Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
Yttrande 1992/93:FiU3
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Finansutskottets yttrande 1992/93:FiU3y
Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
1992/93 FiU3y
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 10 december 1992 berett övriga riksdagsutskott tillfålle att yttra sig över regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser (skr. 1992/93:15).
Utskottet
Allmänt
Redogörelsen omfattar regeringsbeslut under tiden den 1 juli 1991—den 30 juni 1992. Den överlämnades till riksdagen i början av november. Ett stort antal ärenden som i redogörelsen redovisas som ännu ej slutbehandlade har enligt vad utskottet under hand erfarit slutbehandlats i och med att regeringen fattat beslut under mellanliggande period. Utskottet avstår i det följande från att kommentera dessa ärenden.
Utskottet anser att det är en viktig uppgift för riksdagen och dess utskott att noggrant följa upp de beslut som riksdagen fattar. Det är därför mycket välmotiverat att konstitutionsutskottet vid sin granskning av regeringens arbete bereder utskotten tillfålle att yttra sig över regeringens behandling av riksdagens beslut inom resp. utskotts beredningsområde. Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande.
Avslutade ärenden
Ärenden som innebär att riksdagen anvisat anslag på statsbudgeten eller att riksdagen antagit ett lagförslag anses av regeringen slutbehandlade i och med att regleringsbrev resp. en författning om lag utfårdas. Utskottet har inte något att erinra mot detta förfaringsätt.
1 andra ärenden som gäller t.ex. godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet eller politikområde, vilket är en vanlig beredningsuppgift för finansutskottet, varierar praxis — som utskottet påpekade redan förra året — för hur dessa beslut behandlas av regeringen. Utskottet vill för konstitutionsutskottet framhålla att det inte finns anledning att ifrågasätta regeringens faktiska agerande med anledning av besluten.
1 Riksdagen 1992/93. 5 saml. Nr 3 y
De av riksdagen angivna riktlinjerna har såvitt utskottet kunnat bedö- 1992/93:FiU3y ma följts, men sättet att behandla motsvarande riksdagsskrivelser som de redovisas i redogörelsen överensstämmer inte med riksdagens beslut.
Sålunda beslutade riksdagen den 11 mars 1992 att godkänna regeringens förslag till riktlinjer för budgetregleringen (prop. 1991/92:100 bil. 1, bet. FiU20, rskr. 128). Med anledning härav beslutade regeringen enligt redogörelsen att ändra förordningen (1969:54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg (s. 81).
Den 19 december 1991 godkände riksdagen vissa riktlinjer för den ekonomiska politiken (prop. 1991/92:38, FiU 10, rskr. 108). Det ärendet redovisas som slutbehandlat med hänvisning till att regeringen den 19 december 1991 beslutade om en förordning om ändring i förordningen (1991:1791) om ändring i teleförordningen (1985:765).
1 likhet med vad utskottet anförde förra året anser utskottet att det bör närmare övervägas på vilket sätt regeringen skall beakta riksdagens riktlinjebeslut och på vilket sätt detta bör redovisas för riksdagen. Som utskottet konstaterat överensstämmer regeringens redovisning på dessa punkter inte med riksdagens beslut.
Ännu ej avslutade ärenden
1 redogörelsen (Finansdepartementet punkt 27 s. 72) redovisas behandlingen av finansutskottets betänkande 1990/91:FiU30 (rskr. 386) med anledning av proposition 1990/91:150 mom. 15 om kartläggning av subventioner. Det är det numera äldsta ej slutbehandlade ärendet inom finansutskottets beredningsområde.
1 motion 1990/91:Fi715 av Daniel Tarschys och Anne Wibble (fp) föreslog motionärerna att en bred kartläggning och analys av de statliga subventionerna borde genomföras. Med anledning av motionerna begärde riksdagen att regeringen med utgångspunkt i första hand från befintligt material skulle lämna en redovisning av befintliga subventioner och hur en löpande redovisning av subventionerna skulle utformas.
Utskottet konstaterar att i den föreliggande skrivelsen från regeringen sägs endast att direktiv till en utredning förbereds. Något datum för när direktiven skall presenteras och när utredningens resultat skall redovisas anges inte i skrivelsen.
Riksdagen beslöt våren 1991 med utgångspunkt från förslag
i komplet
teringspropositionen om ett program för omställning och minskning av
den statliga adminbtrationen (se Finansdepartementet punkt 28). I sam
band med riksdagens ställningstagande uttalade finansutskottet att riks
dagen borde ges möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning
av programmets effekter. 1 1992 års kompletteringsproposition gjorde
regeringen vissa bedömningar av personalkonsekvenserna av struktur
förändringarna inom statsförvaltningen. 1 årets budgetproposition
(prop. 1992/93:100, bil. 1) anmäler regeringen att den avser att uppdra
åt Statskontoret att följa upp organisations- och strukturförändringarna '.
inom statsförvaltningen. Utskottet konstaterar att regeringen avser att 1992/93:FiU3y
återkomma till riksdagen när resultaten av Statskontorets arbete föreligger.
Utskottet vill härutöver anföra följande. När utskottet i mars 1993 har gått igenom regeringens skrivelse som täcker regeringens beslut fattade t.o.m. 30 juni 1992 har utskottet kunnat konstatera att ett stort antal av de ärenden som av regeringen redovisas som att ärendet bereds i själva verket är slutbehandlade genom beslut som regeringen fattat under mellantiden. Det vore för utskottets arbete värdefullt om denna oredovisade period kunde göras kortare genom att skrivelsen när den lämnas till riksdagen vore mer aktuell.
Stockholm den 11 mars 1993 På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
1 beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafeson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Allan Larsson (s), Lars Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s) och Alf Egnerfors (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
gotab 43411, Stockholm 1993
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.