över propositionen 1978/79:20 om förbud mot automatspel jämte motioner

Yttrande 1978/79:SkU1

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

SkU 1978/79:1 y Skatteutskottets yttrande

1978/79:1 y

över propositionen 1978/79: 20 om förbud mot automatspel jämte motioner

Till näririgsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1978/79: 20 om förbud mot automatspel, m. m., jämte eventuella motioner, får skatteutskottet anföra följande.

I propositionen föreslås i överensstämmelse med riksdagsbeslut i de­cember 1977 att anordnande av spel på s. k, enarmade banditer och andra jämföriiga utbetalningsautomater förbjuds från och med den 1 januari 1979. Spel på utbetalningsautomater på fartyg skall dock under vissa förutsättningar kunna förekomma, när medgivande härfill lämnas i anslutning till internationellt avtal om begränsning av fartygsspel. I syfte alt motverka möjligheterna till olagligt automatspel föreslås att för­budet mot anordnande av spel på utbetalningsautomater kompletteras med bestämmelser om förbud mot innehav och införsel av sådana appa­rater. Vidare föreslås justeringar av vissa värdegränser i lotteriförord­ningen.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna 1978/79: 21 och 24 yrkas att nuvarande spel på 25-öresautomater, som i huvudsak äger rum i folkparker och därmed jämförliga anläggningar eller på ti-volin, inte skall omfattas av spelförbudet, medan motionärerna i mo­tionerna 1978/79: 22 och 23 vill skjuta ikraftträdandet av förbudet till den 1 januari 1980.

Den fråga i propositionen som närmast berör skatteutskottets sak­område avser de konsekvensändringar som med anledning av förbuds­åtgärderna föreslås i lagen (1972: 820) om skatt på spel. Med hänsyn till den begränsade omfattning som det återstående automatspelet på fartyg och på andra skattepliktiga spelautomater än utbetalningsauto­mater kan väntas få och med hänvisning till administrationskostnaderna och kontrollproblemen vid en bibehållen beskattning förordas i propo­sitionen att bestämmelserna om skatt på automatspel utmönstras ur spelskattelagen. Skatteutskottet ansluter sig till denna bedömning och tillstyrker följaktligen bifall till de föreslagna ändringarna i lagen om skatt på spel.

De förevarande motionerna berör i första hand frågor som faller utan­för skatteutskottets ämnesområde. Utskottet vill framhålla att ett bifall till yrkandena om fortsatt spel på 25-öresautomater i folkparker och på tivolin enligt utskottets mening inte motiverar att beskattningen av

I   Riksdagen 1978779. 6 saml. Yttr. nr 1


 


SkU 1978/79:1 y                                                       2

sådant spel bibehålls. Om man även i detta fall väger kostnaderna mot inkomsterna framstår inte en beskattning som meningsfull.

En fråga som i propositionen redovisas som en av inflationen påkal­lad åtgärd men som enligt utskottets uppfattning också måste bedömas från beskattningssynpunkt, är förslaget att höja högsta insats vid roulett-spel från 50 öre till 1 kr. Man kan enligt utskottets mening i detta fall knappast bortse från att en fördubbling av insatserna vid en i huvudsak oförändrad omfattning av roulettspelet bör leda till en inte oväsentlig Ökning av nettobehållningen av spelverksamheten. Eftersom skatten ut­går med vissa fasta månadsbelopp som graderats efter bl. a, spelfrekven­sen, innebär den höjda insatsen med all sannolikhet att skattens andel av behållningen kommer att sjunka. Det kan till stöd för en höjning hävdas att roulettspelet visat förhållandevis dålig lönsamhet, framför allt jämfört med automatspelet. En höjning av insatsen torde emellertid främst gynna de företag som har minst problem med lönsamheten och i stället bidra till att förstärka den olikhet i fråga om beskattningens tyngd som uppkommer genom att de nu gällande rnånadsskattesatserna utgår utan hänsyn till nettot på verksamheten. Frågan om en nettobe­skattning i stället för fasta månadsbelopp var aktuell redan vid spelskat­tens införande men stupade då främst på svårigheterna att kontrollera behållningen i spelautomaterna. Om automatspelet nu förbjuds bör det finnas bättre förutsättningar att få till stånd ett rättvisare beskattnings­system för roulettspelet. Enligt vad utskottet erfarit kommer 1972 års lotteriutredning att i sitt slutbetänkande, som väntas i början av nästa år, även redovisa förslag på spelskatteområdet. Under sådana förutsätt­ningar finner utskottet det inte motiverat att nu ändra reglerna för rou­lettspelet. Frågan om insatsens storlek bör i stället prövas i samband med att man tar ställning till lotteriutredningens förslag. Samma skäl kan en­ligt utskottets mening också anföras mot förslaget i propositionen att nu upphäva de gällande tillsvidaretillstånden för roulettspel. I enlighet här­med förordar utskottet att de föreslagna ändringarna i 1 b § i förslaget till lag om ändring i lotteriförordningen utgår och att ingressen och ikraftträdandebestämmelserna ändras i överensstämmelse härmed.

Utskottet vill också fästa uppmärksamheten på att de skäl som åbe­ropades för att restaurangbranschen skulle få möjligheter att anordna automatspel knappast kan anses motivera att restaurangerna i fortsätt­ningen skall få anordna automatspel med varuvinster. Sådant automat­spel synes mera höra hemma i nöjesparker eller på tivolin, och en korri­gering i enlighet härmed av 1 a § lotteriförordningen bör därför kunna övervägas.

Stockholm den 26 oktober 1978

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG


 


SkU 1978/79:1 y                                                       3

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristen­son* (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg* (fp), Tage Sundkvist* (c), Olle Westberg i Hofors* (s), Kurt Söderström* (m), Hagar Normark (s), Johan Olsson* (c), Curt Boström (s), Bo Lundgren* (m), Bo Forslund (s) och Wilhelm Gustafsson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1978 780044


 


 


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.