Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022
Yttrande 2022/23:CU1y
Yttrandet är publicerat
Händelser
- Beredning
- 2023-04-13
- Beredning
- 2023-04-20
- Justering
- 2023-04-27
- Trycklov
- 2023-04-27
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
|
|
Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet anmodade den 21 mars 2023 övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2021/22:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 och eventuella följdmotioner. Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.
I yttrandet redovisar civilutskottet de kommentarer som utskottets granskning av regeringens redogörelse för skrivelser inom utskottets beredningsområde ger anledning till. Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen när det gäller de tillkännagivanden som regeringen redovisar som slutbehandlade. Utskottet lämnar vissa synpunkter när det gäller handläggningstiden för äldre tillkännagivanden som ännu inte är slutbehandlade.
Utskottets överväganden
Regeringens skrivelse
I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de åtgärder som den vidtagit med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden den 1 januari–31 december 2022. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar. Av de riksdagsbeslut som redovisas i årets skrivelse faller sammanlagt 61 skrivelser under civilutskottets beredningsområde, varav 28 anges som slutbehandlade.
Utskottets ställningstagande
Civilutskottets granskning av regeringens redogörelse för skrivelser inom utskottets beredningsområde ger anledning till följande kommentarer från utskottets sida.
Utskottet noterar till att börja med att den nuvarande regeringen tillträdde i oktober 2022. Bland de tillkännagivanden som regeringen redovisar som inte slutbehandlade finns det ett antal äldre tillkännagivanden, och det äldsta av dessa beslutades av riksdagen så långt tillbaka som under riksmötet 2014/15. Detta tillkännagivande gäller frågan om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 punkt 19, rskr. 2014/15:180). Utskottet utgår från att regeringen nu prioriterar frågan och vidtar åtgärder för att tillgodose tillkännagivandet.
Utskottet är medvetet om att handläggningstiden för slutbehandlingen av ett enskilt tillkännagivande är beroende av tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som krävs. Utskottet vill dock, i likhet med tidigare år, understryka vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång i sin behandling av riksdagens skrivelser.
Utskottet vill också understryka vikten av att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Som konstitutionsutskottet upprepade gånger har uttalat ger sådana redogörelser riksdagen en möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden (se bet. 2021/22:KU21 s. 27 f.). Utskottet förväntar sig att regeringen i kommande skrivelser på ett tydligt sätt redovisar sin bedömning av när de äldsta tillkännagivandena kan beräknas vara slutbehandlade.
När det gäller de tillkännagivanden som regeringen redovisar som slutbehandlade har utskottet inte någon annan uppfattning än regeringen. Utskottet noterar särskilt, när det gäller riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör verka för att det på EU-nivå inte införs bestämmelser om kvotering i bolagsstyrelser (bet. 2016/17:CU6 punkt 2, rskr. 2016/17:133), att kommissionens förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag och därmed sammanhängande frågor nu har antagits inom EU och att Sverige röstade emot förslaget. Därmed måste tillkännagivandet anses vara slutbehandlat.
Stockholm den 27 april 2023
På civilutskottets vägnar
Malcolm Momodou Jallow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Malcolm Momodou Jallow (V), Mikael Eskilandersson (SD), David Josefsson (M), Leif Nysmed (S), Angelica Lundberg (SD), Lars Beckman (M), Denis Begic (S), Roger Hedlund (SD), Anna-Belle Strömberg (S), Ellen Juntti (M), Larry Söder (KD), Alireza Akhondi (C), Martin Westmont (SD), Katarina Luhr (MP), Jakob Olofsgård (L), Markus Kallifatides (S) och Adrian Magnusson (S).
Särskilt yttrande
|
Särskilt yttrande (SD) |
Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD), Roger Hedlund (SD) och Martin Westmont (SD) anför:
Vi instämmer till fullo i utskottets synpunkter, bl.a. när det gäller de tillkännagivanden som regeringen redovisar som slutbehandlade. Vi anser alltså att även tillkännagivandet om att regeringen bör verka för att det på EU-nivå inte införs bestämmelser om kvotering i bolagsstyrelser (bet. 2016/17:CU6 punkt 2, rskr. 2016/17:133) måste anses vara slutbehandlat. När det gäller detta tillkännagivande vill vi dock för egen del understryka att tillkännagivandet handlade om en mycket viktig fråga, och vi hade därför gärna sett en betydligt fylligare redovisning av åtgärder från regeringens sida för att Sverige skulle kunnat behålla ett nationellt självbestämmande när det gäller könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.