Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Yttrande 2008/09:CU1y

2008/09:CU1 Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Civilutskottets yttrande

2008/09:CU1

Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett övriga utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 2008/09:1 Budgetpropositionen för 2009 vad avser bl.a. utgifternas fördelning på utgiftsområden jämte motioner.

Civilutskottet behandlar i detta yttrande förslagen i budgetpropositionen och motstående motioner vad avser ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

Sammanfattning

Civilutskottet tillstyrker att ramen för utgiftsområde 18 för budgetåret 2009 fastställs till den nivå som regeringen föreslagit. Utskottet anser att riksdagen även bör godkänna förslaget om preliminär ram för 2010 respektive 2011 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Motstående motionsförslag i dessa delar avstyrks.

Avvikande meningar, s, v respektive mp, har avgivits till förmån för förslagen till medelstilldelning avseende utgiftsområde 18 i respektive partimotion.

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 18 för år 2009 ska fastställas till 1 677 490 000 kr. Riksdagen föreslås vidare godkänna en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2010 och 2011 som riktlinje för regeringens budgetarbete. För utgiftsområde 18 innebär förslagen en ram om 1 503 miljoner kronor för år 2010 och 1 266 miljoner kronor för år 2011.

Förslaget till ram för år 2009 är beräknat med utgångspunkt bl.a. i bedömningen att efterfrågan på stödet för att underlätta för enskilda att ordna bostad kommer att vara lägre än tidigare beräknat. Regeringen föreslår därför att anslaget minskas med 50 miljoner kronor. Även de preliminära ramarna för åren 2010 och 2011 har beräknats med denna förutsättning.

Motionerna

Förslag om andra nivåer för ramen för utgiftsområde 18 läggs fram i partimotioner från s, v respektive mp.

Socialdemokraterna föreslår i sin motion 2008/09:Fi270 att ramen för utgiftsområde 18 för budgetåret 2009 ska fastställas till ett belopp som är 454 miljoner kronor högre än vad regeringen föreslagit. För budgetåren 2010 och 2011 föreslås att ramen utökas med 654 respektive 504 miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget. Förslagen utgår från att nya anslag inrättas för investeringsstöd till hyresrätter, investeringar i miljonprogrammets bostadsområden och en ungdomsbostadssamordnare. Vidare utgår ramförslagen från att anslaget till Konsumentverket ökar och används för att informera ungdomar om privatekonomi. Den i motionen föreslagna ramen för år 2011 utgår dessutom från att medel anslås för investeringar i energieffektiviseringar i miljonprogramsområdena.

I Vänsterpartiets partimotion 2008/09:Fi271 föreslås att ramen för budgetåret 2009 fastställs till ett belopp som är 317 miljoner kronor högre än vad regeringen föreslagit. Ramen för åren 2010 och 2011 föreslås bli utökad med 1 077 respektive 1 817 miljoner kronor. Förslaget för år 2009 utgår från att anslagen höjs till Statens bostadskreditnämnd för åtgärder som underlättar byggande i glesbygd och till Boverket för stöd till marksanering i tätorter samt för en nationell samordnare för kooperativa hyresrätter. Vidare utgår ramförslaget för år 2009 från att Konsumentverket får ökat anslag för stöd till kommunal konsumentvägledning samt till konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa (Kilen). Slutligen beräknas för år 2009 också medel för ett nytt anslag för klimatsmarta hus och ett återinfört anslag för Fonden för fukt- och mögelskador. Ramen för år 2010 respektive 2011 har beräknats utifrån förutsättningen att det utöver anlagsökningarna för år 2009 även anslås medel till ett nytt anslag benämnt Bostadsfond, med syfte att stödja ny- och ombyggnad av bostäder.

Miljöpartiet föreslår i sin partimotion 2008/09:Fi272 att ramen för utgiftsområde 18 i förhållande till regeringsförslaget utökas med 300 miljoner kronor för vart och ett av åren 2009–2011. Ramförslagen utgår från höjda anslag till Boverket för ett kunskapsutvecklingsprogram för fysisk planering och ett kompetenscentrum för bullerfrågor, till radonsanering samt till Konsumentverket för utökad kontroll av produktsäkerhet och ökade informationsinsatser. Vidare utgår förslagen från att anslaget för Fonden för fukt- och mögelskador återinrättas.

De ovan beskrivna förslagen i budgetpropositionen och i partimotionerna om ramar för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik åren 2009–2011 kan sammanfattas i följande tabell.

Tabell: Förslag om ram för utgiftsområde 18

Förslagen i partimotionerna redovisas som avvikelse från regeringens förslag.

Beloppen anges avrundade till miljoner kronor.

	2009	2010	2011
Regeringen	1 677	1 503	1 266
s	+454	+654	+504
v	+317	+1 077	+1 817
mp	+300	+300	+300

Utskottets ställningstagande

Under den innevarande mandatperioden har ett konsekvent arbete bedrivits i syfte att normalisera bostadssektorn. Inriktningen har varit att förändra sektorns förutsättningar från att till stor del vara bidragsberoende och detaljreglerad till att verka på en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven, samtidigt som ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande är en grundläggande förutsättning. Betydande steg har tagits i detta omställningsarbete, men fortfarande återstår flera steg att ta.

De olika former av ekonomiskt stöd som tidigare kunde utgå till produktion av vissa typer av bostäder är i huvudsak avvecklade. Avtrappningen av räntebidragen kommer emellertid att pågå ytterligare några år. Frånvaron av konkurrenssnedvridande bidragsformer ger sektorn förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om bostadsinvesteringar.

Tidigare har möjligheterna till en statlig överprövning av kommunernas beslut om försäljning ur sitt eget bostadsbestånd undanröjts. Arbetet med att ge konsumenterna större möjlighet att själva välja bostad med den upplåtelseform man önskar går nu vidare. Förslag om en ny upplåtelseform på den svenska bostadsmarknaden, ägarlägenheten, är att vänta under innevarande riksmöte. Vidare bereds inom Regeringskansliet utredningsförslag och remissynpunkter om villkoren för de allmännyttiga bostadsföretagen och villkoren för hyressättning. Arbetet med att förenkla och modernisera plan- och bygglagstiftningen går vidare. Alla dessa åtgärder syftar till att stärka bostadskonsumentens ställning och ge bättre förutsättningar för byggande och förvaltning av bostäder.

På det konsumentpolitiska området går arbetet vidare med att stärka konsumenternas ställning genom ökade möjligheter att vara aktiva och göra medvetna val. Det berör bl.a. de konsumentpolitiska myndigheterna och deras ansvar för lättillgänglig och tillförlitlig information i syfte att öka konsumenternas medvetenhet och kunnande. Avsikten är att förstärka resurserna till de myndigheter som har till uppgift att bevaka konsumenternas intressen. Vidare har samarbetet inom EU stor betydelse för att uppnå en välfungerande marknadskontroll och ett effektivt konsumentskydd. Regeringen framhåller i budgetpropositionen också vikten av att konsumenterna ges förutsättningar att kunna agera hållbart och att insatser i detta syfte behövs på både nationell och internationell nivå.

Den nu kortfattat redovisade inriktningen av bostads- och konsumentpolitiken är också utgångspunkten för de förslag om ram för utgiftsområde 18 som regeringen lagt fram för riksdagen. Civilutskottet gör bedömningen att den av regeringen föreslagna ramen ger tillräckligt utrymme för den anslagsfördelning inom utgiftsområdet som utskottet senare i höst ska ta ställning till.

Vad gäller förslagen om ramar i de tre partimotionerna kan utskottet konstatera att de, liksom föregående år, har olika inriktning och förordar olika förändringar i förhållande till regeringsförslaget. Man är visserligen överens om att öka statens utgifter på området, men storleken på de förordade utgiftsökningarna skiljer sig avsevärt åt. Någon samsyn mellan oppositionspartierna när det gäller omfattning och inriktning av de ekonomiska insatserna inom bostads- och konsumentpolitiken föreligger således inte.

Förslaget i s-motionen utgår bl.a. från att det införs ett nytt investeringsbidrag till hyresbostäder nästa år till en kostnad av 400 miljoner kronor. Dessutom planeras för nya miljardsubventioner till vissa delar av bostadsbeståndet, det s.k. miljonprogrammet, under de följande budgetåren. Utgiftsramarna i v-motionen utgår från förslag om ännu större statliga subventioner och om ett flertal nya former av statliga bidrag. Det anges bl.a. att staten genom Riksgäldskontoret bör ta upp lån och avsätta en fond om 100 miljarder kronor för subvention av hyresbostäder. Inom statsbudgeten ska endast medel för räntor och eventuella amorteringar anslås. Några överväganden om hur denna innovation på bidragspolitikens område förhåller sig till budgetlagens regler om statsbudgetens avgränsning och övriga krav på en stram finanspolitik redovisas emellertid inte. Även i Miljöpartiets alternativ föreslås stora utgiftsökningar inom utgiftsområde 18.

Civilutskottet anser att denna typ av förslag inte ger uttryck för en ansvarsfull bostadspolitisk inriktning. De ovan i korthet återgivna tankarna bakom oppositionspartiernas ramförslag för utgiftsområde 18 utgör i stället exempel på samma form av subventionspolitik som ledde fram till de omfattande problem med bl.a. bristande konkurrens och höga byggkostnader som fortfarande utgör ett hinder för en väl fungerande bostadsmarknad. En återgång till ett system med omfattande byggsubventioner efterfrågas varken av byggföretagen själva eller av fastighetsägarna. Tvärtom vill man ha långsiktigt hållbara villkor och mindre detaljstyrning. Även sett ur skattebetalarnas och bostadskonsumenternas synvinkel kan statliga medel användas på ett betydligt effektivare sätt om syftet är att uppnå en fungerande bostadsmarknad och hålla tillbaka boendekostnaderna. Omställningen till villkor för sektorn som gör att fastighetsägaren själv kan ta sitt ansvar för att planera, finansiera, förnya och förvalta sitt bostadsbestånd måste därför fortsätta.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om den stora betydelse som de generella villkoren för företagande och skattenivåer har för såväl bostads- som konsumentfrågorna. Villkor och regler som stimulerar konkurrensen sänker byggkostnaderna och leder på sikt till fler och billigare bostäder. Regeringen har tagit flera initiativ som kan bidra till en bättre konkurrens inom byggsektorn. En god konkurrens är också avgörande för konsumenternas möjlighet att hävda sina intressen inom övriga sektorer. Arbetslinjen, som sedan regeringsskiftet varit en av utgångspunkterna för politiken på flertalet områden, innebär att sänkt skatt ersätter bidrag. De lägre inkomstskatterna har också bidragit till större ekonomiskt utrymme och valfrihet för bostadskonsumenterna.

Sammanfattningsvis förordar civilutskottet att riksdagen fastställer ramen för utgiftsområde 18 budgetåret 2009 till den nivå som regeringen föreslagit och godkänner regeringens ramförslag för budgetåren 2010–2011 samt avslår motstående motionsförslag.

Stockholm den 23 oktober 2008

På civilutskottets vägnar

Carina Moberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carina Moberg (s), Inger René (m), Ewa Thalén Finné (m), Andreas Norlén (m), Lennart Pettersson (c), Christina Oskarsson (s), Jan Ertsborn (fp), Christine Jönsson (m), Gunnar Sandberg (s), Yvonne Andersson (kd), Anti Avsan (m), Egon Frid (v), Eva Sonidsson (s), Lars Tysklind (fp), Jan Lindholm (mp), Fredrik Lundh (s) och Rose-Marie Carlsson (s).

Avvikande meningar

1.	Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (s)
	Carina Moberg (s), Christina Oskarsson (s), Gunnar Sandberg (s), Eva Sonidsson (s), Fredrik Lundh (s) och Rose-Marie Carlsson (s) anför:

Vi ser bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken och som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling. Även om bostaden för många är en central och överkomlig del av den privata konsumtionen och ett mål för enskilt sparande, gäller inte detta under alla skeden i livet och inte alla grupper i samhället. Därför måste bostaden också betraktas som en social rättighet och samhället måste ha ett ansvar för att trygga bostadsförsörjningen. Vi vill ha ett samhälle där alla människor, inte bara de med goda ekonomiska förutsättningar, ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö.

Den nuvarande regeringen har på kort tid lyckats reducera bostadspolitikens roll till att nästan enbart handla om att diskutera utbud och efterfrågan samt att tillgodose önskemål om villkor som närmast motsvarar spelreglerna på en marknad för vanliga kommersiella varor. Målen för den sociala bostadspolitiken med en inriktning på bra boende med jämlika boendemiljöer och en verksamhet inriktad på ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart byggande och förvaltning till en rimlig kostnad för konsumenten har avskaffats eller hamnat i skymundan. På ett motsvarande sätt har tidigare konsumentpolitiska mål ersatts med mål som bortser från konsumtionens roll i en strävan efter ett hållbart samhälle och de skilda förutsättningar som olika konsumenter har på marknaden.

Vi anser att den socialt inriktade bostadspolitiken måste återupprättas. Bostaden är inte en vara bland andra utan en av grunderna för ett väl fungerande samhälle. Bostadsbrist, boendesegregation, trångboddhet och höga boendekostnader kan få allvarliga följder på en rad områden. Det kan bl.a. handla om möjligheten för unga, flyktingar och andra grupper att etablera sig i samhället eller om de problem som uppstår på arbetsmarknaden till följd av att rörligheten försvåras. De särskilda svårigheter som uppstått till följd av den vikande konjunkturen kräver också en ansvarstagande bostadspolitisk inriktning och statliga insatser för att komma till rätta med bristerna på bostadsmarknaden.

Mot denna bakgrund tyder regeringens förslag i budgetpropositionen om ramar för utgiftsområde 18 antingen på bristande insikt i problemen på bostadsmarknaden eller på bristande ansvarstagande. Under huvudrubriken Nya föreslagna och aviserade reformer för perioden 2009–2011 redovisas för utgiftsområde 18 två meningar. Innebörden är att regeringen har överskattat efterfrågan på s.k. hyresgarantier och därför föreslår att den redan tidigare snäva ramen för utgiftsområdet ska minskas ytterligare. Några nya statliga insatser på området aviseras däremot inte, varken inom bostads- eller konsumentpolitiken.

Bristen på initiativ från regeringens sida är särskilt oroande sett mot bakgrund av de tydliga tecken som finns på en kraftig tillbakagång av bostadsbyggandet. Enligt färsk statistik från Boverket faller bostadsbyggandet med 40 % år 2009 jämfört med år 2006. Detta är mycket oroande, om än inte helt överraskande, och bör mötas med politisk handlingskraft. Vi socialdemokrater har en politik för ökat och hållbart byggande och bättre villkor för ungdomar på bostadsmarknaden. Vi menar att samhället och därigenom staten har ett ansvar för att bostadsmarknaden ska fungera och nyproduktionen av inte minst hyresbostäder ska bli verklighet. Vi anser därför, till skillnad från regeringen, att det nu krävs statliga initiativ inom bostads- och konsumentpolitiken. I Socialdemokraternas partimotion 2008/09:Fi270 har förslagen till ram för utgiftsområde 18 under åren 2009–2011 beräknats med denna utgångspunkt. Beräkningen utgår från att anslag medges för följande nysatsningar.

–     Ett nytt investeringsbidrag inrättas för hyresrätter. Fler hyresrätter ökar valfriheten och underlättar rörligheten på arbetsmarknaden.

–     En ungdomsbostadssamordnare tillsätts. Detta är ett av flera initiativ som behövs för att underlätta för ungdomar att få en bostad.

–     Ett statligt initiativ tas till ett branschprogram för miljonprogrammets bostäder. Under år 2009 vill vi påbörja en satsning på pilotprojekt, erfarenhetsutbyte och forskning om metoder och modeller för att renovera, rusta och utveckla miljonprogramsområden. Vi vill utforma denna satsning gemensamt med företrädare för fastighets- och byggbranschen samt kommunerna. Staten bör tillföra 50 miljoner kronor under år 2009 och lika mycket varje år under de kommande åren, detta under förutsättning att övriga parter matchar statens insatser. Totalt kommer programmet att omfatta en miljard kronor över en period om cirka åtta år.

–     En satsning görs på energieffektiviseringar i miljonprogrammets bostadsområden. Satsningen ingår som en del av flera åtgärder inom olika samhällsområden för att utveckla miljonprogrammets bostadsområden. Totalt beräknar vi att staten ska stå för insatser om 500 miljoner kronor under år 2011 som ska matchas av insatser från lokala myndigheter, kommuner och näringsliv. Ett av de program som påbörjas ska vara riktat till att stimulera användande av ny teknik vid energieffektiviseringar i miljonprogramsområdena.

–     En utbildning i privatekonomi utformas. Tre miljoner kronor tillförs Konsumentverket för att informera ungdomar om sms-lån och överskuldsättning.

Förslaget i motion 2008/09:Fi270 (s) för utgiftsområde 18 innebär att ramen för åren 2009–2011 i förhållande till regeringsförslaget utvidgas med 454, 654 respektive 504 miljoner kronor. Vi anser att riksdagen bör bifalla detta förslag och avslå regeringsförslaget samt övriga motionsförslag om ramen för utgiftsområde 18.

2.	Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (v)
	Egon Frid (v) anför:

En god bostad till en rimlig kostnad är en social rättighet och grundläggande för ett välfärdssamhälle. Vänsterpartiets övergripande bostadspolitiska mål är att utveckla en flexibel bostadsmarknad med olika upplåtelseformer som skapar socialt hållbara boendemiljöer där alla får plats. Vi vill driva en social bostadspolitik där alla grupper har tillgång till ett bra boende till en rimlig kostnad och där segregationen och bostäders klimatpåverkan minskar.

Denna inriktning står i skarp konstrast till den bostadspolitik som den borgerliga alliansen bedrivit under sina drygt två år vid makten. Omläggningen av bostadspolitiken har fått påtagliga konsekvenser på flera olika områden. En av de allvarligaste konsekvenserna är att hyresrätten som upplåtelseform har missgynnats i olika avseenden och att de hushåll som önskar bo med hyresrätt fått allt svårare att hävda sin sak. Vidare har avvecklingen av alla former av statligt stöd till bostadsproduktionen lett till ökade boendekostnader och ett otillräckligt bostadsbyggande. Det finns också orsak att hysa stor oro för regeringens planer när det gäller villkoren för de allmännyttiga bostadsföretagen och en förändring av bruksvärdessystemet.

De bostadspolitiska insatserna under de närmaste åren måste utgå från det tidigare gällande målet om att alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och att en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling ska utgöra en grund för planering, byggande och förvaltning. De statliga insatserna måste inriktas bl.a. på att rädda hyresrätten och stärka dess ställning på bostadsmarknaden genom en tillräcklig nyproduktion, att klimat- och miljöanpassa bostadssektorn samt att ge stöd åt förnyelse av framför allt miljonprogrammets bostadsområden.

Vänsterpartiets förslag om ram för utgiftsområde 18 under åren 2009–2011 utgår från att utrymme ska skapas för offensiva satsningar med dessa inriktningar. Vårt förslag innebär att ramen utvidgas med 317 miljoner kronor för 2009 och med 1 077 respektive 1 817 miljoner kronor för de två därpå följande budgetåren.

En central del i våra förslag om satsningar inom bostadspolitiken utgörs av en fond för stöd till ny- och ombyggnad av bostäder. Medel för denna fond byggs upp genom lån som tas upp av Riksgäldskontoret. Fonden tillförs på detta sätt årligen 10 miljarder kronor. Ett anslag inrättas inom utgiftsområde 18 för att täcka fondens ränte- och amorteringskostnader. Ett nytt anslag inrättas också för stöd till byggande av klimatsmarta hus.

En förutsättning för ett bostadsbyggande i vissa av våra tätorter är att tidigare industrimark kan utnyttjas utan att de boende ska behöva bekosta nödvändig marksanering. Vi vill därför inrätta ett anslag som hanteras av Boverket för stöd till marksanering i tätorter inför byggande av flerbostadshus med hyresrätt. Vidare föreslår vi att anslaget till Boverket utökas för att en nationell samordnare för kooperativa hyresrätter ska kunna tillsättas.

Statens bostadskreditnämnd bör få medel som ska användas för att underlätta byggande i glesbygd. Vi vill också behålla Fonden för fukt- och mögelskador som regeringen förra året avvecklade och föreslår fortsatta anslag till denna verksamhet. Problemen med byggfel och byggslarv är långt ifrån lösta.

På konsumentpolitikens område utgår vårt ramförslag från förutsättningen att anslaget till Konsumentverket ökar för att möjliggöra en satsning på de kommunala konsumentvägledarna och ett bidrag till konsumentinstitutet Kilen.

Sammanfattningsvis föreslår jag att riksdagen ställer sig bakom förslagen i Vänsterpartiets partimotion 2008/09:Fi271 om ram för utgiftsområde 18 under åren 2009–2011. Motstående förslag i budgetpropositionen samt övriga partimotioner bör avslås.

3.	Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (mp)
	Jan Lindholm (mp) anför:

Regeringens förslag om ram för utgiftsområde 18 tycks utgå från en bostadspolitisk inriktning där staten avsäger sig ansvaret både för den del av befolkningen som inte har tillräckliga ekonomiska resurser att delta i konkurrensen på bostadsmarknad och för bostadssektorns miljö- och klimatpåverkan. Även på det konsumentpolitiska området tycks avsaknaden av ambitioner om att stärka konsumenternas ställning prägla ramförslaget. Förslagen om nya satsningar inom utgiftsområdet lyser helt med sin frånvaro och regeringens snäva förslag om utgiftsram ger inte heller utrymme för civilutskottet att i sin beredning senare i höst av anslagsförslagen föreslå sådana satsningar. Det bör därför redan nu slås fast att ramen för utgiftsområde 18 behöver utvidgas. Miljöpartiet har i sin budgetmotion 2008/09:Fi272 föreslagit att ramen utvidgas med 300 miljoner kronor för vart och ett av åren 2009–2011.

Miljöpartiets ramförslag utgår från behovet av att ställa om den fysiska samhällsplaneringen och bostadssektorn mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Som en del i miljömålsarbetet föreslår vi ett kunskapsutvecklingsprogram för fysisk planering på 200 miljoner kronor per år med Boverket som ansvarig myndighet. Syftet är att ge berörda instanser verktyg i arbetet med att uppnå de uppställda miljömålen. Vidare bör ett kompetenscentrum för bullerfrågor inrättas under Boverket och tillföras 10 miljoner kronor per år. En sådan satsning är nödvändig för att nå det uppställda målet att till år 2020 minska bullernivån med 5 dBA utomhus i bostadsområden.

Vi ser stora samhällsvinster i att påskynda saneringen av fastigheter med höga radonhalter. Anslaget för åtgärder mot radon bör därför höjas med 5 miljoner kronor. Problemen med fukt- och mögelskador har inte upphört som regeringen tycks mena. Det finns snarare tecken på att problemet tilltagit under senare tid till följd av att nya och otillräckligt utprövade byggmetoder introducerats i stor skala. Beslutet om att avveckla Fonden för fukt- och mögelskador bör därför omprövas och nya medel tillföras fonden. I Miljöpartiets förslag avsätts 10 miljoner kronor per år för denna verksamhet.

På det konsumentpolitiska området utgår Miljöpartiets förslag från behovet av att stödja hållbara konsumtionsmönster. Förslaget till ram för utgiftsområde 18 ger utrymme för en höjning av anslaget till Konsumentverket om totalt 75 miljoner kronor per år. Detta möjliggör en satsning på 55 miljoner kronor för utökad produktsäkerhet genom ökad kontrollverksamhet. De resurser som avsatts på detta område i Sverige ligger långt efter de mer ambitiösa satsningarna i flera andra EU-länder. Vidare kan 10 miljoner kronor anslås för ökade informationsinsatser riktade direkt till konsumenterna. Vi vill bl.a. se en utveckling av Konsumentverkets hemsida och centralt framtaget material som kan ge stöd för de kommunala konsumentrådgivarnas verksamhet. Vi anser även att 2 miljoner kronor bör avsättas för direkt stöd till och utbildning av konsumentrådgivarna. En särskild satsning på 5 miljoner kronor per år bör riktas mot nya företeelser på nätet som snabba lån, spel och näthandel. Slutligen ingår i anslagsökningen till Konsumentverket även 3 miljoner kronor för ökad samverkan och projektverksamhet tillsammans med idéburna och ideella organisationer.

Jag anser att förslaget i Miljöpartiets partimotion 2008/09:Fi272 om att ramen för utgiftsområde 18 årligen bör utökas med 300 miljoner kronor under perioden 2009–2011 bör vinna riksdagens bifall. Regeringsförslaget samt förslagen i övriga partimotioner bör således avslås.