Ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Yttrande 2009/10:SkU2y

2009/10:SkU2 Ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Skatteutskottets yttrande

2009/10:SkU2

Ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010 och de motioner som behandlas i ärendet, allt i de delar som berör skatteutskottets beredningsområde.

Utskottet behandlar i detta yttrande ramen för utgiftsområde 3. Övriga skattefrågor i budgetpropositionen för 2010 behandlar utskottet i yttrande SkU1y Skattefrågor i budgetpropositionen för 2010.

Sammanfattning

Skatteutskottet tillstyrker att ramen för utgiftsområde 3 fastställs till den nivå som regeringen föreslår för budgetåret 2010. Utskottet tillstyrker också att riksdagen godkänner de preliminära ramar som regeringen föreslår för 2011 och 2012 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Motionsförslagen avstyrks.

Utskottets ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår i avvikande meningar och ett gemensamt särskilt yttrande att ramen för utgiftsområde 3 budgetåret 2010 och de preliminära ramarna för 2011 och 2012 bestäms till en högre nivå.

Utskottets överväganden

Ramen för utgiftsområde 3 Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utgiftsram för budgetåret 2010 och preliminära utgiftsramar för 2011 och 2012 och avstyrker motionsförslagen om större ramar.

Jämför avvikande meningarna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp) samt särskilt yttrande (s, v, mp).

Budgetpropositionen

Utgiftsramar och anslag

Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 3 fastställs till 9 733 974 000 kr för budgetåret 2010 (punkt 5 delvis) och att riksdagen godkänner preliminära ramar på 9 872 miljoner kronor för 2011 och 9 960 miljoner kronor för 2012 som riktlinje för regeringens budgetarbete (punkt 8 delvis).

Skatteverkets anslag ökas varaktigt med 15 miljoner kronor för arbetet med hushållstjänster. Vidare ökas anslaget engångsvis 2010 med 33 miljoner kronor och fr.o.m. 2011 varaktigt med 40 miljoner kronor för arbetet med sänkta egenavgifter. Anslaget minskas med 46 miljoner kronor på grund av tidigare års engångsvisa eller tidsbegränsade tillskott, dels tidigare utvecklingsmedel för portalen Skatta.se (25 miljoner kronor), dels investeringar för ID-kort (21 miljoner kronor). Anslaget minskas också med 24 000 kr med anledning av arbetet med databasen FRIDA, Företagsregister och individdatabas, som i stället beräknas på anslag 1:9 Statistiska centralbyrån, som finns uppfört under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Vidare minskas anslaget med 300 000 kr, varav 200 000 kr varaktigt för arbetet med att följa upp verksamhet som bedrivs enligt lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor. Medlen ska i stället beräknas på anslag 1:2 Kammarkollegiet under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Tullverket har under ett antal år betalat 10 % av Sveriges avgift till Europol. Resterande del har Polisen betalat. Från och med 2010 kommer finansieringen av Europol att ske på annat sätt än via de avgifter som betalats av myndigheterna. Som en följd av detta minskas Tullverkets anslag med 1 360 000 kr.

För att minska risken med företagande och därmed främja ett ökat entreprenörskap avser regeringen att föreslå två förändringar i skuldsaneringslagen. För det första ska skuldernas ålder inte vara avgörande för om skuldsanering beviljas för personer med skulder huvudsakligen från näringsverksamhet. För det andra ska aktiva näringsidkare kunna få skuldsanering. Genom dessa förändringar kan fler personer väntas ansöka om och beviljas skuldsanering. Kronofogdemyndighetens anslag tillförs till följd av detta 50 miljoner kronor varaktigt fr.o.m. 2010. Regeringen avser att under våren 2010 lämna en proposition till riksdagen. Vidare ökas anslaget med 15 miljoner kronor årligen under 2010, 2011 och 2012 för att hantera det ökade ärendeinflödet till följd av rådande lågkonjunktur. Samtidigt minskas anslaget med 9 miljoner kronor när tidigare stöd för Kronofogdemyndighetens omlokalisering upphör.

Övergripande mål och verksamhetsinriktning

Målet för utgiftsområde 3 är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet.

Skatteverket uppnår målet genom att eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, genom att brottslighet inom skatteområdet förebyggs och bekämpas och genom att medborgare och företag har förtroende för Skatteverkets verksamhet.

Regeringen konstaterar att myndigheten kontinuerligt genomfört förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Regeringens bedömning är att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med att ständigt bli bättre. Det innebär en fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter och material för att säkerställa en hög effektivitet och servicenivå, enhetliga rättsliga bedömningar och en effektiv kontroll. Regeringen kommer även i fortsättningen att följa utvecklingen noga. En ökad samverkan mellan myndigheter ska leda till att allmänhet och företag inte behöver lämna fler uppgifter än nödvändigt. Regeringen gör bedömningen att Skatteverket bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår. Regeringen anser vidare att inriktningen att underlätta för de som vill göra rätt för sig ska kvarstå. Riktad och behovsanpassad information ska lämnas till de medborgare och företag som behöver det. Detta kan bl.a. ske genom förenklade blanketter och Internetlösningar. Regeringen anför att det är viktigt att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med hög risk för skattefel.

En väl fungerande ledning samt intern styrning och uppföljning är, enligt vad regeringen anför, grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med riskanalyser samt urvals- och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. För att allmänhet och företag ska känna stort förtroende för myndighetens verksamhet är det väsentligt att t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer är enhetliga. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, anser regeringen att det finns förutsättningar för att ytterligare öka enhetligheten. På e-förvaltningens område ligger Skatteverket i framkant vid en jämförelse med andra svenska myndigheter. Regeringen anser att det är viktigt att Skatteverkets utveckling av nya e-tjänster fortgår.

Syftet med kontroll och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontrollen ska i huvudsak riktas mot avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen vara tidig och följas upp genom återkommande kontroller.

Regeringen anför att de öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Det internationella arbetet kräver en särskild struktur och kompetens. Det är därför viktigt att Skatteverket höjer sin kompetens avseende både personal och teknik för att klara av det internationella arbetet.

Tullverket uppnår målet för utgiftsområdet genom att eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, säkerställs rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, genom att brottslighet inom tullområdet förebyggs och bekämpas och genom att medborgare och företag har förtroende för Tullverkets verksamhet.

Regeringens bedömning är att Tullverket aktivt arbetar för att förbättra servicen till företag och allmänhet. Regeringen anser att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Tullverkets ingripanden mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå den svenska marknaden. Regeringen anser att ett effektivt IT-stöd för huvudprocesserna Brottsbekämpning och Effektiv handel är nödvändigt för att Tullverket ska kunna utveckla en kostnadseffektiv verksamhet. Arbetet med att utveckla IT-stöd för ytterligare effektivisering måste därför fortsätta. Regeringens bedömning är att Tullverket på ett strukturerat sätt arbetar med frågan med hjälp av information och ekonomiska incitament för medborgare och företag.

Tullverket ska bedriva en synlig informationsverksamhet i syfte att tydliggöra myndighetens roll och uppgifter i samhället för medborgarna och företagen. Samarbetet, både nationellt och internationellt, med andra myndigheter inom brottsbekämpningen fungerar bra men måste fortsätta att utvecklas. Myndigheten måste fortsätta att arbeta med metodutveckling för att mäta effektiviteten i smugglingsbekämpningen. En ständig förbättring av arbetsmetoderna med bl.a. en nationellt styrd, riskbaserad och uppdragsstyrd kontrollverksamhet är viktig för att ytterligare öka träffsäkerheten inom alla kontrollområden.

Regeringen anser att det är viktigt att förenklings- och certifieringsarbetet fortsätter och att kunskap, metoder och resultat återanvänds i processen så att det resulterar i att fler företag gör rätt från början. Tullverket måste prioritera arbetet med att höja kvaliteten på avlämnade tulldeklarationer för att säkerställa en korrekt uppbörd liksom att minska skattefelet.

Regeringen bedömer att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår.

Regeringen anför att Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag. Det är lika viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottsbekämpande verksamheten genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt. Att hindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Tullverket ska även prioritera arbetet mot organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak.

En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten samverkar nationellt så att höjd effektivitet och kvalitet säkerställs inom både uppbörds- och brottsbekämpningsverksamheten. Den fördel som det innebär att kompetens från huvudprocesserna Effektiv handel och Brottsbekämpning finns inom samma myndighet måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten.

De olika delarna av förändringsarbetet ska stödja varandra i utvecklandet av en modern, enhetlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. Myndighetens arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer samt utveckling av riskanalyser och kontrollmetoder ska fortgå.

Kronofogdemyndigheten uppnår målet genom att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig och genom att medborgare och företag har förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Den 1 januari 2008 blev Kronofogdemyndigheten en helt fristående myndighet. Detta efter att sedan den 1 juli 2006 ha varit en operativt självständig myndighet med en administrativ koppling till Skatteverket. Omställningsarbetet har fortsatt och uppbyggnaden av ett nytt huvudkontor har påbörjats. Samtidigt har verksamheten bl.a. påverkats av den nya lagstiftningen om förenklat utmätningsförfarande, som började gälla den 1 januari 2008. Detta resulterade bl.a. i ett kraftigt inflöde av fastighets- och bostadsrättsförsäljningsärenden. Det ökade inflödet ledde till att handläggningstiderna försämrades kraftigt. Det lagstadgade kravet om att ett första försäljningsförsök bör ske inom fyra månader uppnåddes enbart i mindre än hälften av ärendena. Under senare delen av 2008 ökade även ärendeinflödet med anledning av konjunkturen. Inflödet till framför allt den summariska processen och kundcenter ökade kraftigt. 2008 var också ett år med en ansträngd ekonomi för myndigheten. Anslagskrediten utnyttjades med knappt 4 %. Mot bakgrund av myndighetens situation bedömer regeringen att måluppfyllelsen överlag är godtagbar. Enhetligheten har ökat samtidigt som produktiviteten och kostnadseffektiviteten överlag har ökat. Kronofogdemyndigheten har under 2008 vidtagit flera insatser i syfte att göra sitt regelverk mer enkelt och tidsenligt. Myndigheten har bl.a. arbetat med att förenkla för företagen när de lämnar uppgifter i samband med en tillgångsundersökning och när de ska efterfölja Kronofogdemyndighetens beslut.

Regeringen konstaterar att myndighetens omställningsarbete resulterat i en positiv resultatutveckling. Inom vissa områden är det dock viktigt att ytterligare förbättringar görs. Handläggningstiderna för fastighets- och bostadsrättsförsäljningsärenden bör kortas. Myndighetens ekonomistyrning måste stärkas. Det finns dessutom fortfarande regionala skillnader. Regeringen anser att myndigheten måste vidta åtgärder för att förbättra detta. De omotiverade skillnaderna över landet har minskat, så trenden är positiv. Vidare måste åtgärder vidtas för att förbättra produktiviteten inom konkurstillsynen.

Kronofogdemyndigheten ska utnyttja de möjligheter som det innebär att vara en myndighet i största möjliga omfattning för att få en ändamålsenlig styrning av verksamheten. Detta innebär en fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter för att säkerställa en hög effektivitet och servicenivå samt enhetliga rättsliga bedömningar. Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen noga.

Det internationella området kräver att Kronofogdemyndigheten intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informations- och erfarenhetsutbyte som finns. Regeringen anser att det är av stor betydelse att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Detta arbete måste fortgå och intensifieras.

Regeringen anser att effektivitets-, utvecklings- och enhetlighetsarbetet inom Kronofogdemyndigheten måste fortgå. Myndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa beslut och driva in skulder. Vidare är det förebyggande arbetet av stor vikt för myndigheten. En god betalningsvilja ska upprätthållas. Arbetet med förslag till förenklingar av regler och utveckling av arbetsmetoder ska fortgå.

Motionerna

I Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner lägger motionärerna gemensamt fram ett 10-punktsprogram mot skattefusk och ekobrott. De anför att Skatteverkets anslag bör höjas med 50 miljoner kronor för att Skatteverket snabbt ska komma igång med detta program.

I Socialdemokraternas motion Fi260 (yrkande 5 delvis och 8 delvis) höjs utgiftsramen med 35 miljoner kronor 2010, 2011 och 2012. Skatteverket tillförs 50 miljoner kronor för arbetet med programmet mot skattefusk och ekobrott. Vidare sänks anslaget med 15 miljoner kronor eftersom Skatteverket inte bör tillföras de ytterligare resurser som regeringen föreslår för administration av skattereduktionen för husarbete. Motionärerna avskaffar avdraget för hushållsnära tjänster men behåller en begränsad tid och av konjunkturskäl skattereduktionen för reparation samt om- och tillbyggnad (ROT) av bostäder.

Också i Vänsterpartiets motion Fi261 (yrkande 5 delvis och yrkande 6 delvis) höjs Skatteverkets anslag med 50 miljoner kronor årligen för att arbetet med det gemensamma programmet mot skattefusk och ekobrott ska komma igång snabbt och effektivt. Vidare anförs att 20 av de 33 miljoner kronor som regeringen tillför för arbetet med sänkta egenavgifter 2010 i stället bör användas för att säkra myndighetens kompetens och möjliggöra en generationsväxling. Antalet medarbetare inom Skatteverket minskar nämligen i snabbare takt än planerat, och myndighetens ekonomiska förutsättningar begränsar möjligheterna till återrekrytering. Samtidigt kommer en stor andel av Skatteverkets personal att gå i pension de kommande åren.

Även i Miljöpartiets motion Fi262 (yrkande 4 delvis och 6 delvis) ökas Skatteverkets anslag med 50 miljoner kronor årligen för att Skatteverket snabbt och effektivt ska komma igång med det program mot skattefusk och ekobrott som läggs fram av motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag till ramar för utgiftsområde 3 och de förändringar som föreslås av andra partier framgår av följande tabell.

Ramar för utgiftsområde 3

Miljoner kronor

År	Prop.	(s)	(v)	(mp)
2010	9 734	+35	+50	+50
2011	9 872	+35	+50	+50
2012	9 960	+35	+50	+50

Utskottet kan konstatera att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten på ett positivt sätt bidrar till att i hög grad uppfylla målet för utgiftsområdet. När det gäller inriktningen på myndigheternas verksamhet ansluter sig utskottet till vad regeringen anfört i propositionen avseende såväl övergripande mål som varje myndighets verksamhetsinriktning och uppgifter.

I jämförelse med anvisade medel för 2009 föreslår regeringen en ökad ram för utgiftsområdet med 274 miljoner kronor för 2010. Skatteverkets anslag ökas varaktigt med 15 miljoner kronor för arbetet med hushållstjänster. Vidare ökas anslaget engångsvis 2010 med 33 miljoner kronor och fr.o.m. 2011 varaktigt med 40 miljoner kronor för arbetet med sänkta egenavgifter. Anslaget minskas med 46 miljoner kronor på grund av tidigare års engångsvisa eller tidsbegränsade tillskott som avser dels tidigare utvecklingsmedel för portalen Skatta.se (25 miljoner kronor), dels investeringar för ID-kort (21 miljoner kronor). Tullverket har under ett antal år betalat 10 % av Sveriges avgift till Europol. Resterande del har Polisen betalat. Från och med 2010 kommer finansieringen av Europol att ske på annat sätt än via de avgifter som betalats av myndigheterna. Som en följd av detta minskas Tullverkets anslag med 1 360 000 kr. För att minska risken med företagande och därmed främja ett ökat entreprenörskap avser regeringen att föreslå två förändringar i skuldsaneringslagen. För det första ska skuldernas ålder inte vara avgörande för om skuldsanering beviljas för personer med skulder huvudsakligen från näringsverksamhet. För det andra ska aktiva näringsidkare kunna få skuldsanering. Genom dessa förändringar kan fler personer väntas ansöka om och beviljas skuldsanering. Kronofogdemyndighetens anslag tillförs till följd av detta 50 miljoner kronor varaktigt fr.o.m. 2010. Vidare ökas anslaget med 15 miljoner kronor årligen under 2010, 2011 och 2012 för att hantera det ökade ärendeinflödet till följd av rådande lågkonjunktur. Samtidigt minskas anslaget med 9 miljoner kronor när tidigare stöd för Kronofogdemyndighetens omlokalisering upphör. Utöver dessa anslagsförändringar föreslås för Skatteverket vissa överföringar av medel till anslag inom utgiftsområde 2.

Utskottet anser att utgiftsramen för utgiftsområde 3 är väl avvägd och har inget att invända mot de överväganden som ligger till grund för förslaget. Detsamma gäller regeringens förslag till preliminär utgiftsram för 2010 och 2011. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet de förslag till utökade utgiftsramar som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet framställer.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Stockholm den 20 oktober 2009

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Karin Nilsson (c), Helena Leander (mp), Gustav Nilsson (m) och Hans Olsson (s).

Avvikande meningar

1.	Ramen för utgiftsområde 3 Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (s)
	Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Britta Rådström (s) och Hans Olsson (s) anför:

Skatteverket är enligt socialdemokratisk uppfattning en viktig myndighet för ordning och reda samt för kampen mot den organiserade brottsligheten och den svarta ekonomin. Med ordning och reda menar vi att medborgarnas inkomster och förmögenheter registreras och beskattas på ett rättvist sätt liksom företagens intäkter och tillgångar. Alltmer av både europeiskt och internationellt samarbete behövs också för att bekämpa en internationaliserad brottslighet och skatteflykt till olika skatteparadis. Skatteverkets personella och ekonomiska situation är inte tillfredsställande. Personalstyrkan reduceras under detta år och kommer också att minska 2010. Konsekvenserna för just skattebrotts- och skatteflyktsbekämpningen är uppenbara.

Skatteverket beräknar att staten förlorar ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men fusket står för den största delen. Att bekämpa skattefusket handlar om att stärka välfärden men också om att skapa rättvisa villkor för företagen. Rättvisa konkurrensvillkor kräver att kraftfulla åtgärder vidtas mot dem som undanhåller delar eller hela intäkten från beskattning eller bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag följer.

Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att kopplingen mellan den grova organiserade brottsligheten och ekonomisk brottslighet växer. Den svarta sektorn i Sverige har tydliga inslag av grov organiserad brottslighet som också ingår i europeiska och internationella nätverk. Skatteplanering syftande till skattefusk sker ofta med hjälp av s.k. skatteparadis.

Den borgerliga regeringen har hitintills tagit få egna initiativ kring skattefusket. I princip har de förvaltat de socialdemokratiska initiativen, men Skatteverket förlorade de extraresurser de hade fått för att bekämpa skattefusket. Skatteverket måste förstärkas.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tagit fram ett nytt offensivt program mot skattefusk och ekobrott. Programmet redovisas i ett särskilt yttrande i detta ärende. För att Skatteverket snabbt och effektivt ska komma igång med programmet vill vi permanent stärka Skatteverkets resurser med 50 miljoner kronor. Denna satsning ger utrymme för att t.ex. anställa uppemot 100 nya specialister.

Vi motsätter oss också att regeringen tillför Skatteverket 15 miljoner kronor för administration av hushållsnära tjänster. Avdraget för hushållsnära tjänster ska avskaffas. Människor ska givetvis kunna köpa hushållstjänster, men de ska inte kunna få skatteavdrag för detta. Däremot vill vi för en tidsbegränsad tid och av konjunkturskäl ha kvar den del av HUS-avdraget som handlar om reparation samt om- och tillbyggnad (ROT) av bostäder. I vår budgetmotion för 2010 återges hur Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ha ROT-avdraget utformat.

2.	Ramen för utgiftsområde 3 Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (v)
	Marie Engström (v) anför:

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen har hittills under mandatperioden varit väldigt aktiv inom skatteområdet och genomfört en lång rad förslag. Åtgärderna resulterar inte bara i en orättvis fördelningsprofil utan medför också fler undantag och gränsdragningar. För Skatteverket har det inneburit många nytillkomna arbetsuppgifter och en ökad arbetsbelastning.

Regeringen tillför i budgetpropositionen Skatteverket 33 miljoner kronor i ett engångsbelopp för år 2010 för arbetet med sänkta egenavgifter. Vänsterpartiet menar att 20 av de 33 miljonerna i stället bör användas för att säkra myndighetens kompetens och möjliggöra en generationsväxling. Antalet medarbetare inom Skatteverket minskar nämligen i snabbare takt än planerat, och myndighetens ekonomiska förutsättningar begränsar möjligheterna till återrekrytering. Samtidigt kommer en stor andel av Skatteverkets personal att gå i pension de kommande åren.

Vi menar att det krävs ökade resurser för att kunna bekämpa det skattefusk som kommer av ekonomisk brottslighet eller finns på det internationella området och som utgör en betydande del av skattefelet på ca 133 miljarder kronor. Den här typen av fusk sker ofta genom invecklade transaktioner och komplicerade juridiska upplägg. Skatteverkets utredningar blir därför omfattande och tidskrävande.

Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna tagit fram ett nytt offensivt program mot skattefusk och ekobrott. För att snabbt och effektivt komma igång med programmet vill vi stärka Skatteverkets resurser och föreslår därför att anslaget till Skatteverket ökas med 50 miljoner kronor årligen under 2010–2012 utöver regeringens förslag i budgetpropositionen.

3.	Ramen för utgiftsområde 3 Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (mp)
	Helena Leander (mp) anför:

Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har tagit fram ett nytt offensivt program mot skattefusk och ekobrott. Programmet redovisas i ett gemensamt yttrande. För att snabbt och effektivt komma igång med programmet vill vi permanent stärka Skatteverkets resurser med 50 miljoner kronor.

Särskilt yttrande

Ramen för utgiftsområde 3 Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (s, v, mp)

Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s) anför:

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gemensamt tagit fram ett nytt offensivt program mot skattefusk och ekobrott. För att programmet snabbt och effektivt ska komma igång föreslår vi i våra respektive budgetalternativ en permanent förstärkning av Skatteverkets resurser med 50 miljoner kronor. Denna satsning ger utrymme för att t.ex. anställa uppemot 100 nya specialister.

1. Skatteparadis och skatteflykt

Vi vill att Sverige ska prioritera kampen mot ekobrott och skattefusk i Europa. Genom att Sverige agerar direkt som stat eller som medlem i EU i olika samarbetskonstellationer kan vi se till att skatteparadisen tvingas till skatteavtal. Skattemyndigheter måste få kunna lämna vidare information om misstänkt penningtvätt, försäkringsbedrägeri etc. till finanspolisen. Skattemyndigheter måste kunna ta del av informationen när åklagare via internationell rättshjälp hittar misstankar om skattebrott. Vi menar också att lagen om skatteflykt inte har varit effektiv och därför måste ses över.

2. Bekämpa penningtvätt

Penningtvätt och skattebrott hänger samman. I detta förenas grov organiserad brottslighet med ekonomisk brottslighet. Finansinspektionen har uppdraget att samordna penningtvättsbekämpningen och följer genomförandet av EU:s tredje penningtvättsdirektiv. Här krävs dock större insatser. Vi menar att det behöver utredas om penningtvätt ska betraktas som ett separat brott. Sekretesslagsformuleringar som hindrar Skatteverket att rapportera misstänkt penningtvätt måste ändras. Misstänkta penningtransaktioner ska kunna frysas under begränsad tid. Kontrollen över växlings- och factoringbolagen måste skärpas eftersom dessa i dag används både när svarta pengar tvättas vita och då vita pengar görs om till svarta.

3. Fullständigare informationsutbyte inom EU och Europa

Sparandedirektivet innebär att privatpersoners ränteinkomster ska beskattas i de länder där personen är bosatt och inte där pengarna är placerade. I dag omfattas dock inte alla länder i EU av informationsutbytet, och inte heller juridiska personer. Vi vill att Sverige ska driva att europeiska stater med nära förbindelser till EU, t.ex. Schweiz och de olika europeiska ministaterna, också ska tas med i initiativet och därmed förbinda sig till informationsutbyte. Vi vill också driva att juridiska personer ska omfattas.

4. Bekämpa momsfusket

I dag sker en rapportering av varuutbyten mellan EU-länder. Genom dagens rapportering bekämpas momsfusket mellan EU-medlemmarna. Detta utbyte kommer från den 1 januari 2010 att utökas. Vi vill att Sverige inom EU och OECD ska verka för att integrera även övriga europeiska stater utanför EU/EES, främst de europeiska skatteparadisen, i rapporteringen.

5. Personalliggare och oannonserade kontrollbesök

Skatteverket har och har haft en rad olika branschprojekt mot skattefusk. Personalliggare kombinerat med oannonserade kontrollbesök inom frisörs- och restaurangbranscherna har visat sig vara ett verksamt instrument. Vi vill utvidga detta system så att alla relevanta branscher och företag omfattas. Vi vill i första hand gå vidare med bygg- och tvätteribranscherna samt med branscher som i hög utsträckning använder sig av underentreprenörer, t.ex. städ- och flyttbranscherna. Vi vill framhålla det initiativ som t.ex. byggbranschen själv har tagit mot oseriösa företag.

6. Individuell skatteinbetalning

Månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma. Det skulle göra det lättare för Skatteverket att upptäcka om arbetsgivaren betalar in för lite i skatt. En inbetalning på 50 000 kr kan som det är i dag gälla för fyra anställda likaväl som för 40. Genom individuell skattedeklaration försvåras redovisning av oriktiga siffror och det skapas möjlighet att bedöma realismen i inbetalningen. Den anställde ska också själv kunna kontrollera att skatter och avgifter är inbetalda för honom eller henne.

7. Se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag

Ett entreprenadavdrag är en lösning där en viss del av betalningen till en underentreprenör hålls inne för att säkra inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter. Syftet är att minska möjligheten till fusk och säkra betalningar av skatter och arbetsgivaravgifter. Vi vill se över de eventuella möjligheterna att införa ett entreprenadavdrag i ett första steg i bygg- och anläggningsbranschen.

8. Prövning och återkallande av F-skattsedel

Effekterna av det nya systemet för F-skattsedlar ses över inte bara ur ett arbetsmarknadsperspektiv utan också ur ett skatteuppbördsperspektiv. Möjligheten att få F-skattsedel då sökanden har varit inblandad i skattefusk eller annan verksamhet ska begränsas. F-skattsedel ska återkallas då en innehavare dömts för skattefusk eller annan ekonomisk brottslighet. Förnyad prövning av F-skattsedel kan ske först efter det att grunderna för indragningen har undanröjts och en karenstid har utgått. Beroende på översynens resultat är vi beredda att pröva Skatteverkets förslag om exempelvis tidsbegränsad F-skattsedel.

9. Redovisningscentraler för taxibranschen

För att framgångsrikt slutföra arbetet mot skattefusk i taxibranschen behövs redovisningscentraler till vilka köruppdragen och ersättningarna rapporteras. Dagens beställningscentraler kan sköta denna funktion. Krav på anslutning till redovisningscentral skrivs in som villkor för taxitillstånd. Precis som i fråga om certifierade kassaregister ska en övergångsperiod förbereda införandet.

10. Gör det lättare att utbyta information om brottsmisstänkta

Det måste bli lättare för myndigheter att delge varandra information som motverkar skattebrott och grov organiserad brottslighet. Sekretesslagstiftningen och dess tillämpning måste anpassas till detta behov. Både Skatteverkets fiskala avdelning och skattebrottsenheten hindras i dag av regeltolkningar. Då brottsmisstanken hos en myndighet vid fällande dom kan ge fängelsestraff ska sekretess inte längre gälla mellan myndigheter eller, som i Skatteverkets fall, inom myndigheten.