Regeringens behandling av riksdagens skrivelser

Yttrande 1993/94:FiU7

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Finansutskottets yttrande

1993/94:FiU7y

Regeringens behandling av riksdagens
skrivelser      ■:..,..


1993/94 FiU7y


Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har genom beslut den 26 oktober 1993 berett finansutskottet tillfålle att — i de delar som berör finansutskottets beredningsområde — yttra sig över regeringens skrivelse 1993/94:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser.

Utskottet

Finansutskottet vill inledningsvis erinra om att Riksdagsutredningen i bred enighet har förordat att riksdagen i ökad utsträckning skall ägna sig åt uppföljning, utvärdering och revision. Det skedde i betänkandet Reformera riksdagsarbetet som avlämnades i juni 1993. Enligt utred­ningen bör utskotten själva följa upp och utvärdera resultatet i verk­samheter inom resp. utskotts beredningsområde. Ett utvecklingsarbete med denna inriktning har nu med talmanskonferensens stöd satts i gång.

Det är i detta sammanhang som man enligt finansutskottet bör se regeringens nu aktuella redovisning. Utskottet delar Riksdagsutred­ningens bedömning att det är ett primärt intresse för riksdagen att följa upp hur anslagsbeslut, normgjvningsbeslut och tillkännagivanden till regeringen har genomförts. Regeringens årliga redogörelse utgör därför en viktig utgångspunkt för utskottens uppföljningsarbete.

Det bör givetvis i första hand ankomma på resp. utskott att vart och ett inom sitt beredningsområde i sak granska hur riksdagens beslut har effektuerats. Samtidigt finns i vissa frågor behov av ett för samtliga utskott gemensamt utvecklingsarbete. Finansutskottet har enligt riks­dagsordningen ett särskilt ansvar för budgetfrågor och förvaltningseko­nomiska frågor. Med hänsyn därtill avser utskottet att i det fortsatta arbetet mera aktivt följa upp riksdagens anslagsbeslut liksom hur olika bemyndiganden av finansiellt slag utnyttjats. Detta arbete bör även kunna underlätta och stödja övriga utskotts uppföljning.

Utskottet har i samband med sin uppföljning av redovisningen i regeringens skrivelse 15 i ett antal fall uppmärksammat oklarheter eller ofullständigheter. I flertalet fall har dessa oklarheter kunnat klaras ut genom underhandskontakter med berört departement. Ut­skottet har också noterat att principerna för hur ärenden avskrivs och

1  Riksdagen 1993/94. 5 saml. Nr 7y


därmed redovisas som slutbehandlade inte är enhetliga. Det bör enligt        1993/94:FiU7y"

utskottet vara ett rimligt krav från riksdagen att en i möjligaste mån enhetlig och rättvisande återrapportering sker. Som utskottet redan påpekade i sitt yttrande 1991/92:FiU3y förefaller redovisningen vara i vissa avseenden slentrianmässig.

Som ett led i granskningen har utskottet denna gång sammanställt samtliga de fall under riksmötet 1992/93 där det förekom tillkännagi­vanden till regeringen eller ändringar i regeringens förslag. För riksda­gens del är givetvis en uppföljning av dessa ärenden av särskild vikt.

I samband med behandlingen våren 1993 av den ekonomiska politi­ken gjorde riksdagen ett antal tillkännagivanden (bet. FiU30, rskr. 447). Utskottet noterar att två av dessa inte finns upptagna i regering­ens redovisning (Finansdepartementet punkt 110). Det gäller dels'ett tillkännagivande till regeringen att fördelningspolitiska analyser konti­nuerligt skall redovisas till riksdagen (mom. 5), dels ett tillkännagivan­de till regeringen och fullmäktige i Riksbanken om penningpolitiken (mom. 6).

Utskottet har för sin del inte anledning att ifrågasätta regeringens faktiska agerande med anledning av besluten. Trots detta är det enligt utskottet otillfredsställande att det finns fall där riksdagens uppdrag till regeringen   inte  regelmässigt återrapporteras  till  riksdagen.  Utskottet

förordar därför att konstitutionsutskottet prövar om inte de ärenden                    •

där riksdagen själv tagit initiativ bör redovisas i särskild ordning i den nu aktuella redogörelsen. Detta kan också vara motiverat med hänsyn

till att  riksdagen  —   bl.a. som en följd av den ökade satsningen på                    ■

uppföljning, utvärdering och revision — sannolikt i ökad utsträckning kommer att lägga ut uppdrag till regeringen.

Stockholm den 14 december 1993 På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran Persson (s), Lars Tobisson (m), Roland Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Lisbet Cal­ner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Alf Egnerfors (s), Christel Anderberg (m), Marianne Carlström (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).

gotab   45495, Stockholm 1993


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.