att handlägga frågan.

När det gäller tillkännagivandena om riskskatt för kreditinstitut (bet. 2021/22:SkU11 punkterna 2–4, rskr. 2021/22:101) konstaterar utskottet att regeringen i förra årets redogörelse uppgav att den i Vårändringsbudget för 2022 (prop. 2021/22:99) delvis behandlade tillkännagivandet om att undanta kreditinstitutet Kommuninvest från riskskatten och kompensera kommun- och regionsektorn genom att föreslå att ett nytt anslag 1:6 Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering skulle föras upp på statens budget med 300 000 000 kronor. Enligt regeringen borde anslaget få användas för utgifter för kompensation till kommuner och regioner för ökade kostnader för finansiering. I övrigt uppgav regeringen att beredning av tillkännagivandet fortsatte i Regeringskansliet. Utskottet konstaterar utifrån den nu aktuella redogörelsen att regeringen för en dialog med Europeiska kommissionen. Utskottet ser därför positivt på regeringens fortsatta hantering av tillkännagivandet och utgår från att regeringen beaktar även tillkännagivandena om lokalt förankrad bankverksamhet och skadliga effekter i den fortsatta hanteringen av skrivelsen.

När det gäller tillkännagivandet om mervärdesskatt vid omvandling av lokaler och kontor till bostäder (bet. 2021/22:SkU16 punkt 5, rskr. 2021/22:236) konstaterar utskottet att regeringen uppgett att frågan analyseras i Regeringskansliet. Utskottet ser ingen anledning att rikta någon kritik mot regeringens sätt att handlägga frågan.

Vad gäller tillkännagivandet om avdrag för sponsring av idrott (bet. 2021/22:SkU14 punkt 10, rskr. 2021/22:268) noterar utskottet att regeringen uppger att frågan om avdrag för sponsring tidigare har behandlats i skrivelse 2003/04:175 och att den bedömning som då gjordes var att det varken skulle vara möjligt eller lämpligt att införa särregler för sponsring. Vidare uppger regeringen att frågan bereds i Regeringskansliet. Utskottet konstaterar att det förflutit lång tid sedan den bedömning gjordes som regeringen hänvisar till och att det därför är viktigt att det görs en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk. Utskottet konstaterar att frågan om avdrag för sponsring av idrott inte är slutbehandlad och avser att följa frågan.

I fråga om riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av tonnageskatten och stämpelskatt på fartygsinteckningar (bet. 2021/22:SkU14 punkt 12, rskr. 2021/22:268) noterar utskottet att regeringen avser att utvärdera systemet med tonnagebeskattning och se över stämpelskatten på fartygsinteckningar. Utskottet förutsätter att regeringen nu skyndsamt vidtar åtgärder för att tillgodose dessa tillkännagivanden.

När det gäller tillkännagivandet om stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen (bet. 2021/22:SkU28 punkt 7, rskr. 2021/22:372) om folkbokföringsbrott m.m. noterar utskottet att frågan om en översyn av straffbestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) analyseras i Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att regeringen nu skyndsamt vidtar åtgärder för att tillgodose även detta tillkännagivande.

Stockholm den 25 april 2023

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Fredrik Ahlstedt (M), David Lång (SD), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C), Cecilia Rönn (L), Elsa Widding (SD), Sofie Eriksson (S), Crister Carlsson (M), Peder Björk (S), Adam Reuterskiöld (M) och Marielle Lahti (MP).

Avvikande mening

1.	Avvikande mening (S)
	Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Mathias Tegnér (S), Sofie Eriksson (S) och Peder Björk (S) anför:

Socialdemokraterna konstaterar att tillkännagivandet i punkt 2 om riskskatt för kreditinstitut (prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11, rskr. 2021/22:101) beslutades om i mitten av december 2021. I Vårändringsbudgeten för 2022 (prop. 2021/22:99) behandlades tillkännagivandet i punkt 2 genom att ett nytt anslag 1:6 Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering fördes upp på statens budget med 300 000 000 kronor. Regeringen ansåg att anslaget borde få användas för utgifter för kompensation till kommuner och regioner för ökade kostnader för finansiering. Vidare uppgav regeringen att tillkännagivandet i övrigt bereddes inom Regeringskansliet. I den skrivelse som nu är aktuell (skr. 2022/23:75) uppger regeringen att den för en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Socialdemokraterna anser att regeringens hantering av frågan har tagit för lång tid och förutsätter att regeringen nu skyndsamt vidtar åtgärder för att tillgodose detta tillkännagivande.

2.	Avvikande mening (V, MP)
	Ilona Szatmári Waldau (V) och Marielle Lahti (MP) anför:

En enig riksdag tillkännagav för ett år sedan för regeringen att den skyndsamt borde utreda hur frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. Därefter har frågan beaktats i propositionen Ny mervärdesskattelag (prop. 2022/23:46), med resultatet att man i mervärdesskattelagen har anpassat lagtexten efter det danska exemplet. Vi är av en annan uppfattning. Regeringen har inte utrett frågan om att se över internmomsen utan endast anpassat den nya mervärdesskattelagen så att den efterliknar den danska motsvarigheten. Detta har ingen praktisk betydelse eftersom myndigheter har vägt in EU:s direktiv även tidigare. Innebörden av detta är att de organisationer som egentligen borde vara skattebefriade även fortsättningsvis kan behöva lägga stora summor på att betala moms för sin internfakturering. Därmed anser vi inte att tillkännagivandet om mervärdesskatt på interna tjänster (bet. 2021/22:SkU16, rskr. 2021/22:236) är slutbehandlat.