Ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv

Yttrande 2012/13:NU1y

2012/13:NU1y Ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv

Näringsutskottets yttrande

2012/13:NU1y

Ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv

Till finansutskottet

Finansutskottet har gett övriga utskott tillfälle att yttra sig över budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) och motioner i de delar de berör respektive utskotts ansvarsområde.

Näringsutskottet bereder ärenden om anslag inom de tre utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Utskottet begränsar sitt yttrande till förslagen om utgifternas fördelning på utgiftsområden.

I ett senare skede av riksdagens prövning av regeringens budgetförslag kommer näringsutskottet att mer ingående behandla förslagen till individuella anslag med tillhörande motioner i tre separata budgetbetänkanden (bet. 2012/13:NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv, bet. 2012/13:NU2 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt och bet. 2012/13:NU3 Utgiftsområde 21 Energi).

I yttrandet föreslår näringsutskottet att finansutskottet ska tillstyrka regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt (ca 3 391 miljoner kronor), 21 Energi (ca 2 813 miljoner kronor) och 24 Näringsliv (ca 5 253 miljoner kronor). Vidare bör finansutskottet tillstyrka regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifterna för 2014–2016 i berörda delar. Motstående motionsförslag i dessa delar bör avstrykas.

Avvikande meningar har avgetts från S, MP, SD och V till förmån för förslagen om de tre här aktuella utgiftsområdena i respektive partimotion.

Propositionen

I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) föreslås beslut om fördelning av utgifterna på utgiftsområden för 2013 och godkännande av en preliminär fördelning av utgiftsramarna för 2014–2016. I tabell 1 redovisas regeringens förslag till ramar för de tre aktuella utgiftsområdena under perioden 2013–2016. För en närmare beskrivning av regeringens underlag för förslagen till ramar inklusive de förslag till anslag som ramarna är baserade på hänvisas till budgetpropositionen i aktuella delar.

Tabell 1 Regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv för åren 2013–2016 samt oppositionspartiernas motsvarande förslag uttryckt i skillnader mot regeringens förslag (miljoner kronor)

		2013	2014	2015	2016
Utg.omr. 19	Regeringen	3 391	2 982	2 718	3 245
	S	+50	+50	+50	+50
	MP	+80	+80	+80	+80
	SD	+30	+60	+110	+200
	V	+50	+50	+50	*
Utg.omr. 21	Regeringen	2 813	2 801	2 241	2 353
	S	+50	+50	+50	+50
	MP	+455	+465	+940	+940
	SD	+30	+60	+110	+200
	V	+934	+894	+1 034	*
Utg.omr. 24	Regeringen	5 253	5 531	5 109	5 301
	S	+695	+695	+695	+695
	MP	+3 060	+3 060	+3 060	+3 060
	SD	0	0	0	0
	V	+753	+763	+783	*

* = Vänsterpartiet har inte föreslagit någon preliminär utgiftsram för 2016.

Motionerna

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

I Socialdemokraternas partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. föreslås en ökning av ramen för utgiftsområdet med 50 miljoner kronor per år jämfört med regeringens förslag. Partiet föreslår ett särskilt stöd på detta belopp för att trygga tillgängligheten till viss grundläggande kommersiell service i gles- och landsbygd. Stödet ska finansieras genom en utökning av det befintliga anslaget (1:1) Regionala tillväxtåtgärder.

Enligt vad som anförs i Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. vill partiet öka utgiftsområdets ram och avsätta 80 miljoner kronor mer per år än regeringen. I Miljöpartiets kommittémotion 2012/13:N404 av Jonas Eriksson m.fl. framgår det att ökningen avser insatser som syftar till att säkerställa en bättre offentlig service i hela landet.

Sverigedemokraterna föreslår i sin partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. en ökning av ramen för utgiftsområdet i förhållande till regeringens förslag. Förslaget syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa varutransportavstånd, och stimulerar därmed till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Av tabell 1 framgår att Sverigedemokraterna även föreslår en successiv ökning av utgiftsområdets ram jämfört med regeringens förslag under perioden 2014–2016.

Vänsterpartiets förslag till ökning av utgiftsområdets ram framgår av partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. Partiet vill öka anslaget (1:1) Regionala tillväxtåtgärder i syfte att stärka den lokala kommersiella servicen på landsbygden. Anslagsökningen avser mackstöd samt stöd för utveckling av lanthandeln.

Utgiftsområde 21 Energi

Enligt vad som anförs i Socialdemokraternas partimotion 2012/13:Fi302 vill partiet höja ramen för utgiftsområdet med 50 miljoner kronor årligen under perioden jämfört med regeringens förslag. Ökningen avser ett nytt anslag till investeringar i solenergi.

Miljöpartiets åtgärder inom utgiftsområde 21 Energi framgår av partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. och följer två huvudlinjer. Energin måste användas smartare än i dag och produktionen av förnybar energi måste öka. Den ökning av utgiftsområdets ram med 455 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag som partiet föreslår för 2013 innefattar ökningar av flera av utgiftsområdets befintliga anslag samt även förslag om ett antal nya anslag.

I Sverigedemokraternas partimotion 2012/13:Fi219 föreslås en ökning av utgiftsområdets ram med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2013. Anslagen till energiforskning och energieffektivisering ökas med 20 respektive 10 miljoner kronor som ett led i partiets övergripande och långsiktiga målsättning om ett fossilbränslefritt Sverige. Tills skillnad från regeringen föreslår Sverigedemokraterna även en årlig upptrappning av dessa båda anslag för perioden 2014–2016.

Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion 2012/13:Fi250 en ökning av utgiftsområdets ram med 934 miljoner kronor under 2013 jämfört med regeringens förslag. Partiet föreslår bl.a. satsningar på energieffektivisering av industrin och på energikonsultstöd för små och medelstora företag. Vidare vill Vänsterpartiet öka energiforskningsanslaget och satsa mer på solel, solvärme och biogas än regeringen gör. Dessutom vill partiet införa ett nytt anslag: Pilot- och projekteringsstöd för marknadsintroduktion av vindkraft till havs.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Socialdemokraternas förslag i partimotion 2012/13:Fi302 till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv för 2013 är 695 miljoner kronor högre än regeringens. För åren 2014–2016 räknar Socialdemokraterna med samma differens i förhållande till regeringens preliminära utgiftsramar. Partiet vill bl.a. utveckla en modell för samverkan mellan näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna, som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar för samhället – både inhemska och globala. Partiet föreslår att det för 2013 avsätts 500 miljoner kronor för etableringen av ett samverkansprogram enligt ovan. Andra förslag som resulterar i att utgiftsramen blir högre än den regeringen föreslår innefattar nya anslag till ett försök med en s.k. nyföretagargaranti, etablering av ett kompetenscentrum för upphandlingsfrågor och till ett kapitalförstärkt inkubatorprogram.

Miljöpartiet föreslår i sin partimotion 2012/13:Fi303 att ramen för utgiftsområde 24 ska vara drygt 3 miljarder kronor högre än regeringen föreslår under respektive år perioden 2013–2016. Det är enligt Miljöpartiets förslag främst anslaget (1:5) Näringslivsutveckling som ska höjas. Ökningen innefattar bl.a. inrättandet av en grön innovationsfond till vilken 1 miljard kronor årligen ska avsättas under perioden. Syftet med fonden är att stimulera forskning i svenska företag och att utveckla nya miljöanpassade produkter som ökar Sveriges konkurrenskraft och skapar nya jobb. Till demonstrations- och pilotanläggningar avsätter Miljöpartiet 500 miljoner kronor årligen under perioden.

Sverigedemokraterna föreslår inga andra ramar för utgiftsområdet under perioden 2013–2016 än dem regeringen föreslår.

I Vänsterpartiets partimotion 2012/13:Fi250 redovisas ett antal näringspolitiska satsningar som innebär att partiet föreslår högre ramar för utgiftsområde 24 än regeringen under perioden 2013–2015. Bland förslagen märks inrättandet av ett flertal s.k. strategiska innovationsprogram som inriktas på de tre övergripande samhällsutmaningarna: 1) Klimatet (miljö och energi), 2) Den växande åldrande befolkningen (hälsa och sjukvård) och 3) Globaliseringen (konkurrenskraftig produktion, råvarutillgång). Vänsterpartiet vill också stärka industriforskningsinstitutens verksamhet, särskilt verksamhet med inriktning mot miljöteknik och innovation.

Utskottets ställningstagande

Den globala ekonomins utveckling är osäker och skuldkrisen i euroområdet plågar aktörer i vår närmaste omvärld. Även Sverige påverkas negativt av den rådande situationen. I det läget är det, enligt utskottets uppfattning, mycket positivt att Sverige både har lyckats försvara och förstärka sin redan starka ställning. Den ansvarsfulla politiken har medfört att det ekonomisk-politiska handlingsutrymmet har värnats genom krisen och att Sverige nu kan agera offensivt för att få fler i arbete och skapa ett hållbart samhälle. Akut krishantering och ansvarsfull återhållsamhet kan nu bytas mot tillväxtfrämjande investeringar i bl.a. FoU och infrastruktur. Dessa investeringar främjar de svenska företagens konkurrenskraft och rustar både dem och Sverige för en allt tuffare internationell konkurrens.

Det är även utskottets uppfattning att Sverige ska vara ett föregångsland med en energipolitik som bl.a. leder till minskade skadliga utsläpp och minskad negativ påverkan på miljön både i Sverige och i omvärlden.

Utskottet anser att regeringens förslag i budgetpropositionen väl avspeglar den inställning som utskottet har gett uttryck för ovan. Mot den bakgrunden ser utskottet inga skäl att – med anledning av de aktuella motionerna – föreslå någon förändring av ramarna för de tre utgiftsområden som utskottet bereder. I respektive budgetbetänkande kommer utskottet att närmare behandla regeringens förslag till fördelning av medel på olika anslag.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt (ca 3 391 miljoner kronor), 21 Energi (ca 2 813 miljoner kronor) och 24 Näringsliv (ca 5 253 miljoner kronor). Vidare bör finansutskottet tillstyrka regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifterna för 2014–2016 i berörda delar. Därmed bör finansutskottet avstyrka motionerna 2012/13:Fi230 (S) yrkandena 4 och 5, 2012/13:Fi303 (MP) yrkandena 4 och 5, 2012/13:Fi219 (SD) yrkandena 4 och 6 och 2012/13:Fi250 (V) yrkandena 4 och 5 i de delar som berörs här.

Stockholm den 23 oktober 2012

På näringsutskottets vägnar

Jessica Polfjärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jessica Polfjärd (M), Lise Nordin (MP), Jennie Nilsson (S), Hans Rothenberg (M), Carina Adolfsson Elgestam (S), Olof Lavesson (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Ann-Kristine Johansson (S), Eva Flyborg (FP), Börje Vestlund (S), Helena Lindahl (C), Karin Åström (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Lars Isovaara (SD), Kent Persson (V), Ingela Nylund Watz (S) och Penilla Gunther (KD).

Avvikande meningar

1.	Avvikande mening (S)
	Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S) och Ingela Nylund Watz (S) anför:

Svenskarna är kunniga, kreativa och öppna för omvärlden. Förutsättningarna för att kunna bygga ett framgångsrikt, jämlikt, jämställt och hållbart samhälle är därför i grunden goda. Samtidigt finns det omvärldsfaktorer som motverkar denna utveckling, vilka regeringen inte tycks ta på allvar eller saknar förmåga att hantera. När varslen duggar allt tätare inom industrin och det har kommit flera tunga besked om att forsknings- och utvecklingsjobb lämnar Sverige, väljer regeringen att avveckla samarbetsprogram, skjuta på eventuella samarbeten om jobben till valåret och avfärda näringslivet som ett särintresse.

Den politik vi förordar framgår av Socialdemokraternas motion 2012/13:Fi302. Till skillnad mot regeringen, som förhåller sig passiv vill vi se en offensiv satsning på att ytterligare stärka fördelarna med den svenska samverkansmodellen. Samverkan mellan det privata och offentliga har historiskt varit mycket viktig för den svenska samhällsutvecklingen. Vi vill därför, i dialog med näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna, utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i både inhemska och globala framtidsutmaningar för vårt samhälle. Under 2013 avsätter vi en halv miljard kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv för att starta samverkansprogram som syftar till att stärka Sveriges konkurrenskraft inom strategiska framtidsnäringar.

Inom näringspolitiken satsar vi även mer på att främja exporten än regeringen gör. Utvecklingen i Sverige – inte minst när det gäller jobben och välfärden – är i mångt och mycket beroende av en väl fungerande handel med omvärlden. När våra viktiga exportmarknader i Norden och i övriga Europa sviktar, kan sårbarheten minskas genom att resurserna för att öka exporten till växande marknader i bl.a. Asien, Afrika och Sydamerika stärks. Genom ett ökat anslag till Visit Sweden och en fördjupad samverkan mellan turistbranschen och staten vill vi även utveckla Sverige som turistdestination och därigenom stimulera tillväxten inom besöksnäringen. Vi vill också pröva en nyföretagargaranti som går ut på att staten och banken delar på risken för företagare som har bärkraftiga affärsidéer men saknar tillräckliga säkerheter.

Den offentliga upphandlingen omsätter årligen betydande belopp och bör, enligt vår uppfattning, i högre utsträckning användas som verktyg för att driva fram fler innovationer och bidra till fler nya arbetstillfällen. Därför föreslår vi att det inrättas ett kompetenscentrum för upphandling som har till uppgift att ge innovations- och jobbskapande en mer framträdande roll i den offentliga upphandlingen.

Vi föreslår även en ny modell för statlig riskkapitalförsörjning för företag kopplade till regionala s.k. inkubatorer. Syftet är att omvandla innovativa idéer till företag. Målet bör vara att företagen efter tiden inom inkubatorn ska kunna få privat finansiering och fungera utan statligt stöd.

Utöver att säkra jobben står Sverige inför en betydande utmaning när det gäller att ställa om energisystemet i en mer hållbar riktning. Inte sällan kan dessa utmaningar hanteras med gemensamma lösningar. Sverige har en trovärdighet och ett gott renommé inom miljöteknikområdet. Genom investeringar för att utveckla nya produkter och tjänster kan svenska företag förbli konkurrenskraftiga på den globala marknaden, öka exporten och bidra till att trygga framtidens jobb.

Avslutningsvis vill vi redovisa en ökande oro för det faktum att avstånden till närmaste butik eller serviceställe ökar på många håll i Sverige. Drivmedelsstationerna och lanthandlarna blir bara färre och färre. På många orter försvinner nödvändig infrastruktur, vilket är ett hot inte minst mot de små företagens möjligheter att klara sin vardag och att utvecklas. Inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt föreslår vi därför att det införs ett särskilt stöd för att trygga tillgängligheten till viss grundläggande kommersiell service i gles- och landsbygd.

Sammanfattningsvis anser vi att finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag till utgiftsramar för 2013 för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv och i stället tillstyrka det förslag som finns i motion 2012/13:Fi302 (S) i berörda delar. Innebörden är att ramen för vart och ett av utgiftsområdena 19 Regional tillväxt och 21 Energi blir 50 miljoner kronor högre än regeringens förslag och att den för utgiftsområde 24 Näringsliv blir 695 miljoner kronor högre än regeringens förslag. Vi anser också att finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för perioden 2014–2016 och i stället tillstyrka motsvarande förslag i den nyssnämnda motionen i de delar som berörs här.

2.	Avvikande mening (MP)
	Lise Nordin (MP) anför:

Sverige står inför stora utmaningar som hög arbetslöshet, förändrat klimat och en ekonomiskt orolig omvärld. Jag anser att Sverige behöver satsningar på nya jobb och en ekonomisk politik som gynnar en långsiktigt hållbar grön omställning. Vårt land behöver ökade gröna offentliga investeringar, investeringar som leder till jobb och stärkt konkurrenskraft för svenska industriföretag. Men landet behöver också investeringar som bidrar till en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle där kommande generationer kan leva.

Framtidens hållbara samhälle kräver ett hållbart näringsliv och därför en aktiv närings- och industripolitik. Redan i dag har flera stora svenska industriföretag en framskjuten position i arbetet för ett hållbart samhälle. Väldigt mycket återstår dock att göra för att det svenska näringslivet fullt ut ska kunna tillvarata den potential till nya jobb, produkter och metoder och företagande som omställningen till ett hållbart samhälle både erbjuder. Mot den bakgrunden står jag bakom det som sägs i Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303 om att det inom utgiftsområde 24 Näringsliv bör skapas en grön innovationsfond som syftar till att stimulera forskning i svenska företag med inriktning på att utveckla nya miljöanpassade produkter, produktionstekniker eller systemlösningar som ökar Sveriges konkurrenskraft, bidrar till en hållbar utveckling och skapar nya jobb. Innovationsfonden är också ett medel för att utveckla gröna svenska exportframgångar. Andra förslag i den nyssnämnda motionen som jag stöder är en ny riskkapitalsatsning och medel för ett demonstrationsprogram för svensk miljöteknik.

Vägen mot en hållbar utveckling innefattar även en omställning av det svenska energisystemet. Jag sluter upp bakom den offensiva hållning till denna utmaning som redovisas i Miljöpartiets ovan refererade partimotion. Den grundläggande utgångspunkten för förslagen i motionen på detta område är att energianvändningen måste bli betydligt smartare än i dag och att produktionen av förnybar energi måste öka. Målet är ett helt förnybart energisystem.

Miljöpartiet vill genomföra en rad nya åtgärder för att minska energislöseriet och därmed användningen av energi. Människor och företag ska ges betydligt större möjligheter att använda energin klokt och att minska sin energianvändning. I likhet med vad som sägs i motionen, förordar jag satsningar på förnybar energi som underlättar för människor och företag att göra klimatsmarta val, samtidigt som det skapar många nya jobb. Jag vill behålla eller öka stöden inom flera av de områden där regeringen nu skär ned eller fasar ut. Jag tror också på starka elkonsumenter och på att så många som möjligt även ska ha möjlighet att producera sin egen el.

När det avslutningsvis gäller utgiftsområde 19 Regional tillväxt delar jag uppfattningen i Miljöpartiets ovan omnämnda partimotion att ramen bör ökas i förhållande till regeringens förslag. Det är med växande oro jag bevittnar utvecklingen på den svenska landsbygden när det gäller tillgången till offentlig service. En levande lands- och glesbygd förutsätter sådan service, och det är, enligt min uppfattning, mycket besvärande att den allmänna servicenivån har monterats ned under de senaste åren. Jag och Miljöpartiet slår vakt om hela riket, med goda möjligheter för människor att bo och verka även utanför tätbefolkade områden. En satsning på servicekontor föreslås som ska bidra till att säkerställa en bättre offentlig service i hela landet.

Mot denna bakgrund anser jag sammanfattningsvis att finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag till utgiftsramar för 2013 för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv och i stället tillstyrka det förslag till utgiftsramar som finns i motion 2012/13:Fi303 (MP), yrkande 4 i här berörda delar. Innebörden är att ramen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt blir 80 miljoner kronor högre än regeringens förslag, att den för utgiftsområde 21 Energi blir 455 miljoner högre och att den för utgiftsområde 24 Näringsliv blir 3 060 miljoner kronor högre än regeringens förslag. Jag anser också att finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för perioden 2014–2016 i berörda delar och i stället tillstyrka motsvarande förslag i den nyssnämnda motionen (yrkande 5).

3.	Avvikande mening (SD)
	Lars Isovaara (SD) anför:

Jag står bakom en politik som vilar på principen om grundläggande social rättvisa i kombination med traditionellt värdekonservativa idéer och där folkhemstanken bidrar med inspiration. Sammantaget ger detta en betydligt mer Sverigevänlig inställning än den som regeringen visar upp. Jag anser att vi måste lämna det samhälle som växer fram med tärande utanförskap, hög arbetslöshet och försämrad välfärd bakom oss.

Jag är av den bestämda uppfattningen att arbete är grunden för välfärd och trygghet. Därför tar jag sikte på full sysselsättning och vill samtidigt motverka såväl den borgerliga regeringens lönedumpningspolitik som vänsterkartellens bidragslinje. Den jobbskapande politik som jag står bakom innebär framför allt satsningar på småföretagande, en ökad matchning på arbetsmarknaden samt forskning och utveckling. En mer ansvarsfull invandringspolitik är en annan viktig hörnsten för att klara sysselsättningen. Jag anser att invandringen måste begränsas kraftigt för att det förödande arbetskraftsöverskottet inte ska bli ännu större.

När det gäller ramarna för de utgiftsområden som näringsutskottet bereder instämmer jag i det som sägs i Sverigedemokraternas partimotion 2012/13:Fi219 om energipolitikens inriktning. För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard måste energipolitiken säkerställa en prisvärd och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushåll som näringsliv. Jag delar uppfattningen att Sverige ska sträva efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet och miljöansvar. Jag välkomnar förslaget i den nyssnämnda motionen om en ökning av anslagen till energiforskning och energieffektivisering som ett led i arbetet med att nå den övergripande och långsiktiga målsättningen om ett Sverige som är fritt från oljeberoende och från andra fossila bränslen.

Avslutningsvis vill jag också lyfta fram Sverigedemokraternas syn på vikten av större insatser på det regionalpolitiska området än regeringen föreslår. Inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt ställer jag mig bakom förslaget i den ovannämnda partimotionen med innebörden att anslagen till regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag ökas i syfte att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd. Åtgärden kan väntas stimulera till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.

Det ovan sagda innebär att jag anser att finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag till utgiftsramar för budgetåret 2013 när det gäller utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. I stället bör finansutskottet tillstyrka det förslag till utgiftsramar som finns i motion 2012/13:Fi219 (SD) yrkande 4 i berörda delar. Innebörden är att ramen för vart och ett av utgiftsområdena 19 Regional tillväxt och 21 Energi blir 30 miljoner kronor högre än regeringens förslag. För utgiftsområde 24 Näringsliv förordar jag ingen annan ram än den regeringen har föreslagit. Jag anser också att finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för perioden 2014–2016 i de delar som berörs här och i stället tillstyrka förslagen i den nyssnämnda motionen i motsvarande delar (yrkande 6).

4.	Avvikande mening (V)
	Kent Persson (V) anför:

För mig och Vänsterpartiet är full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Jag ställer mig därför bakom det som sägs i partimotion 2012/13:Fi250 (V) om vikten av att investera i fler jobb i både offentlig och privat sektor. Det är nu dags att öka investeringarna och jämlikheten och möjliggöra satsningar på jobben för att höja kvaliteten i välfärden och för att genomföra klimatomställningen. Det måste samtidigt bli ett slut på regeringens skattesänkarpolitik där den privata konsumtionen har tillåtits att öka på bekostnad av den offentliga. Denna politik leder ofelbart till att resurserna till välfärden urholkas och att möjligheterna till nödvändiga reformer och en rättvis fördelning av ekonomiska resurser försvinner.

Jag instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att nya jobb bl.a. kan skapas genom kraftfulla satsningar på energiomställning, bostadsbyggande och infrastruktur. När det gäller energiomställningen manifesteras denna hållning i att Vänsterpartiet föreslår en kraftfullt höjd ram för utgiftsområde 21 Energi jämfört med regeringens förslag. I likhet med Vänsterpartiet anser jag att det är den förnybara, energieffektiva och låga energianvändningens väg som står för framtiden. Medel bör satsas på energieffektivisering inom industrin, och små och medelstora företag ska få utökade möjligheter till energikonsultstöd. Jag anser också att energiforskningsanslaget bör öka och att mer pengar bör satsas på solel, solvärme och biogasstöd. Även konverteringen från eluppvärmning och fossilbränsleeldning bör fortsätta. Dessutom anser jag att det bör införas ett nytt anslag till stöd för utvecklingen av den havsbaserade vindkraften.

Det tilltagande globala konkurrenstrycket tvingar Sverige att snabbt ställa om till en mer innovationsdriven tillväxt. För att klara det behöver vårt näringsliv konkurrera med högre kunskapsinnehåll, resurseffektivare produktion samt en produktion av varor och tjänster som utgår från våra samhällsutmaningar. Mot denna bakgrund ansluter jag mig till Vänsterpartiets förslag i den ovan refererade partimotionen om en utökad ram för utgiftsområde 24 Näringsliv. Ökningen omfattar ett flertal förslag som syftar till att stärka det svenska näringslivet genom ökad samverkan mellan näringsliv och akademi, offentliga innovationsupphandlingar, FoU-satsningar, förstärkning av industriforskningsinstituten, stärkt såddfinansiering och satsningar på exportfrämjande m.m.

Avslutningsvis ställer jag mig bakom Vänsterpartiets uppfattning när det gäller behovet av en större ram för utgiftsområde 19 Regional tillväxt än den regeringen har föreslagit. Syftet med ökningen av ramen är att stärka den lokala kommersiella servicen på landsbygden. Lanthandeln eller bensinstationen har ofta en nyckelfunktion för bygdernas attraktivitet och utveckling. Jag anser därför att nedmonteringen av Landsbygdssveriges kommersiella service måste hejdas och att detta kan ske genom att man inför ett mackstöd och ett stöd för utveckling av lanthandeln.

Sammanfattningsvis innebär det jag har sagt att finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv för budgetåret 2013 och i stället tillstyrka det förslag till utgiftsramar som finns i motion 2012/13:Fi250 (V) yrkande 4. Innebörden är att ramen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt blir 50 miljoner kronor högre än regeringens förslag. För utgiftsområde 21 Energi blir den 934 miljoner kronor högre och för utgiftsområde 24 Näringsliv blir ramen ca 753 miljoner kronor högre än den regeringen har föreslagit. Jag anser också att finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för perioden 2014–2016 i de delar som berörs här och i stället tillstyrka förslaget i den nyssnämnda motionen i motsvarande delar (yrkande 5).