över vissa delar av propositionen 1976/77:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78 m. m. (kompletteringspropositionen) jämte motioner

Yttrande 1976/77:JuU1

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

JuU 1916/11:1 y

Justitieutskottets yttrande

1976/77:1 y

över vissa delar av propositionen 1976/77:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78 m. m. (komplet­teringspropositionen) jämte motioner

Till finansutskottet

Inledning

I propositionen 1976/77:150 föreslår regeringen riksdagen att bl. a. god­känna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som förordas i etl till propositionen som bilaga 2 fogat reviderat budgetförslag.

Propositionen har hänvisats till finansutskoltet. Finansutskottet har berett juslilieulskollet tillfälle att avge ytlrande över de delar av proposilionen som hänför sig lill justilieulskottels beredningsområde jämte eventuella mo­tioner.

1 ärendet har väckts två motioner som gäller proposilionen i angivna delar, nämligen motionen 1976/77:1640 av herr Palm (s) och 1976/77:1643 av herr Romanus (fp).

Inför justitieutskottet har lämnats synpunkter i ärendet av företrädare för polismyndigheten i Sollentuna polisdistrikt.

Budgetpropositionen

1 proposilionen 1976/77:100 bilaga 5 föreslog regeringen bl. a. all riksdagen under anslagel för Polishus m. m. skulle anvisa medel enligl en investe­ringsplan, vari upptogs bl. a. kostnader för uppförande av polishus i Sol­lentuna inom en kostnadsram av 36,2 milj. kr. i prisläget april 1976 och med en beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1977/78 av 16 milj. kr. Byggstart för objektet angavs lill april 1977 och färdigslällandet beräk­nades lill januari  1979.

1 samma proposilion föreslogs också att riksdagen under anslaget för Bygg­nadsarbeten för domstolsväsendel skulle anvisa medel enligl en investe­ringsplan, vari upptogs bl. a. kostnader för ombyggnad av högsla domstolens kansli inom en kostnadsram av 8 milj. kr. i prislägel april 1976 och med en beräknad medelsförbrukning under budgelårel 1977/78 av 3,3 milj. kr. Byggstart angavs till augusti 1977 och färdigställandet beräknades till februari 1979.

Riksdagen biföll regeringens förslag (JuU 1976/7:26, rskr 1976/77:223).

I Riksdagen 1976/77. 7 saml. Yllr. nr 1


 


JuU 1976/77:ly                                                         2

Kompletteringsproposiiionen m. m.

I proposilionen 1976/77:150 uttalar chefen för budgetdeparlemeniet att det i nuvarande ekonomiska läge är lämpligt all senarelägga vissa statliga byggen. Chefen för justitiedepartementet har enligt vad som uppges i pro­posilionen funnil att nybyggnaden av ett rättscenlrum i Sollentuna kan uppskjutas. Vidare är enligl propositionen också viss senareläggning av om­byggnaden för högsta domstolens kansli aktuell. Den lolala koslnaden för dessa byggprojekl beräknas lill 47 milj. kr., och ulgiflsminskningen under budgetåret 1977/78 beräknas till knappt hälften härav.

Regeringen har den 18 april 1977 beslutat att senarelägga påbörjandet av nybyggnaden lill en senare lidpunkt.

Motionerna

I motionen 1640 yrkas alt riksdagen beslutar avslå propositionen 1976/77:150 i den del som avser senareläggning av byggande av Sollentuna rättscenlrum.

I motionen 1643 yrkas att riksdagen utlalar att nybyggnad av etl rätts­centrum i Sollentuna inte skall uppskjutas ulan förverkligas snarast möjligl i enlighet med föreliggande planer.

Ulskottel

I motionen 1640 erinrar molionären om all polismyndighetens lokaler är i dåligt skick och att de kritiserats av yrkesinspektionen i oktober 1975. Enligt motionären bör ytteriigare dröjsmål med byggande av ell nyll polishus ej accepteras med hänsyn till allmänhelen och till de anställdas krav på bättre arbetsmiljö. Även i molionen 1643 uttalas att en senareläggning av nybygget inte kan ske utan stora ölägenheter.

Utskottet anser liksom motionärerna att nuvarande lokaler i Sollentuna polisdistrikt - inrymda i tre olika byggnader - är av mycket dålig beskaf­fenhet. Som motionärerna framhåller svarar de inle mot de krav som i dag ställs på arbelsmiljön. De försvårar också på ett allvariigt sätt möj­ligheterna att bedriva etl rationellt polisarbete. Från rättssäkerhetssynpunkt kan starka invändningar resas bl. a. mol alt gripna, anhållna och häktade som skall placeras i polisens arrestlokaler måsle passera del utrymme som används för mottagning av allmänheten. Det är således enligl utskottets mening myckel angeläget att polisen i Sollentuna polisdistrikt utan dröjsmål får ändamålsenliga lokaler. Mot denna bakgrund har utskotlel - från de synpunkter utskottet i detta sammanhang närmast har all föreiräda - svårt att acceptera alt den aktuella nybyggnaden i Sollentuna, avsedd att innehålla bl. a. nya polislokaler, skall uppskjutas. Med hänsyn lill del ekonomiska läget anser sig utskottet emellerlid inte böra framställa någon erinran mol


 


JuU 1976/77:ly                                                         3

nu ifrågavarande uilalanden i proposilionen. Utskoltel finner det emellertid angelägel framhålla att byggstarten bör ske så snart den ekonomiska si­tuationen ger någon möjlighel därtill.

Utskottels ställningslagande innebär alt utskottet avstyrker bifall till mo­tionerna 1640 och 1643.

1 övrigi föranleder propositionen i de delar som yttrandet avser inle något ullalande från utskoVVets sida.

Slockholm den 24 maj 1977

På justitieutskottets vägnar ASTRID KRISTENSSON

Näiyarande: fru Krislensson (m)*, fröken Mattson (s), herrar Jönsson i Mal­mö (s)*. Johansson i Växjö (c)*, Nygren (s)*, Petersson i Röslånga (fp), fru Andersson i Kumla (s), herrar Winberg (m)*, Pettersson i Helsingborg (s)*, fru Wiklund (c), fru André (c), fru Johnsson (c), herr Segerstedt (s) och fru Mårtensson (s).

*Ej närvarande vid yttrandets justering.


 


GOTAB 55187    Slockholm 1977


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.