Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
Yttrande 1993/94:FiU7
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Finansutskottets yttrande
1993/94:FiU7y
Regeringens behandling av riksdagens
skrivelser ■:..,..
1993/94 FiU7y
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har genom beslut den 26 oktober 1993 berett finansutskottet tillfålle att — i de delar som berör finansutskottets beredningsområde — yttra sig över regeringens skrivelse 1993/94:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser.
Utskottet
Finansutskottet vill inledningsvis erinra om att Riksdagsutredningen i bred enighet har förordat att riksdagen i ökad utsträckning skall ägna sig åt uppföljning, utvärdering och revision. Det skedde i betänkandet Reformera riksdagsarbetet som avlämnades i juni 1993. Enligt utredningen bör utskotten själva följa upp och utvärdera resultatet i verksamheter inom resp. utskotts beredningsområde. Ett utvecklingsarbete med denna inriktning har nu med talmanskonferensens stöd satts i gång.
Det är i detta sammanhang som man enligt finansutskottet bör se regeringens nu aktuella redovisning. Utskottet delar Riksdagsutredningens bedömning att det är ett primärt intresse för riksdagen att följa upp hur anslagsbeslut, normgjvningsbeslut och tillkännagivanden till regeringen har genomförts. Regeringens årliga redogörelse utgör därför en viktig utgångspunkt för utskottens uppföljningsarbete.
Det bör givetvis i första hand ankomma på resp. utskott att vart och ett inom sitt beredningsområde i sak granska hur riksdagens beslut har effektuerats. Samtidigt finns i vissa frågor behov av ett för samtliga utskott gemensamt utvecklingsarbete. Finansutskottet har enligt riksdagsordningen ett särskilt ansvar för budgetfrågor och förvaltningsekonomiska frågor. Med hänsyn därtill avser utskottet att i det fortsatta arbetet mera aktivt följa upp riksdagens anslagsbeslut liksom hur olika bemyndiganden av finansiellt slag utnyttjats. Detta arbete bör även kunna underlätta och stödja övriga utskotts uppföljning.
Utskottet har i samband med sin uppföljning av redovisningen i regeringens skrivelse 15 i ett antal fall uppmärksammat oklarheter eller ofullständigheter. I flertalet fall har dessa oklarheter kunnat klaras ut genom underhandskontakter med berört departement. Utskottet har också noterat att principerna för hur ärenden avskrivs och
1 Riksdagen 1993/94. 5 saml. Nr 7y
därmed redovisas som slutbehandlade inte är enhetliga. Det bör enligt 1993/94:FiU7y"
utskottet vara ett rimligt krav från riksdagen att en i möjligaste mån enhetlig och rättvisande återrapportering sker. Som utskottet redan påpekade i sitt yttrande 1991/92:FiU3y förefaller redovisningen vara i vissa avseenden slentrianmässig.
Som ett led i granskningen har utskottet denna gång sammanställt samtliga de fall under riksmötet 1992/93 där det förekom tillkännagivanden till regeringen eller ändringar i regeringens förslag. För riksdagens del är givetvis en uppföljning av dessa ärenden av särskild vikt.
I samband med behandlingen våren 1993 av den ekonomiska politiken gjorde riksdagen ett antal tillkännagivanden (bet. FiU30, rskr. 447). Utskottet noterar att två av dessa inte finns upptagna i regeringens redovisning (Finansdepartementet punkt 110). Det gäller dels'ett tillkännagivande till regeringen att fördelningspolitiska analyser kontinuerligt skall redovisas till riksdagen (mom. 5), dels ett tillkännagivande till regeringen och fullmäktige i Riksbanken om penningpolitiken (mom. 6).
Utskottet har för sin del inte anledning att ifrågasätta regeringens faktiska agerande med anledning av besluten. Trots detta är det enligt utskottet otillfredsställande att det finns fall där riksdagens uppdrag till regeringen inte regelmässigt återrapporteras till riksdagen. Utskottet
förordar därför att konstitutionsutskottet prövar om inte de ärenden •
där riksdagen själv tagit initiativ bör redovisas i särskild ordning i den nu aktuella redogörelsen. Detta kan också vara motiverat med hänsyn
till att riksdagen — bl.a. som en följd av den ökade satsningen på ■
uppföljning, utvärdering och revision — sannolikt i ökad utsträckning kommer att lägga ut uppdrag till regeringen.
Stockholm den 14 december 1993 På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran Persson (s), Lars Tobisson (m), Roland Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Alf Egnerfors (s), Christel Anderberg (m), Marianne Carlström (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).
gotab 45495, Stockholm 1993
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.