över propositionen 1978/79:44 med förslag till en ny jordbruksbokföringslag, m. m. jämte motioner

Yttrande 1978/79:LU2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Lagutskottets yttrande

1978/79:2 y

över propositionen 1978/79:44 med förslag till en ny jordbruksbokföringslag, m. m. jämte motioner

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1978/79:44 med förslag lill en ny jordbruksbokföringslag, m. m. jämle motioner. Med anledning av proposilionen har väckts tre motioner, nämligen 1978/79:54 av Johan Olsson m. 11. (c), 1978/79:65 av Rune Torwald (c) och 1978/79:160 av Erik Wärnberg m. n. (s).

I propositionen läggs fram förslag till en ny jordbruksbokföringslag. Lagen äravsedd förenskild person som driverjordbruk eller skogsbruk,dvs. samma kategorier näringsidkare som omfattas av den nu gällande jordbruksbokföringslagen. Redovisningen enligt jordbruksbokföringslagen är avsedd att tjäna som underlag för laxeringen. Delta har påverkat utformningen av åtskilliga beslämmelser. 1 övrigt är regelsystemet i huvudsak uppbyggt enligt samma mönster som i den nya bokföringslagen. Det innebär alt lagen ger utförliga bestämmelser om både löpande bokföring och årsbokslut. Bestämmelserna om årsbokslut behöver dock inte tillämpas om den årliga brulto-omsättningssumman normalt understiger 20 basbelopp.

Vidare framläggs förslag lill vissa ändringar i bokföringslagen. Bl. a. föreslås alt den nuvarande regeln om undantag från skyldigheten att upprätta årsbokslut ersätts med en bestämmelse moisvarande den ovannämnda undanlagsregeln i förslaget lill jordbruksbokföringslag.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den I januari 1980.

I propositionen föreslås också vissa lagändringar på del skallerältsliga området.

Idet följande behandlar utskottet förslagen till jordbruksbokföringslag och till ändringar i bokföringslagen jämte de med anledning av propositionen väckta motionsyrkandena med undanlag för yrkandet 3 i molionen 54 och yrkandet 2 i motionen 160. Molionen 54 såvitt avser yrkandet 3 har av skalleulskotlet överlämnats lill laguiskollet och kommer alt behandlas i annal sammanhang.

Den 1 januari 1977 trädde en ny bokföringslag i kraft som ersatte tidigare gällande lag från 1929. Den nya lagen skall i princip tillämpas av alla näringsidkare. Enligt ett uttryckligt stadgande undantas emellertid bl. a. enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk från bokföringslagens tillämpningsområde. Sådan näringsidkare omfattas i slällel av jordbruksbokföringslagen från 1951 som i stor ulslräckning bygger på vad som gällde enligt 1929 års bokföringslag,

I Riksdagen 1978/79. 8 saml. Yilr. nr 2

LU 1978/79:2 y

LU 1978/79:2 y                                                         2

Till skillnad från den redovisningsskyldighet som följer av den allmänna bokföringslagen medför redovisningsskyldighet enligt jordbruksbokföringslagen inte några civilrältsliga verkningar. De strängare krav i olika hänseenden för bokföringsskyldiga, varom finns bestämmelser i bl. a. köplagen, kommissionslagen och konkurslagen, gäller således inle jordbruksbokföringsskyldiga. En annan skillnad mellan de båda bokföringslagarna är all jordbruksbokföringslagen i första hand skall tillgodose taxeringsmässiga behov, medan bokföringslagens bestämmelser utformats med hänsyn också lill bl. a. de anställdas och fordringsägarnas intresse.

1 likhet med departementschefen anser utskottei alt den nuvarande jordbruksbokföringslagen är föråldrad. Behov finns därför av ell modernare system för redovisningsskyldigheten inom jord- och skogsbruksnäringarna. Utskottei delar vidare uppfattningen all ell sådani system i första hand bör tillgodose de krav som kan uppställas från laxeringssynpunki. Såsom för närvarande gäller bör redovisningsskyldighet för jord- och skogsbruk inle medföra civilrältsliga verkningar.

En modernisering av jordbruksbokföringen kan komma till stånd antingen genom au jordbrukarna förs in under bokföringslagens regelsystem eller genom att, såsom föreslagits i propositionen, deras redovisningsskyldighet regleras i särskild lag. Under remissbehandlingen av del lill grund för proposilionen liggande utredningsförslaget har åsikterna om vilken teknik som bör användas gått starkt isär. Skäl kan anföras för båda lösningarna. Enligt ulskollels mening får emellertid de i proposilionen (s. 32) åberopade omständigheterna för ett bibehållande av en särskild jordbruksbokföringslag anses väga tyngst. Med hänsyn härtill godtar utskottet all beslämmelserna las upp i en särskild författning.

I likhet med bokföringslagen innehåller förslaget lill jordbruksbokföringslag regler om både löpande bokföring och årsbokslut. Från skyldigheten atl upprätta årsbokslut undantas enligt bokföringslagen enskild näringsidkare som driver sin verksamhet utan biträde av fiera än två årsansiällda personer och i vars rörelse den årliga brulloomsältningssumman understiger 200 000 kr. (I § sista stycket). I propositionen föreslås atl reglerna om årsbokslut i jordbruksbokföringslagen inte skall behöva tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga brutloomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger basbeloppet för den sisla månaden av räkenskapsåret. Vidare föreslås alt undanlagsregeln i 1 § sisla stycket bokföringslagen ersätts med en motsvarande bestämmelse.

1 molionen 54 yrkas alt gränsen för befrielse från skyldigheten all upprätta årsbokslut för jordbrukare sätts vid 25 basbelopp (yrkandet 1) och alt bokföringslagen ändras så all samma gränsbelopp kommer atl gälla vid tillämpningen av reglerna om årsbokslut som enligt jordbruksbokföringslagen (yrkandet 2). Till stöd för yrkandena framhåller motionärerna alt det finns starka skäl som lalar för alt man inte i onödan försvårar för jordbrukarna när det gäller de ekonomiska rutinerna. Molionärerna förordar alt gränsen

LU 1978/79:2 y                                                         3

sätts lill 25 basbelopp i enlighet med vad som föreslagits i LRF:s remissyttrande. Genom en sådan avgränsning skulle fiertalel familjejordbruk slippa atl upprätta årsbokslut och även i fortsättningen kunna i huvudsak klara sin bokföring själva.

En motsatt ståndpunkt hävdas i motionen 160. Molionärerna anser atl den i proposilionen föreslagna undantagsregeln är för långtgående och yrkar (yrkandet 1) all gränsbeloppet i jordbruksbokföringslagen besiäms lill 10 basbelopp.

Utskottet vill erinra om atl den nuvarande undantagsregeln i bokföringslagen tillkom vid riksdagsbehandlingen av proposilionen 1975:104 med förslag lill ny bokföringslag m. m. och saknade motsvarighet i propositionen. Med anledning av proposilionen hade väckts fiera motioner som syftade till alt enskilda näringsidkare, som drev mindre rörelser, helt skulle undantas från bokföringsskyldighet, bl. a. en motion vari föreslogs att gränsen för bokföringsskyldighet skulle dras vid företag med högst två helårsanställda och med en omslutning pä högst 20 gånger basbeloppet. 1 sitt av riksdagen godkända belänkande med anledning av propositionen (LU 1975/76:15) fann sig lagutskottet inle kunna förorda några generella undanlag från bokföringsskyldigheten. Utskollel ansåg det däremot befogat alt belräffande småföretagarna tillstyrka vissa lättnader när del gällde reglerna om den löpande bokföringen och årsbokslut. Beträffande skyldigheten all upprätta årsbokslut ansåg utskollel alt en undantagslös regel skulle komma att innebära en väsentligt ökad börda för småföretagen. De skulle också i slor utsträckning komma all bli tvungna all anlita hjälp av bokföringsbyråer för all kunna upprätta årsbokslut. Enligt utskottet skulle detla komma alt medföra en kostnadsökning för de mindre näringsidkarna. Dessutom ansåg utskottet att det inle torde finnas lämpliga bokföringsbyråer i erforderlig utsträckning. Utskottet föreslog därför atl från reglerna om årsbokslut borde undantas enskilda näringsidkare som drev sin verksamhet utan biträde av fiera än två årsansiällda personer och i vars rörelse brutloomsättningssumman understeg 200 000 kr.

Frågan om undantagsregelns tillämpningsområde blev åter föremål för överväganden i samband med att riksdagen hösten 1976 förelades förslag till vissa smärre ändringar i bokföringslagen (prop. 1976/77:18, LU 1976/77:12). Under remissbehandlingen av de förslag som låg lill grund för propositionen hade förordals atl omsätlningsgränsen i undanlagsregeln skulle anknytas lill basbeloppet. Med anledning härav framhöll departementschefen i proposilionen alt regeln införts sedan riksdagen ingående hade pröval frågan om hur man skulle tillgodose de mindre förelagens önskemål om lättnader i bokföringsskyldigheten. Departementschefen var emellertid beredd atl, om de praktiska erfarenheterna av lagens lillämpning så motiverade, återkomma med förslag om en modifiering av undantagsregeln.

Vid 1977/78 års riksmöte väcktes en motion vari yrkades all gränsen för undantagsregelns  tillämpningsområde  skulle  bestämmas  lill   20 gånger

LU 1978/79:2 y                                                         4

basbeloppet. I sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1977/78:16 ansåg laguiskollet - på grund av närmare redovisade skäl - att ett slutligt ställningstagande till den fråga som tagits upp i molionen borde anstå. Med hänsyn lill vad som uttalats i proposilionen 1976/77:18 utgick utskollel från all regeringen med uppmärksamhet följde ulvecklingen på området och tog de initiativ som erfarenheterna kunde föranleda. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen var inle påkallad.

De skäl som vid riksdagsbehandlingen av bokföringslagen våren 1976 åberopades för att de niindre näringsidkarna bör vara befriade från skyldigheten atl upprätta årsbokslut är enligt ulskollels mening alltjämt bärkraftiga. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning atl även i jordbruksbokföringslagen bör tas in en undantagsregel. 1 likhet med vad som gäller enligt bokföringslagen bör undanlagsregeln anknyta till brulioomsätiningen i rörelsen.

Vad härefter gäller frågan om vid vilket gränsvärde befrielse från skyldighet att upprätta årsbokslut skall inträda enligt såväl bokföringslagen som jordbruksbokloringslagen vill utskollel erinra om att sedan bokföringslagen antogs av riksdagen i mars 1976 har penningvärdet fallit i inle obetydlig utsträckning. Basbeloppet för mars 1976 uppgick sålunda till 9 700 kr. och utgör för januari 1979 13 100 kr. Åtskilliga näringsidkare vilka tidigare legal under 200 000-kronorsgränsen har otvivelaktigt enbart på grund av penningvärdels fall fäll en ökning av omsättningen lill 200 000 kr. eller mer och därigenom orsakats en mer omfattande redovisningsskyldighet. Enligt utskottets mening visar utvecklingen alt en anknytning av gränsvärdet till basbeloppet är motiverad. Den föreslagna gränsen, 20 gånger basbeloppet, finner utskollel väl avvägd. Utskottet har ingen erinran mot all anknytningen av undantagsregeln i bokföringslagen lill antalet årsansiällda slopas.

1 enlighet med del anförda tillstyrker utskottet således propositionen i nu aktuell del och avstyrker bifall till molionen 160 (yrkandet l)samt motionen 54 (yrkandena I och 2).

Ovan behandlade spörsmål har nära anknytning lill den fråga som tagils upp i motionen 65. Som inledningsvis berörts skall enligt propositionen ändringarna i bokföringslagen träda i kraft den 1 januari 1980. 1 molionen framhålls atl förslaget lill ikrafilrädandelidpunkt medför alt de nya beslämmelserna ej kan utnyttjas vid 1980 års taxering av de företagare som har kalenderåret som bokföringsår. Enligt motionären kommer därigenom förhållandevis många företagare all bli tvingade atl upprätta årsbokslut för inkomståret 1979, medan de på grund av lagändringen befrias från kravet på årsbokslut tor efterföljande år. 1 motionen yrkas att de i proposilionen föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1980 års taxering för näringsidkare med kalenderår som bokföringsår.

Som motionären framhåller uppstår en iröskeleffeki för åtskilliga näringsidkare genom att de nya reglerna i bokföringslagen får tillämpas först för

LU 1978/79:2 y                                                         5

inkomståret 1980. Skäl talar för att en sådan effekt bör undvikas. Enligt utskottels mening bör därför den nya regeln om gränsvärdet för brutloomsältningen få tillämpas redan 1979 av de bokföringsskyldiga som har kalenderåret som räkenskapsår. För denna grupp bokföringsskyldiga är det vidare motiverat att slopa den nuvarande anknytningen till antalet årsansiällda. Däremol anser utskottet atl övervägande skäl talar för atl den nya bestämmelsen om att rent tillfälliga bruttoomsättningsökningar inte skall medföra skyldighet alt upprätta årsbokslut skall tillämpas försl 1980. Genom den förordade ordningen för även näringsidkare vars bruUoomsättning för verksamhetsåret 1979 ligger mellan 200 000 kr. och 20 gånger basbeloppet befrielse från skyldighet att upprätta årsbokslut. Utskottet föreslår således alt riksdagen med anledning av motionen 65 antar följande övergångsbestämmelse lill lagen om ändring i bokföringslagen: Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ behöver ej tillämpas år 1979 av näringsidkare i vars verksamhet kalenderåret är räkenskapsår och brutloomsättningssumman för räkenskapsåret 1979 understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sisla månaden av räkenskapsåret.

Utöver det anförda föranleder propositionen och motionerna inte några uttalanden från lagutskottet sida.

Stockholm den 13 februari 1979

På lagulskotlets vägnar LENNART ANDERSSON

Närvarande: Ivan Svanström (c)*, Lennart Andersson (s). Stig Olsson (s), Martin Olsson (c). Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Sonja Fredgardh (c), Åke Gillström (s)*, Bo Siegbahn (m), Ingemar Konradsson (s), Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Anne-Marie Gustafsson (c), Margot Håkansson (fp)* och Olle Aulin (m).

* EJ närvarande vid yttrandets justering.

LU 1978/79:2 y 6

Avvikande mening

av Lennart Andersson, Stig Olsson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson och Owe Andréasson (samtliga s) som anser

dels alt den del av utskottels yttrande som börjar på s. 3 med orden "Utskottet vill" och slutar på s. 4 med orden "och 2)" bort ha följande lydelse:

Utskollel vill erinra om alt den nuvarande undantagsregeln tillkom vid riksdagsbehandlingen av proposilionen 1975:104 med förslag lill ny bokföringslag och saknade motsvarighet i propositionen. Mot lagulskotlets ställningstagande i denna fråga (se LU 1975/76:15) reserverade sig de socialdemokratiska ledamöterna som ansåg att ingen grupp av de bokföringsskyldiga borde undantas från tillämpningen av bestämmelserna om årsbokslut. Utskoltsminorilelen pekade bl. a. på att undantagsregeln inle skulle medföra några egentliga lättnader för småföretagarna saml framhöll den slora betydelse en tillförlitlig resultatredovisning har från skaliesyn-punkl.

De skäl som anfördes i reservationen lill lagutskottets betänkande angående bokföringslagen gör sig enligt utskottets mening fortfarande gällande. Med hänsyn till all enligt bokföringslagen småföretagarna befriats från skyldigheten atl upprätta årsbokslut vill utskottet emellertid inte motsätta sig alt en undantagsregel också förs in i jordbruksbokföringslagen.

Vad gäller den närmare utformningen av förslagen lill undanlagsregel i jordbruksbokföringslagen och till ändring i bokföringslagen konstaterar utskouet atl propositionen i tre olika avseenden skiljer sig från vad som f. n. gäller. För del första slopas kravet att näringsidkaren inte får ha mer än två årsansiällda. För del andra föreslås atl skyldighet atl upprätta årsbokslut endasl skall inträda när en bruttoomsätlningsökning inte är av tillfällig natur. Slutligen utvidgas tillämpningsområdet också på det sättet att gränsen för brutloomsältningen höjs från 200 000 kr. lill 20 basbelopp, dvs. 262 000 kr. med basbeloppet för januari 1979.

Utskottet har ingen erinran mot att tillfälliga bruttoomsättningsökningar inte skall behöva medföra skyldighet att upprätta årsbokslut eller mot alt anknytningen till antalet anställda slopas. Utskollel vill dock i anslutning härtill understryka att den nya regeln självfallet måste tillämpas restriktivt och alt det endasl vid enstaka rent tillfälliga inkomstökningar kan bli fråga om att efterge kravei på årsbokslut. Alt jämte den nu berörda liberaliseringen också medge atl värdegränsen för brutloomsältningen höjs skulle, som framhålls i molionen 160, innebära alt undantagsregeln ges ett alltför vidsträckt tillämpningsområde. Utskottet delar därför den i motionen 160 framförda uppfattningen att rätten till befrielse från skyldighet att upprätta årsbokslut bör förbehållas näringsidkare vars bruUoomsättning understiger

LU 1978/79:2 y                                                         7

10 basbelopp. Utskottet tillstyrker således bifall till motionen 160 (yrkandet 1). En motsvarande ändring bör ske i förslaget lill ändring av bokföringslagen. Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker bifall lill motionen 54 (yrkandena 1 och 2).

dels atl den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden "Som molionären" och slutar på s. 5 med orden "av räkenskapsåret" bort ha följande lydelse:

Som motionären framhåller innebär propositionens förslag onekligen att en viss tröskeleffekt kommer att inträda. Utskottet vill emellertid framhålla att även ett lidigareläggande av ikraftträdandeiidpunkten i enlighet med motionärens förslag kommer att medföra iröskeleffekter, nämligen för dem som inte har kaleijderåret som räkenskapsår. Rättviseskäl talar för att några särskilda förmåner inte bör ges till dem vars räkenskapsår avslutas vid kalenderårsskiflet. Inle heller i övrigt finns det några omständigheter som talar för den av motionären förordade ordningen. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 65.

GOTAB 61503 Slockholm 1979