över propositionen 1978/79:28 med förslag till lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, m. m.

Yttrande 1978/79:LU1

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Lagutskottets yttrande 1978/79:1 y

över propositionen 1978/79:28 med förslag till lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, m. m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett laguiskollet tillfälle att yttra sig över propositionen 1978/79:28 med förslag lill lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, m. m. jämte eventuella motioner.

Propositionen har ej föranlett några motioner.

Lagutskottet får anföra följande.

1 propositionen föreslås lagstiftning om processuella säkerhetsåtgärder, som avses gälla för i stort sett samtliga skatter, tullar och avgifter. Lagstiftningen innefattar två nya lagar, en lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter och en lag om säkerhet för skattefordringar m. m. I anslutning härtill föreslås ändringar i andra författningar inom i huvudsak civil- och utsökningsrätten. Syftet med den föreslagna nya säkerhetsåtgärden betalningssäkring är att tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk, när del föreligger påtaglig risk att gäldenären inte kommer alt betala fordringen. Beslut om betalningssäkring skall meddelas av länsskalterälten och verkställas av kronofogdemyndigheien. För verkställigheten skall i princip gälla samma regler som för utmätning. Verkställt beslut om betalningssäkring skall innebära alt gäldenären inte får överlåta den egendom som tagils i anspråk genom betalningssäkring eller eljesi förfoga häröver till skada fördel allmänna. Vidare skall verkställigheten medföra alt förmånsrätt uppkommer i den egendom som har tagits i anspråk. Förmånsrätten skall få göras gällande vid efterföljande utmätning eller i gäldenärens konkurs.

Utskollel vill till en början peka på alt det sedan länge bedrivits ett omfattande reformarbete inom exekutionsrättens område. Lagberedningen lade sålunda år 1973 fram förslag till en ny utsökningsbalk (SOU 1973:22). Regeringen har i mars 1978 på förslag av chefen för juslitiedeparlementel beslutat inhämta lagrådets yttrande över ett förslag lill utsökningsbalk. Det remitterade förslaget, som bygger på lagberedningens förslag, innehåller bl. a. bestämmelser om ett nytt kvarstadsinslitut som i fråga om rättsverkningar delvis avviker från gällande regler om säkerhetsåtgärder. Enligt förslaget skall bl. a. gälla att svaranden inle får överlåta kvarsladsbelagd egendom eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt om inte kronofogdemyndigheten efler hörande av sökanden medger del av särskilda skäl. Kvarstaden skall emellertid inle utgöra något hinder mot utmätning eller kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom alt tillgå skall denna dock tas i anspråk i första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är

1 Riksdagen 1978/79. 8 saml. Yttr. nr 1

LU 1978/79:1 y

LU 1978/79:1 y                                                         2

förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen. Utmäts egendom som har belagts med kvarstad för annan fordran som inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen skall denna anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran.

Chefen för budgeidepartementel anför i proposilionen 1978/79:28 (s. 123) all del i den nya utsökningsbalken föreslagna kvarstadsinstilutet.om del blev tillämpligt på skallefordringar, enligt hans mening inle skulle medföra att skyddet för en skattefordran i tillräcklig mån förstärktes gentemot enskild ulmälningsborgenärs oprioriterade fordran under den tid då skattefordringen ännu inle är indrivningsbar. Enligt departementschefen måste man i de sammanhang där betalningssäkring aktualiseras räkna med förekomsten av konstruerade civila fordringar för vilka utmätning söks. Förslår inte gäldenärens egendom lill atl läcka båda fordringarna åsamkas, anför departementschefen vidare, del allmänna förluster vid indrivningen. Mot den bakgrunden är del enligt hans mening nödvändigt atl betalningssäkringen utrustas med samma förmånsräti som gäller vid utmätning.

1 lagrådsremissen med förslag lill utsökningsbalk erinrar chefen för justitiedepartementet om förslaget till betalningssäkringslag som vid tiden . för remissbeslulel övervägdes i budgetdepartementet. Han anför atl förslaget om det genomförs bör beaktas vid utformningen av utsökningsbalkens regler om kvarstad. Bl. a. bör det enligt departementschefen tillses alt kvarstads-borgenären inle kommer i sämre ställning än om utmätning hade ägt rum för det allmännas fordran. Förslaget lill utsökningsbalk beräknas bli förelagt riksdagen tidigast under våren 1979.

Enligt lagutskottets mening är det som chefen för budgetdepartementet också anför angeläget alt skapa ett verkningsfullt institut som dels hindrar gäldenären från atl vidta olika åtgärder med sin egendom i avsikt all göra sig egendomslös, dels förstärker skyddet för det allmännas fordringar gentemot gäldenärens civila fordringar under den lid då den offentligrätlsliga fordringen ännu inte är indrivningsbar.

Förslaget om förmånsräti på grund av verkställd betalningssäkring innebär bl. a. att enskild borgenär, som har fått kvarstad eller skingringsförbud för sin fordran, kommer atl få ett sämre skydd för fordringen än f. n. En utveckling i samma riktning mot en försämrad ställning för enskilda borgenärer kommer atl äga rum om riksdagen bifaller den nyligen framlagda propositionen 1978/ 79:40 med förslag lill lag om bötesverkställighet m. m. (jfr prop. 1976/77:104, LU 1976/77:2 y och JuU 1977/78:25). Den angivna effekten av, den nu aktuella lagstiftningen kan synas betänklig men får enligt utskottets mening accepteras med hänsyn till del allmänna intresset av atl förbättra uppbörden och indrivningen av skaller och andra avgifter lill det allmänna. Utskottei förutsätter beträffande lagstiftningens inverkan på enskilda borgenärers intresse alt frågorna härom, såsom förutskickals i lagrådsremissen rörande ny utsökningsbalk, kommer alt särskilt beaktas under det fortsatta arbetet med denna balk.

LU 1978/79:1 y                                                         3

Propositionen i övrigt föranleder från de synpunkter som utskottet har atl beakta inga särskilda uttalanden.

Stockholm den 30 november 1978

På lagutskottels vägnar IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: Ivan Svansiröm (c), Lennart Andersson (s), Inger Lindquist (m), Martin Olsson (c)*. Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s)*, Sonja Fredgardh (c), Åke Gillström (s), Ingemar Konradsson (s), Marianne Karlsson (c), Anne-Marie Gustafsson (c), Bengt Silfverstrand (s), Joakim Ollén (m)*, Birgitta Johansson (s) och Margot Håkansson (fp)*.

■*Ej närvarande vid yttrandets justering.

GOTAB   58875 Slockholm 1978