över propositionen 1978/79:145 om åtgärder för tekoindustrin jämte motioner

Yttrande 1978/79:FöU5

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande

1978/79:5 y

över propositionen 1978/79:145 om åtgärder för tekoindustrin jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet beslöt den 29 mars 1979 att bereda försvarsutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1978/79:145 om åtgärder för lekoindustrin jämte motioner.

Utskottet

Utvecklingen inom den svenska tekoindustrin har länge varit bekymmersam från försörjningsberedskapssynpunkt. Riksdagen har under föregående riksmöte ställt sig bakom mål för uthållighet och standard beträffande försörjningen med tekovaror vid en påtvungen importminskning (prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). Målen förutsätter au olika tekovaror i en krissituation kan tillföras genom produktion eller från beredskapslager. Försörjningsuthålligheten har på tekoområdet beslämts lill ca tre år, vilket är elt högre mål än för fiertalet andra försörjningsområden.

I propositionen 1978/79:145 förordas all nivåer anges för den levande produktion som inom olika delar av tekosektorn svarar mot beredskapsbehoven. Den nödvändiga produktionskapaciteten är beräknad med förutsättningen om en möjlig krisimport, vars storlek motsvarar ungefär en fjärdedel av den årliga importen under åren 1974-1976.

De produktionsnivåer som föredragande statsrådet anger är beräknade för varje delbransch och ullrycks som den produktion som bör kunna åstadkommas under en treårig krissituation. Med bl. a. dessa nivåer som utgångspunkt redovisas en övergripande plan för lekoindustrin, avseende de tre budgetåren 1979/80-1981/82, Beslut om nästa planeringsperiod för tekoindustrin kan därmed kopplas till nästa långsiktiga beslut om totalförsvarets fortsatta utveckling våren 1982.

Den plan för tekoindustrin som handelsministern förordar innebär enligt propositionen (s, 26) att det skall finnas handlingsberedskap för att sätta in kraftfulla åtgärder för tekoindustrin under den treårsperiod som planen omfattar. Planeringsperioden t. o, m. budgetåret 1981/82 bör enligt handelsministern ses som ett skede för anpassning till en struktur och omfattning hos tekoindustrin som till inte oväsentlig del bestäms av de krav som försörjningsberedskapen ställer. För varje delbransch anges ungefärliga nivåer för den produklionskapaciiei som av försörjningsberedskapsskäl bör

1 Riksdagen 1978/79. 10 saml. Yttr. nr 5

FÖU 1978/79:5 y

FÖU 1978/79:5 y                                                       2

kunna upprätthållas under perioden fram t. o. m. budgetåret 1981/82.

Särskilda försörjningsberedskapspolitiska åtgärder bedömer handelsministern kunna aktualiseras inom i första hand den grundtextila industrin. Försörjningsberedskapslån, särskilda slrukturgarantier, avskrivningslån och kreditgarantier är aktuella stödformer utöver andra statliga insatser för tekobranschen. Statsrådet redovisar vidare handelspolitiska överväganden, frågor om offentlig upphandling saml behov av utredningar, prognoser och samordning. Bl. a. tillstyrker han att man utreder förutsättningarna för alt bygga upp elt beredskapslager av begagnade kläder som vid behov skulle kunna omsättas via olika hjälporganisationer.

I parlimotionerna från socialdemokraterna (1978/79:2303) och centern (1978/79:2429) erinras om att riksdagen i december 1978 uttalade (NU 1978/79:16, rskr 1978/79:122) att regeringens proposition våren 1979 om tekoindustrierna bör innehålla en övergripande plan för samhällets insatser på tekoområdel såväl på kort som på lång sikt. Näringsutskotlet anförde:

Planen bör syfta lill att nuvarande produktionsvolym i allt väsentligt skall bibehållas. Den bör grundas på försörjningspolitiska och arbelsmarknadspo-litiska bedömningar. I planen bör anges den produktionsnivå resp. produktionskapacitet som krävs för alt försörjningsberedskapsmålen skall kunna uppfyllas. En samordning är nödvändig för all strukturförändringar skall kunna genomföras i socialt acceptabla former med hänsynstagande till den regionala balansen. Vidare behövs en effektiv samplanering som omfattar både de statliga och de privatägda lekoföretagen.

Enligt socialdemokraterna svarar propositionen 1978/79:145 inte i något avseende mot nämnda riktlinjer. En snabb fortsatt minskning av lekoproduktionen kommer att äga rum om regeringens förslag godtas. Motionärerna underkänner regeringens syn på möjligheterna alt vid en kris i vår omvärid klara försörjningen med kläder. De anser att riksdagen på nytt bör uttala att målet för samhällets politik på tekoområdet bör vara att nuvarande produktionsvolym i allt väsentligt skall bibehållas. 1 motionen förordas bl, a. att lågprisimporten begränsas iden omfattning som är nödvändig för all klara en bibehållen produktionsnivå att en särskild planering sker för utnyttjande av försörjningsberedskapslån som alternativ till och på längre sikt ersättning för del s. k. äldreslödet, alt även hemtextilindusirin skall beaktas från försörj-ningsberedskapssynpunki och kunna ges stöd samt att förutsättningarna för att bygga upp ett beredskapslager med begagnade kläder skall utredas först i ett läge då svensk tekoindustri är utslagen.

Centerpartiet kan inte acceptera det synsätt som ligger till grund för regeringens förslag. "Det synsätt som präglar propositionen kan närmast karakteriseras som eko av en låtgåpolitik från en förgången tid som för dagens samhälle helt saknar relevans. Det måste noteras som anmärkningsvärt alt detta synsätt tillämpas i sammanhang som gäller beredskapsförsörjningen, dvs. en integrerad del av vår loialförsvarsplanering."

FÖU 1978/79:5 y                                                       3

1 centerns pariimolion framhålls alt Sverige liksom övriga länder i västvärlden måste slå vakt om sin tekoindustri eftersom del annars kan bli omöjligt all upprätthålla en tillräcklig försörjningsberedskap. Motionärerna understryker att den krisimport som förutsätts i propositionen är myckel osäker eftersom vi f n. till stor del importerar tekovaror från avlägsna delar av världen. Krisimporlen bör enligt deras mening antas motsvara det genomsnittliga intervallet 18-28 % av importen under åren 1974-1976. De anser ati nuvarande produktionsvolym i allt väsentligt måste bibehållas. Beträffande offentliga organs upphandlingar anser motionärerna att man bor överväga au öka de medel för prisutjämning som överstyrelsen för ekonomiskt försvar disponerar.

Försvarsutskottet\\arM\<\gåre{Yö\] \911/1%:2 y) tillstyrkt alt man upprättar en långsiktig plan för hur försörjningsberedskapen skall tryggas på lekoområdet. Riksdagen har i december 1978 uttalat sig om det önskvärda innehållet i en sådan plan. Utskottet mate nu konstatera au redovisning och förslag i propositionen 1978/79:145 inte motsvarar riksdagens önskemål.

Regeringens plan för tekoindustrin kan inte bedömas vara ägnad att leda lill att nuvarande produktionsvolym i allt väsentligt kan bibehållas. En grundläggande svaghet med planen är ati den inte klarlägger de åtgärder som påkallas för alt upprätthålla produktionskapaciteten och behovet av sådana insatser på tillräckligt lång sikt.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning för riksdagen att frångå önskemålet om bibehållen produktionsvolym. En eventuell framlida omprövning av del fastlagda målet för försörjningsberedskapen på tekoområdel kräver långsiktiga bedömningar av utveckling och kostnader (jfr FöU 1977/78:5 s. 5).

I fiera av motionerna efteriyser man en större långsikiighet från regeringens sida. Motionen 2429 (c) innehåller förslag att lekopoliiiken skall bedrivas enligt en övergripande plan, i första hand intill nästa totalförsvarsbeslul men med en medveten framtidsinriklning. 1 motionen 2430 (m) framhålls alt de åtgärder som regeringen aviserar är alltför kortsiktiga till sin natur och att branschens företag måste ges en längre planeringssikt än eu år avseende del stöd som regering och riksdag avser alt lämna. Utskottet instämmer i dessa synpunkter.

Beträffande planering av det slag som har föreslagits i motionen 2303 (s). liksom formerna för studier och långsiktig planering, vill utskoltet förorda au man i första hand utnyttjar de ansvariga myndigheterna på området. Dessa bör anvisas att utnyttja metoder som ansluter lill perspektivstudierna och vid behov ges ytteriigare personella resurser för ändamålet.

Frågorna om tillgång på kvalificerad arbetskraft i en kris och om utbildning av ytterligare arbetskraft hör till dem som måste studeras ytterligare.

Utskottet vill liksom tidigare påpeka att antagandena om möjlig krisimporl är osäkra. För tekovaror förutsätts en förhållandevis låg krisimporl (jfr FöU 1977/78:5 s. 6).

FÖU 1978/79:5 y                                                       4

Utskottet vill slutligen uttala att lägel f n, inte är sådant alt del är påkallat all utreda förutsättningarna för alt bygga upp eu beredskapslager av begagnade kläder. Tillgängliga utredningsresurser bör i stället utnyttjas för de ändamål som har berörts i det föregående.

Stockholm den 5 april 1979

På rörsvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Näiyarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Erik Glimnér (c), Eric Holmqvist (s), Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sundström (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), EvenHedberg(s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Eric Hägelmark (fp) och Kalevi Wernebrink (c).

Avvikande mening

av Hans Lindblad (fp) och Eric Hägelmank (fp) som anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "Försvarsutskottet har" och på s. 4 slutar "i det föregående" bort ha följande lydelse:

Genom riksdagsbeslui under hösten 1977 (prop, 1977/78:42, FöU 1977/ 78:5, rskr 1977/78:81) fa.siställdes de mål som skall gälla för försörjningsberedskapen på tekoområdet beträffande bl, a. försörjningsuthållighet och försörjningsstandard.

Riksdagens uttalanden i december 1978 om det önskvärda innehållet i en långsiktig plan för samhällets insaiser på tekoområdel gällde lekopoliiiken från såväl försörjningsberedskapssynpunkt som ur sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska aspekter. Förslagen i propositionen 1978/79:145 om nivåer för den löpande produktionen är grundade på de mål som lasishigiis av försörjningsberedskupsskäl, Försvarsutskotiei begränsar sill yttninde lill denna aspekt av tekopolitiken,

Ulskotiei konstaterar all de lillförselbehov som anges i propositionen i huvudsak motsvarar dem som fastställdes hösten 1977. Härtill kommeratl man nu uiialar au behoven i allt väsentligt bör tryggas genom levande produktion. Det kan också konstateras all den möjliga krisproduktionen fortfarande är tillräcklig för att tillgodose behoven.

Handelsministern förordar en plan som gäller budgetåren 1979/80-1981 / 82. För tid därefter anser han att beslut bör fattas i samband med näsui beslut oni luialförsvareis forisait;! utveckling våren 1982, Ulskotiei lillsivrker ;iii planeringen inriktas på detta säii.

Utskouei lillslyrker också de åtgärder som redovisas i planen för lekoin-

FÖU 1978/79:5 y                                                       5

dusirin och biträder handelsministerns utiahindc (s. 26) alt försörjningsberedskapslån i vissa fall bör kunna utgå innan man har nått en nivå som är kritisk från försörjningsberedskapssynpunkt, då så är motiverat av arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl.

I centerns partimoiion förordas att krisimporten bör antas motsvara det genomsnittliga intervallet 18-28 %. Handelsministern har för sin del förui-sait ungefären fjärdedel, dvs. 25 '-',,, Skillnaden är mycket liten. Utskottet vill liksom tidigare påpeka all antagandena om möjlig krisimport är osäkra. För lekovaror föruisäiis en förhållandevis låg krisimport (jfr FöU 1977/78:5 s, 6).

Utskottet vill slutligen tillstyrka alt överstyrelsen för ekonomiskt försvar ökar sitt kunskapsunderlag och sin beredskap genom alt studera förutsäti-ningarna för alt bygga upp ett beredskapslager av begagnade kläder.