Resursförstärkningår till länsstyrelserna m.m.

Yttrande 1988/89:JoU5y

Jordbruksutskottets yttrande
1988/89:JoU5y

Resursförstärkningar till länsstyrelserna m. m. 1988/89

JoU5y

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 31 januari 1989 beslutat bereda jordbruksutskottet
tillfälle att avge yttrande över vad i budgetpropositionen (prop. 1988/89:100
bil. 15 s. 72 - 119) föreslagits beträffande länsstyrelsernas befattning med
miljö- och naturvårdsfrågor jämte motionerna 1988/89:Bo206 yrkande 1,
Bo301 yrkande 1, Bo304 yrkande 2, Bo305, Bo306 yrkande 2, Bo307
yrkandena 1 och 2, Bo309, Bo310, Bo312, Bo314, Bo316, Bo317 och Bo550
yrkande 1.

Utskottet

I budgetpropositionen bilaga 15 framläggs förslag om förstärkningar av
länsstyrelsernas resurser för bl.a. prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen
och arbetet med allmänna naturvårdsfrågor. Förslagen innebär en
uppföljning av de insatser rörande den statliga miljövårdsorganisationen som
aviserades i propositionen om miljöpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/
88:85, JoU1987/88:23). Sammanfattningsvis innebär förslagen att ytterligare
närmare 60 milj. kr. tillförs länsstyrelseanslaget. Enligt föredragande
departementschefen får länsstyrelserna härigenom bättre förutsättningar att
uppfylla de stora förväntningar som departement, myndigheter och medborgare
har på dem.

I folkpartiets partimotioner Bo304 och Bo309 anförs att länsstyrelserna
bör tilldelas ytterligare resurser främst för att handlägga de s.k. gröna
naturvårdsfrågorna. I den sistnämnda motionen framförs ett yrkande om en
anslagshöjning med ytterligare 20 milj. kr. utöver regeringens förslag för att
förstärka länsstyrelsernas miljövårdsenheter och insatserna för den gröna
naturvården.

Enligt centerpartiets partimotion Bo307 bör riksdagen anslå ytterligare 4,2
milj. kr. för länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöskyddslagen och ytterligare 10
milj. kr. för arbetet med naturvårdsfrågorna.

1 miljöpartiets motion Bo317 yrkas att ytterligare 50 milj. kr. anvisas till
länsstyrelserna, varav medel bör ”öronmärkas” för att inrätta två nya
tjänster vid varje länsstyrelse, avsedda för den s.k. gröna naturvården.

Utskottet erinrar om att regeringens budgetförslag för budgetåret 1989/90
innebär kraftiga resursförstärkningar för de statliga myndigheter som ingår i

1 Riksdagen 1988189.16 sami. Nr5y

miljövårdsorganisationen; utöver länsstyrelserna kommer statens naturvårdsverk,
koncessionsnämnden för miljöskydd och kemikalieinspektionen
att tilldelas ytterligare medel för sin verksamhet. Även vid miljö- och
energidepartementet förstärks resurserna. För närmare uppgifter om dessa
förstärkningar hänvisar utskottet till bilaga 16 till budgetpropositionen
(miljö- och energidepartementet). Som miljö- och energiministern anför i
inledningskapitlet till bilaga 16 är en effektiv miljövårdsorganisation och
lagstiftning en avgörande faktor för fortsatt framgångsrika insatser på
miljövårdsområdet. De förändringar i miljövårdsorganisationen som aviserades
i den miljöpolitiska propositionen genomförs nu. Vidare har samtliga
länsstyrelser fått i uppdrag att senast den 1 maj 1989 till statens naturvårdsverk
redovisa regionala miljövårdsanalyser. Naturvårdsverket skall ställa
samman och utvärdera dessa och senast den 15 september 1989 redovisa
resultatet till regeringen. En särskild utredare har tillkallats för att se över
naturvårdslagen. En översyn av miljölagstiftningen förbereds inom
regeringskansliet. Dessa insatser överensstämmer med riksdagens beslut om

miljöpolitiken under våren 1988.

.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet för sin del de av
regeringen föreslagna resursförstärkningarna till länsstyrelserna och avstyrker
motionerna Bo304 yrkande 2, Bo307, Bo309 och Bo317.

Enligt motion Bo301 yrkande 1 (fp) bör länsstyrelsernas instruktion och
arbetsordningar ändras så att miljövårdsenheterna på ett mer kraftfullt sätt
kan företräda miljövårdens intressen.

Utskottet kan inte finna att de bestämmelser som reglerar länsstyrelsernas
verksamhet utgör något hinder för naturvårdsenheterna att på ett kraftfullt
sätt företräda miljövårdens intressen. Tvärtom finns i t.ex. förordningen
(1986:1122) med länsstyrelseinstruktion flera bestämmelser som särskilt
understryker länsstyrelsens ansvar för bl.a. naturvården och miljöskyddet.
Den kortfattade motiveringen i motionen ger heller inte utskottet någon
vägledning för en bedömning av vilka författningsändringar som skulle
kunna aktualiseras för att tillgodose motionärernas syfte. Utskottet kan
således inte biträda motion Bo301 yrkande 1.

Motion Bo310 (s) tar upp frågan om länsstyrelsernas resurser för handläggningen
av jaktfrågor. Enligt motionen ökar arbetsbördan med den regionala
administrationen av jakten och viltvården. En förstärkning av länsstyrelsernas
personal skulle innebära fördelar i fråga om älgstammens utveckling och
ge förutsättningar för en minskning av viltskadorna på skogen. Kostnaderna
för en sådan förstärkning skulle mer än väl uppvägas av de ekonomiska
fördelarna för jägarna, skogsägarna och samhället.

Utskottet behandlade under riksmötet 1986/87 en proposition med förslag
om ny jaktlag m.m. I det sammanhanget uttalades bl.a. att det inte fanns skäl
att vidta någon mera genomgripande förändring av administrationen på jaktoch
viltvårdsområdet. När det gällde administrationen av älgjakten ansåg
utskottet emellertid att det fanns skäl att ytterligare överväga frågan om en
avgiftsfinansiering av denna. I betänkandet lämnades ett bemyndigande till
regeringen att vid behov meddela föreskrifter om sådana avgifter (JoU
1986/87:15).

1988/89:JoU5y

2

Vad beträffar problemen med viltskador vill utskottet fästa uppmärksamheten
på att en särskild utredning för närvarande ser över hithörande frågor
(Jo 1988:02). Vidare bör nämnas att regeringen uppdragit åt naturvårdsverket
att i samarbete med statskontoret se över administrationen av älgjakten.
Dessa utredningar kommer givetvis att få stor betydelse även för de frågor
som tagits upp i motionen. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att motionen lämnas utan någon vidare åtgärd.

Enligt motion Bo306 yrkande 2 (vpk) behövs åtgärder för att bevara ett
levande jordbruk i Stockholms närhet. En snabb kartläggning bör göras av de
odlade och betade markerna nära Stockholm. Det odlade landskapet i
Stockholms län hotas bl.a. av att efterfrågan på mark för andra ändamål än
jordbruk är stor. Som exempel nämns att ”landskapet hotas av en makalös
golfbaneutbyggnad”. Motionen utmynnar i denna del i ett yrkande att
länsstyrelsen i Stockholms län får i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder
från samhällets sida för att bevara småskaligt jordbruk i Stockholms närhet.

När det gäller möjligheterna att bevara ett livskraftigt jordbruk och en
levande landsbygd i Stockholmsregionen vill utskottet framhålla att det kan
föreligga vissa svårigheter, ehuru kanske i andra hänseenden än de som
särskilt berörs i motionen. Utskottet vill erinra om att det finns ett flertal
lagbestämmelser som är avsedda att hindra att den brukningsvärda jordbruksmarken
tas ur produktion. I lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark
stadgas att sådan mark inte får tas ur jordbruksproduktion utan
tillstånd. Enligt plan- och bygglagen (1987:10 - PBL) är det i första hand en
kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten.
Genom t.ex. detaljplaner kan kommunen med rättslig verkan reglera
markanvändning och bebyggelse inom kommunen. Enligt 8 kap. 2 § PBL
krävs bygglov bl.a. för anordnande av golfbanor. I lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser anges att jord- och skogsbruk är näringar av
nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för
bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose
väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från
allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Enligt vad utskottet erfarit vid kontakter med lantbruksnämnden i länet
föreligger ett stort efterfrågetryck på jordbruksfastigheter i närheten av
tätorterna. Denna efterfrågan har givetvis effekter på prisbildningen men
innebär samtidigt att befintliga jordbruksfastigheter bibehålls för både
bostads- och jordbruksändamål.

Det anförda innebär att motion Bo306 yrkande 2 inte påkallar någon
åtgärd från riksdagens sida.

Övriga motioner innehåller yrkanden om prioritering av specificerade län
och regioner vid fördelningen av de nya resurserna eller i annat sammanhang.
Utskottet har inte sakligt underlag för att särskilt framhålla något av

1988/89:JoU5y

3

dessa län vid medelsfördelningen och avstyrker således motionerna Bo206 1988/89:JoU5y

yrkande 1, Bo305, Bo312, Bo314, Bo316 och Bo550.

Stockholm den 21 februari 1989
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande:Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Jan Fransson (s),
Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén
(fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp),
Inge Carlsson (s), Carl G. Nilsson (m), Berndt Ekholm (s) och Anders
Castberger (fp).

Avvikande meningar

1. Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anför:

Som anförs i motion Bo307 har såväl länsstyrelsernas naturvårdsenheter som
kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar brist på resurser. Regeringens
förslag om förstärkning av organisationen för tillsyn enligt miljöskyddslagen
är otillräckligt. Även naturvårdsdelen av länsstyrelsernas miljövårdsenheter
har länge haft oförändrade eller krympande resurser. Enligt
vår mening hade utskottet bort tillstyrka motionens förslag om ytterligare
medel till länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöskyddslagen resp. deras naturvårdsarbete.
Härigenom skapas möjligheter att beakta även de önskemål
rörande länsstyrelserna i Älvsborgs, Gävleborgs och Malmöhus län som
framförs i motionerna Bo316, Bo550 och Bo305.

2. Annika Åhnberg (vpk) anför:

Som framhålls i motion Bo306 behövs åtgärder för att bevara ett levande
jordbruk i Stockholms närhet. Det odlade landskapet i Stockholms län hotas
bl.a. av planer på en omfattande utbyggnad av golfbanor. Över huvud taget
är efterfrågan på mark för andra ändamål än jordbruk mycket stor i närheten
av tätorterna. Därför bör en snabb kartläggning göras av de odlade och
betade markerna nära Stockholm. Utskottet borde således ha anslutit sig till
kravet i motion Bo306 att länsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta förslag till
åtgärder för att bevara småskaligt jordbruk i Stockholms närhet.

3. Åsa Domeij (mp) anför:

Som anförs i motion Bo317 behöver länsstyrelsernas naturvårdsenheter
kraftigt utökade resurser. Jag anser att utskottet hade bort tillstyrka yrkandet
om anslagshöjning med 50 milj. kr., varav 20 milj. kr. skall användas för två
nya tjänster vid varje naturvårdsenhet för den gröna naturvården.

gotab 17007, Stockholm 1989

4