Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Yttrande 2009/10:SkU4y

2009/10:SkU4y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Skatteutskottets yttrande

2009/10:SkU4y

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har gett skatteutskottet och övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2009/10:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Av de skrivelser som tas upp i regeringens redogörelse avser 41 riksdagens beslut i ärenden där skatteutskottet haft beredningsansvaret. I de allra flesta fallen gäller det skrivelser som har samband med lagstiftningsärenden som utskottet har berett under 2009. Fem tillkännagivanden redovisas som inte slutbehandlade. Dessa fem beslut gäller följande frågor.

Skadlig skattekonkurrens i Europeiska unionen

Riksdagens skrivelse den 5 december 2000 med anledning av motion 2000/01:Sk8 yrkande 3 (mp) avser ett tillkännagivande om att regeringen i samband med en översyn inom EU-kommissionen av uppförandekoden för företagsbeskattning bör arbeta för en utvidgning av tillämpningsområdet för koden till att omfatta även skadlig skattekonkurrens som avser löntagare (rskr. 2000/01:70, prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6 mom. 3). I motionsyrkandet hade föreslagits ett tillkännagivande om ett aktivt agerande inom det mellanstatliga samarbetet för att förhindra upptrappad konkurrens genom skattenedsättningar för utländska nyckelpersoner.

Enligt redogörelsen (s. 66) fortsatte uppförandekodgruppen även under 2009 sitt arbete med att se till att medlemsstaterna uppfyller sina åtaganden enligt uppförandekoden för företagsbeskattning. Under andra halvåret 2009 hade Sverige ordförandeskapet. I slutet av 2008 uppnåddes efter långvariga diskussioner en samsyn bland medlemsstaterna om vad som skulle ligga inom gruppens mandat. Denna samsyn innebar dock ingen utvidgning av kodens tillämpningsområde. Det kan enligt regeringen konstateras att det inte finns något intresse för de andra medlemsstaterna att diskutera behovet av en översyn av kodens tillämpningsområde. Mot denna bakgrund bedömer regeringen det som uteslutet att frågan om skatteincitament för nyckelpersoner under överskådlig tid kan komma att tas upp inom ramen för arbetet inom uppförandekodgruppen. Regeringen avser därför att överväga att lägga skrivelsen till handlingarna.

Avskaffande av reklamskatten

Riksdagens skrivelse den 10 april 2002 med anledning av yrkanden i motioner (s, m, v, kd, c, fp och mp) avser ett tillkännagivande om att en avveckling av reklamskatten bör prioriteras i den kommande budgetberedningen, dock med beaktande av de budgetpolitiska målen (rskr. 2001/02:201, bet. 2001/02:SkU20).

Enligt tidigare redogörelser har frågan prioriterats för budgetåren 2003–2005 utan att förutsättningar bedömts föreligga för finansiering av ett avskaffande av reklamskatten med beaktande av de budgetpolitiska målen.

I redogörelsen för 2005 redovisades att regeringen i den närmast föregående budgetberedningen funnit det möjligt att finansiera ett första steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten (prop. 2005/06:1 finansplan m.m. avsnitt 5.6.3) fr.o.m. den 1 januari 2006. Skatten på annonser i allmänna nyhetstidningar sänktes från 4 till 3 % och reklamskatten i övrigt från 11 till 8 %. Samtidigt höjdes gränsen för när skatt måste betalas från 12 till 50 miljoner kronor. Skattesänkningen beräknades motsvara drygt 300 miljoner kronor. I redogörelsen för 2006 hänvisade regeringen till vad den framhållit i budgetpropositionen för 2007, nämligen att det är viktigt att den resterande reklamskatten kan avskaffas så snart som möjligt men att finansiering saknas. I redogörelsen för 2007 hänvisades till att regeringen i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 finansplan m.m. avsnitt 5.7.3) aviserat ett ytterligare steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten, vilket också har genomförts (prop. 2007/08:18 Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer). Samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som inte är annonsblad, katalog eller program har därmed fått samma lägre reklamskatt som sedan den 1 januari 2006 gäller för allmänna nyhetstidningar. Lagändringarna tillämpades retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007.

I redogörelserna för 2008 (s. 70) och för 2009 (s. 66) har regeringen hänvisat till att regeringen i budgetpropositionerna för 2009 och 2010 har angivit att frågan om ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten hade prövats i budgetberedningen. Regeringen vidhåller i redogörelserna uppfattningen att den resterande reklamskatten bör avskaffas. Regeringen framhåller emellertid i den nu ifrågavarande redogörelsen att den för närvarande har prioriterat skatteändringar som på kort och lång sikt stärker sysselsättningen före en ytterligare sänkning av reklamskatten.

Förmån av fri bil

Riksdagens skrivelse den 15 mars 2007 med bifall till motionerna 2006/07:Sk204 (m), 2006/07:Sk209 (fp) och 2006/07:Sk224 (s) avser ett tillkännagivande om att alkolås inte bör påverka bilförmånens värde och att regeringen bör se över reglerna på detta område och återkomma till riksdagen (rskr. 2006/07:114, bet. 2006/07:SkU10 punkt 4).

I redogörelserna för 2007 och 2008 angavs att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Enligt den här ifrågavarande redogörelsen för 2009 (s. 68) avser regeringen att ta ställning i frågan om skattefrihet för alkolås i förmånsbilar i 2010 års ekonomiska vårproposition.

Tonnageskatt

Riksdagens skrivelse den 15 mars 2007 med bifall till motion 2006/07:T241 yrkande 4 (c) avser ett tillkännagivande om att regeringen ska påskynda beredningen av en tonnageskatt för sjöfartsnäringen och återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning (rskr. 2006/07:115, bet. 2006/07:SkU11 punkt 2).

I skrivelsen (s. 68) anför regeringen att den fortsätter att bereda frågan om tonnageskatt så skyndsamt som möjligt. Som framförts tidigare är det dock angeläget att det fortsatta arbetet inte inkräktar på andra mer prioriterade skattefrågor. Regeringen och riksdagen har prioriterat många skattefrågor under året. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Beskattning av ersättningar till ledamöter i Europaparlamentet

Riksdagens skrivelse den 20 maj 2009 med delvis bifall till motionerna 2008/09:Sk16 yrkande 2 (s) och 2008/09:Sk17 yrkande 2 (mp) avser ett tillkännagivande om att regeringen ska undersöka möjligheten av att beskatta sådana kostnadsersättningar till ledamöter i Europaparlamentet som betalas ut för utövande av uppdraget, men som ej motsvaras av utgifter som ersättningarna är avsedda att täcka och att regeringen ska återkomma till riksdagen i (rskr. 2008/09:270, bet. 2008/09:SkU36).

I skrivelsen (s. 76) lämnar regeringen en redogörelse med innebörden att EU-rätten innebär att Europaparlamentet har att exklusivt fastställa villkoren för kostnadsersättningen och att denna ska vara skattefri. Regeringen gör med hänsyn härtill bedömningen att det inte är möjligt att beskatta ledamöternas kostnadsersättningar. Regeringen avser därför att överväga att lägga skrivelsen till handlingarna.

Utskottets överväganden

Reklamskattens konstruktion har medfört att en stor andel av skatten betalas av dagstidningarna samtidigt som reklam t.ex. via tv och Internet inte träffas av denna skatt. Utskottet noterar att regeringen i enlighet med intentionerna i riksdagens tillkännagivande återkommande har prövat förutsättningarna för ett borttagande av reklamskatten utifrån de offentligfinansiella förutsättningarna. Senast inför budgetförslaget för 2010 har regeringen kommit till slutsatsen att ytterligare steg i reklamskattens avskaffande för närvarande inte kan tas. En sådan prövning är i överensstämmelse med tillkännagivandets ordalydelse. Utskottet förutsätter dock att reklamskatten avskaffas i kommande förslag från regeringen.

Det framgår av skrivelsen att regeringen fortsätter att bereda frågan om tonnageskatt så skyndsamt som möjligt, dock utan att detta ska inkräkta på andra mer prioriterade skattefrågor. Utskottet vill understryka det angelägna i att denna fråga snart får sin lösning med hänvisning till de skäl som utskottet anfört i olika sammanhang. I motsvarande yttrande till konstitutionsutskottet förra våren (yttr. 2008/09:SkU6y) framhöll utskottet att Sverige utmärker sig gentemot andra sjöfartsnationer inom EU genom att inte ge sjöfartsnäringen möjlighet att betala tonnageskatt som alternativ till vanlig inkomstbeskattning och bedömde att frågan om tonnageskatt är av vikt för rederinäringens utveckling i Sverige. Vidare har utskottet bl.a. erinrat om att kommissionen den 21 januari 2009 presenterade centrala strategiska mål för Europas sjötransporter fram till 2018 (COM(2009) 8 slutlig). Där anför kommissionen bl.a. att tydliga och konkurrenskraftiga EU-ramar för tonnagebeskattning, inkomstbeskattning och statligt stöd bör upprätthållas och i tillämpliga fall förbättras mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av de tidigare riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport. Kommissionen betonar att EU-flaggstater står inför en skarp konkurrens från flaggstater utanför EU.

Utskottet har förståelse för att regeringen vid beredningen av en lagstiftning om tonnageskatt kan behöva bedöma närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar, bl.a. hur det gällande sjöfartsstödet påverkas av en tonnageskatt. Vidare måste ställning tas till hur frågan med den latenta skatteskulden för rederinäringen ska lösas vid en övergång till tonnagebeskattning. Utskottet anser dock att det är angeläget att beredningen av frågan om tonnageskatt kan slutföras skyndsamt.

När det gäller beskattningen av ersättningar till ledamöter i Europaparlamentet har utskottet nyligen vid behandlingen av en motion förutsatt att regeringen skyndsamt bereder frågan utan något nytt tillkännagivande härom från riksdagen. Utskottet vill betona att riksdagen genom tillkännagivandet har förutsatt att regeringen ska ombesörja en närmare undersökning av möjligheten att nationellt beskatta sådana kostnadsersättningar för utövande av uppdraget som inte motsvaras av utgifter som ersättningarna är avsedda att täcka. Utskottet anser att den redovisning som presenteras i den nu förevarande skrivelsen inte uppfyller detta krav utan förutsätter att regeringen tar initiativ till en mer ingående behandling av frågan.

Utskottet har inte någon kommentar med anledning av regeringens redovisning i övriga delar.

Stockholm den 20 april 2010

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Agneta Berliner (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Jessica Polfjärd (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Karin Nilsson (c), Helena Leander (mp) och Birgitta Eriksson (s).

Särskilt yttrande

Helena Leander (mp) anför:

Regeringen har år efter år i budgetarbetet funnit att reklamskatten av statsfinansiella skäl inte kan avskaffas. Eftersom reklamskatten uppenbarligen är viktig för statsfinanserna kan ett bättre sätt att komma tillrätta med problemet med rådande snedvridning vara att undersöka möjligheterna att i stället utvidga reklamskatten till att omfatta även tv, radio, Internet och direktreklam. Miljöpartiet har lagt fram ett förslag om en sådan utvidgning. Förslaget har nyligen behandlats i riksdagen (bet. 2009/10:SkU29) men har inte fått majoritet. Vi avser emellertid att återkomma med förslag om ett nytt tillkännagivande till regeringen som innebär att reklamskatten behålls och utvidgas.