över proposition 1986/87:158 om ny organisation för folkbokföring samt motioner
Yttrande 1987/88:KU1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Konstitutionsutskottets yttrande
1987/88:1 y
över proposition 1986/87:158 om ny organisation för
folkbokföring samt motioner
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande
över dels proposition 1986/87:158 om ny organisation för folkbokföring samt
de 18 motioner som väckts med anledning av propositionen, dels 6 motioner
från de allmänna motionstiderna 1986 och 1987 rörande olika folkbokföringsfrågor.
I propositionen föreslås riksdagen godkänna ett principförslag i fråga om
ny organisation för folkbokföringen att gälla fr.o.m. den 1 juli 1991.
Förslaget innebär att ansvaret för den löpande folkbokföringen förs över från
pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna. En organisationskommitté
avses bli tillkallad för att lämna förslag till hur den nya organisationen
närmare bör utformas.
Utskottets överväganden
Utskottet tar i sitt yttrande inte ställning i själva sakfrågan utan begränsar
yttrandet till att avse regeringens beredning av ärendet. I flera av följdmotionerna
har i olika hänseenden riktats kritik mot denna beredning. Bl.a. har
hävdats att propositionen innebär ett föregripande av stat-kyrka-frågans
lösning, att remissbehandlingen i ärendet varit bristfällig, särskilt vad gäller
inhämtande av yttranden från olika kyrkliga organ, samt att propositionen är
alltför ofullständig för att kunna läggas till grund för ett principbeslut av
riksdagen rörande den framtida folkbokföringsorganisationen.
Vad först gäller den ifrågasatta kopplingen mellan stat-kyrka-frågan och
folkbokföringsfrågan får utskottet anföra följande. Som framgår av propositionen
ansåg de stat-kyrka-utredningar som arbetade under perioden
1958-1978 att folkbokföringen var en fråga som inte berörde de grundläggande
relationerna mellan stat och kyrka. Folkbokföringen betecknades tvärtom
som en borgerlig angelägenhet, men som av historiska och traditionella skäl
hade handhafts av befattningshavare inom svenska kyrkan (prop. s. 21 f.).
Utskottet delar den grundsyn i frågan de nämnda utredningarna gett uttryck
för. Enligt utskottets mening kan således ett beslut varigenom pastorsämbetenas
befattning med folkbokföringsfrågorna överförs till annan myndighet
inte tolkas som ett ställningstagande i stat-kyrka-frågan. Det bör tilläggas att
1982 års fyrpartiöverenskommelse i stat-kyrka-frågan, vilken åberopats i
några av motionerna, inte innehåller något som talar mot att folkbokförings
-
KU
1987/88:1 y
1 Riksdagen 1987/88. 4sami. Nr ly
frågan avgörs separat. I sammanhanget bör också erinras om att både 1985
och 1986 års kyrkomöten i skrivelser till regeringen starkt betonat vikten av
att folkbokföringsfrågan snarast får sin lösning.
Vad i övrigt gäller den föreliggande propositionen har utskottet utifrån de
synpunkter utskottet har att beakta inte funnit anledning att rikta kritik mot
regeringens beredning av ärendet.
Utskottets slutsats är således att det inte föreligger något hinder för
skatteutskottet att ta upp ärendet för avgörande av sakfrågan.
Stockholm den 13 oktober 1987
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m),Kurt Ove Johansson (s),
Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m),
Anita Modin (s), Sören Lekberg (s), Elisabeth Fleetwood (m), Torgny
Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s)
och Margitta Edgren (fp).
Avvikande mening
Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Elisabeth
Fleetwood (m) och Bengt Kindbom (c) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med ”Vad först” och slutar med ”av sakfrågan” bort ha
följande lydelse:
Utskottet får anföra följande. Flera skäl talar enligt utskottets mening mot
att riksdagen i förevarande sammanhang beslutar om ny organisation av
folkbokföringen, som i vårt land sedan mycket lång tid varit anförtrodd
svenska kyrkan. En allvarlig brist i beredningen är att regeringen inte berett
kyrkans högsta organ, dvs. kyrkomötet, tillfälle att yttra sig i ärendet.
Förslaget är av den karaktären att det kan uppfattas som en ändring av
relationerna i förhållandet mellan staten och kyrkan. De kyrka-statutredningar
som arbetade 1958-1978 ledde aldrig till några beslut varför
utgångspunkten är att folkbokföringen har kyrkan som huvudman. Enligt
utskottets mening är det av största betydelse att en så genomgripande reform
som den aktuella sker under bred enighet både på det riksdagspolitiska och
det kyrkopolitiska planet. Det skall tilläggas att bl.a. 1985 och 1986 års
kyrkomöten, som utgick från att kyrkan skulle bibehålla huvudmannaskapet,
förutsatt att frågan skulle underställas kyrkomötet. En annan brist i
beredningen är att regeringen underlåtit att avvakta 1983 års folkbokföringskommittés
slutliga överväganden.
En omorganisation av folkbokföringen berör stora personalkategorier och
det är av bl.a. rättssäkerhetshänsyn av största betydelse att deras situation
beaktas i sammanhanget. Utskottet delar den i flera motioner framförda
uppfattningen att propositionen är alltför ofullständig och vagt utformad för
KU 1987/88:1 y
2
att kunna läggas till grund för ett beslut av riksdagen. Reformens genomförande
torde fordra lagstiftningsåtgärder. I nuvarande läge kan inte bedömas
hur lagstiftningen bör utformas. Enligt utskottet är frågan av den art att den
bör underställas riksdagen först sedan lagrådets yttrande inhämtats. Utskottet
vill vidare understryka att den tidsplan som utan motivering angivits i
propositionen för reformens genomförande - den 1 juli 1991 - under alla
förhållanden framstår som orealistisk.
Beträffande slutligen de ekonomiska effekterna är dessa bristfälligt
redovisade i propositionen. Av statskontorets utredning framgår att ett
ändrat huvudmannaskap innebär ökade kostnader för samhället.
Sammanfattningsvis finner utskottet att beredningen av ärendet står i strid
med bestämmelserna i 7 kap. 2 § RF. Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att propositionen bör avslås.
KU 1987/88:1 y
3
gotab Stockholm 1987 13762
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.