över proposition 1985/86:9 om lagen om disciplinförseelser av krigsmän m. m.

Yttrande 1985/86:FöU3

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande 1985/86:3 y

över proposition 1985/86:9 om lagen om disciplinförseelser av krigsmän m.m.

FöU

1985/86:3 y

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har hemställt om försvarsutskottets yttrande över proposition 1985/86:9 om lagom disciplinförseelser av krigsmän m, m, jämte de med anledning av proposiiionen väckta motionerna 1985/86:47-51 och den under allmänna motionstiden 1985 väckta motionen 1984/85:2782,

Bakgrund

I propositionen föreslås atl riksdagen upphäver det nuvarande militära disciplinansvarssystemet, som är reglerat i militära rättegångslagen (1948:472) och lagen (1973:18) om disciplinstraff för krigsmän. För alla anställda vid försvarsmakten föreslås i fredslid gälla samma regler om disciplinansvar som för övriga statsanställda enligt lagen (1976:600) om offentlig anställning. Tjänstgörande värnpliktiga och vissa andra icke anställda föresläs i både fred och krig omfattas av ett nytt utomstraffräitsligl disciplinsystem enligt en ny lag om disciplinförseelser av krigsmän. Med krigsman avses den som omfattas av det särskilda militära disciplinsystemet, I krigslid avses detta system omfatta alla som är Ijänstgöringsskyldiga vid försvarsmakten.

Det föreslagna disciplinsystemet innebär alt förseelser beivras genom en disciplinpåföljd som meddelas i administrativ ordning genom beslut av tjänstgöringsmyndighelen. Beslut om disciplinpåföljd skall kunna överklagas lill tingsrätt och vidare lill hovrätt, som är slutinstans.

Den som bryter mot de grundläggande reglerna om värnplikt - t, ex, genom atl vägra fullgöra tjänstgöring - skall enligl proposiiionen dömas för värnplikisbrolt enligt en ny bestämmelse (39 §) i värnpliktslagen, 21 kap, brottsbalken föreslås omfatta endast brott av krigsmän i krig. Till nämnda kapitel överförs nuvarande straffbestämmelser i 22 kap, brottsbalken rörande brolt som inle kan begås av andra än krigsmän,

I proposiiionen föreslås också alt den nuvarande krigsrättsorganisationen avskaffas. Krigsrätternas och krigsfiskalernas uppgifter kommer därigenom atl överföras, till det civila rättsväsendet.

Reformen föresläs träda i kraft den 1 juli 1986,

Förslagen i propositionen grundas på mililäransvarskommitléns (MAK) förslag i belänkandet (SOU 1983:2) Nytt militärt ansvarssystem och remissbehandlingen därav.

1 Riksdagen 1985/86. lOsaml. Nr3y

Försvarsutskottet                                                                           FöU 1985/86:3 y

Ett effektivt militärt försvar förutsätter en god anda och en god disciplin inom försvarsmakten. Detta åstadkoms främst genom ändamålsenlig utbildning Och god information om vår säkerhetspolitik och vårt totalförsvar. Därigenom motiveras de värnpliktiga för sina krigsuppgifter och får tilltro till förmågan hos de vapen som de skall kunna bruka. Av betydelse är också atl de som tas i anspråk inom det militära försvaret känner ekonomisk trygghet både för egen del och för sina närmaste anhöriga. Även om det är faktorer av detta slag som i första hand skapar en god anda och ökar effektiviteten inom försvarsmakten gör de speciella förhållanden som präglar den militära verksamheten det likväl nödvändigt atl också ha tillgång till särskilda korreklionsmedel. Genom sådana skapas en yttersta garanti för att den nödvändiga ordningen inom försvarsmakten kan upprätthållas.

Ett militärt disciplinansvar framstår som särskilt nödvändigt i krig, men har betydelse redan i den fredslida verksamheten.

Mot bakgrund av det anförda kan försvarsutskottet inte stödja motion 1984/85:2782 (vpk) i den mån den syftar lill ett avskaffande av varje form av militärt ansvarssystem.

Försvarsutskottet anser atl det förslag lill nytt militärt ansvarssystem som läggs fram i propositionen och i sina huvuddrag har redovisats i det föregående är väl förankrat i vår rättsordning och slår i samklang med de regler som i övrigt gäller i samhället. Avvägningen i förslaget mellan försvarsmaktens behov av snabbhet och effektivitet och kravet på rätt.ssäker-hel för den enskilde finner utskottet vara riktig. Regeringens förslag kan därför enligl utskottets bedömning i allt väsentligt läggas till grund för ett nytt militärt ansvarssystem. Av det anförda framgår att utskottet inle är berett att Slälla sig bakom yrkandet i niotion 48 (m) om avslag på propositionen i dess helhet. Utskottet upphäller sig i det följande vid vissa detaljer i regeringsförslaget som utskottet anser sig böra kommentera med anledning av bl, a. framförda motionsyrkanden.

Enligt 10 § i förslaget till lag om disciplinförseelser av krigsmän är disciplinpåföljderna varning, extratjänst, löneavdrag och utegångsförbud. Enligt 14 § skall utegångsförbud kunna åläggas för en tid av minsl sju och högst femton dagar, Milifäransvarskommittén (MAK) föreslog alt denna disciplinåtgärd skall omfatta minsl en och högst femton dagar. Avsteget i proposiiionen från utredningsförslaget hänger samman med departementschefens uppfattning att kortvariga inskränkningar i rörelsefriheten alllid bör förenas med skyldighet atl utföra arbete av något slag. Påföljden extratjänst fyller detta krav medan korta utegångsförbud från denna utgångspunkt blir överflödiga, Enligl regeringsförslaget kan under vissa villkor beslut om extratjänst delegeras från myndigheischefen lill en annan chef, dock lägst en kompanichef eller motsvarande chef. Propositionens förslag innebär en delvis annan lösning än den som MAK har förordat. Enligt MAK avses delegering av beslutanderätt till kompanichefsnivån också böra omfatta beslut om löneavdrag i högst tio dagar och utegångsförbud i högst fem dagar.

Representanter för överbefälhavaren har inför utskottet beträffande utegångsförbudet förordat MAK:s förslag och, under hänvisning till att flertalet ålagda utegångsförbud uppgår till högst fem dagar, slagit vakt om

nuvarande tillämpning. Om de korta utegångsförbuden (1-5 dagar) skulle      FöU 1985/86:3 y slopas anser överbefälhavaren all handlingsfriheten atl ålägga lämplig påföljd i del enskilda fallet skulle bli alltför begränsad. Del är ibland svårt att hitta lämpliga uppgifter för extratjänst. En möjlighet alt ge korta utegångsförbud kan enligt överbefälhavaren minska risken för s, k, grå bestraffning.

Försvarsutskottet kan ansluta sig till överbefälhavarens syn pä behovet all. kunna använda korta utegångsförbud som disciplinpåföljd. Utöver vad överbefälhavaren anfört vill utskottet påpeka att elt avskaffande av möjligheten att besluta om korta utegångsförbud möjligen kan bidra till ökad användning av svårare disciplinpåföljder. Detta skulle i så fall innebära en icke önskad upptrappning av disciplinpåföljderna. Det finns därför skäl som talar för att lägga MAK:s förslag lill grund för bestämmelserna om utegångsförbud i lagen om disciplinförseelser av krigsmän.

Ett yrkande (yrk, 3) i motion 51 (fp) gäller verkställigheten av discipl inpå följd. Genom 32 § i regeringens förslag till lag om disciplinförseelser av krigsmän öppnas möjlighet atl verkställa beslut om extratjänst eller utegångsförbud trols att beslutet inle har vunnit laga kraft. Denna möjlighet avses kunna utnyttjas om det behövs av hänsyn lill ordningen inom försvarsmakten eller av någon annan särskild anledning. Av specialmoiive-ringen framgår att syftet med bestämmelsen är alt komma till rätta med de missförhållanden som kan uppkomma om det blir en tendens atl överklaganden används för alt förhala verkställigheten. En annan situation då det kan övervägas att besluta om omedelbar verkställighet är när krigsmannens utryckning är nära förestående. Enligt motion 51 måste utgångspunkten vara att ett beslut skall ha vunnit laga kraft innan det verkställs. Möjligheten till undantag härifrån bör enligt motionären begränsas i större utsträckning än som sker i regeringens förslag. Motionären anser att det bör föreligga synnerliga skäl för att beslut i disciplinärenden som avses i 32 § skall kunna verkställas innan de har vunnit laga kraft.

Försvarsutskottet delar motionärens uppfattning att den grundläggande principen bör vara att ett beslut om disciplinpåföljd skall verkställas först sedan det vunnit laga kraft, Samma inställning låter departementschefen - i strid med flera remissinstansers uppfattning - också tydligt komma till uttryck i propositionen. Man kan dock inte bortse från all det undanlagsvis kan behöva beslutas om omedelbar verkställighet, en uppfattning som motionären också delar. Godtagbara skäl härför anges i specialmotiveringen till 32 §. I vissa fall kan det också ligga i den felandes intresse alt fä en disciplinpåföljd verkställd omedelbart. Enligt utskottets mening tar regeringens lagförslag hänsyn till de synpunkter som nyss anförts pä etl godtagbart sätt. En ändring i lagtexten enligt motionärens yrkande är därför inte påkallad.

Även beträffande förutsättningarna för kroppsvisitation förordas i motion 51 (yrk, 4) en skärpning i förhållande till regeringens förslag. Enligt lagförslaget (45 §) får krigsman kroppsvisiteras om det finns anledning anta atl denne olovligen bär på sig föremål som tillhör försvarsmakten eller som han annars inte får inneha. Motionären anser all del bör krävas skälig misstanke om olovligt innehav av sådanl föremål för atl kroppsvisitation skall få vidtas.

Försvarsutskottet ser allvarligt på de skador eller risker för skador som FöU 1985/86:3 y värnpliktiga avsiktligt eller av vårdslöshet har orsakat i samhället genom all använda t, ex, rökfacklor som de olovligen har fört med sig. Bestämmelsen i 45 § innebär ökade möjligheter att komma till rätta med sådana problem, Mol denna bakgrund tillgodoser den ett angelägel behov. Samtidigt är ulskotlet medvetet om alt en kontroll enligl 45 § kan uppfattas som elt intrång i den personliga integriteten. Utskottet har därför förståelse för kraven i molion 51 pä slörre begränsning i möjligheten atl använda kroppsvisitation än lagförslaget anger. Vid en samlad bedömning kan försvarsutskottet likväl inte tillstyrka den utformning av bestämmelsen som motionären föreslår, Etl krav pä skälig misstanke om olovligt innehav av ell föremål skulle göra del svårt all l,ex, anordna effektiva kontroller av de värnpliktiga och deras bagage inför en hemresa med flyg, tåg eller båt. Det torde inte minst vara vid sådana tillfällen som det finns behov av åtgärder av del slag som bestämmelsen avser. Det bör i sammanhanget erinras om alt paragrafen i första hand är avsedd att tillämpas när man söker föremål som vapen, sprängmedel osv, som kan åstadkomma skador vid otilläten användning samt vid kontroll av alt alkoholdrycker inle förs in till förbanden med ordnings- och säkerhetsproblem som följd. För alt undvika sådana problem bör självfallet också kunna eftersökas t, ex, narkotika,

I motion 51 (yrk, 2) framförs också förslag om alt yttrande från auditör skall inhämtas i större utsträckning än som förutsätts i regeringsförslaget. Vidare föreslås atl lagen om disciplinförseelser av krigsmän skall kompletteras med en föreskrift om krigsmäns rätllilljuridisktbiträ-de (yrk, 5), Försvarsutskottet kan inte biträda dessa förslag, Elt utnyttjande av auditörer i den omfattning som motionären föreslär skulle medföra stora praktiska problem. Utskottet vill också peka på atl enligt propositionen avses medel ställas till centrala värnpliktsrädets förfogande för att åtminstone inledningsvis tillgodose de värnpliktigas behov av särskilda stödåtgärder. Utskottet kan inte heller biträda yrkandet i molion 49 (c) om att auditör endast skall utses bland domare. De kunskaper och den erfarenhet som krävs av en auditör kan, som departementschefen framhåller, även finnas hos jurister som inle är domare.

Utskottet övergår till atl behandla tjänstgörande värnpliktigas m, fl, skadeståndsansvar. Detta regleras för närvarande i skadeståndslagen (1972:207), som i detta hänseende likställer de värnpliktiga med arbetstagare. Det innebär att en värnpliktig är ansvarig för skada som han vållar genom fel eller försummelse i tjänsten endast i den män synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, den värnpliktiges ställning, den skadelidandes intressen och övriga omständigheter (4 kap, 1 § skadeståndslagen),

MAK föreslog att det nuvarande kravet på synnerliga skäl för att ålägga de värnpliktiga skadeständsskyldighel avskaffas när det gäller förlust av eller skada på personlig utrustning, I fräga om sådan förlust skall myndigheten enligl MAK också behålla sin rätt alt besluta om ersättningsskyldighet. Besluten skall kunna överklagas till försvarets civilförvaltning,

I propositionen föreslås att den nuvarande ordningen för tjänstgörande värnpliktigas skadeståndsansvar behålls och att man helt avskaffar den

nuvarande möjligheten atl efter etl förfarande vid de militära myndigheterna    " FöU 1985/86:3 y ålägga ersättningsansvar.

Mot ställningstagandet i propositionen rörande de värnpliktigas skadeståndsansvar reses invändningar i motionerna 47 (m) och 50 (c), Molionärerna förordar en skärpning av de värnpliktigas skadeständsskyldighel i enlighet med MAK:s förslag.

Försvarsutskottet anser det vara angelägel alt begränsa materielförlusterna inom försvarsmakten sä långt som det är möjligt, I propositionen pekas pä möjligheten att möta problemet med materielförluster genom ett ökat stöd av de värnpliktigas ansvarskänsla, t, ex, genom klara anvisningar för materielens handhavande och täta materielkontroller, Della är enligt utskottets mening ett synsätt som bättre stämmer överens med nutida värderingar än den skärpning av ersättningsskyldigheten som MAK har förordat och motionärerna föreslär. Disciplinära åtgärder torde också i större utsträckning än hittills kunna användas för att motarbeta materielförluster.

Utskottet vill slutligen ta upp frågan om förslagens genomförande, 1 propositionen föreslås atl del nya ansvarssyslemel skall träda i kraft den 1 juli 1986, Innan de nya reglerna kan börja tillämpas måste verkställighetsföreskrifter m, m, utarbetas och en omfattande personalutbildning genomföras. Detta arbete beräknas la sådan tid i anspråk all ikraftträdandet bör senareläggäs. Denna uppfattning har överbefälhavarens slöd. Enligt hans uppfattning är den 1 juni 1987 en lämplig tidpunkt att införa det nya systemet. Därigenom kan de nya bestämmelserna börja tillämpas på det stora antal värnpliktiga som börjar sin grundutbildning under juni månad. Också försvarsutskottet förordar alt ikraftträdandet sker den 1 juni 1987,

Försvarsutskottet räknar med att justilieulskottet utarbetar de förändringar i lagtext som blir nödvändiga om försvarsutskottets yttrande vinner slöd av justitieutskoltel.

Stockholm den 5 december 1985

På försvarsutskottets vägnar

Lennart Blom

Närvarande: Lennart Blom (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström (s), Kerstin Ekman (fp), Gunnar Björk i Gävle (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Ingemar Konradsson (s), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c), Christer Skoog (s) och Barbro Evermo (s).

Avvikande meningar                                       föu 1985/86:3 y

1. Avslag på propositionen

Lennart Blom, Göthe Knutson och Olle Aulin (alla m) anser atl den del av yttrandet som pä s, 2 börjar med "Försvarsutskottet anser" och slutar med "framförda motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär att anställda inom försvarsmakten i disciplinärt hänseende skall behandlas som alla andra offentligt anställda. Därmed blir utformningen av tjänsteansvaret i offentlig verksamhet av slor betydelse i sammanhanget. Denna fråga har aktualiserats av moderata samlingspartiet genom etl yrkande i molion 1984/85:452 om återinförande av ämbetsansvar för tjänstemän i offentlig tjänst. Av konstitutionsutskottets yttrande (KU 1985/86:3 y) över den nu behandlade propositionen och därtill knutna motioner framgår att tjänstemannaansvarets framlida utformning och därmed ifrågavarande motionsyrkande kommer att under år 1986 prövas av konstitutionsutskottet i samband med dess beredning av JO-utredningens betänkande JO-ämbetet - En översyn (SOU 1985:26), Utskottet anser att riksdagens ställningstagande pä grundval av konstitutionsutskottets förslag i denna vikliga fråga bör avvaktas innan en ändring av det nuvarande militära ansvarssystemet genomförs. Denna ståndpunkt ligger i linje med vad som anförs i motion 48 om återinförande av det särskilda tjänstemannaansvaret, I nämnda motion framhålls vidare bl, a, att de föreslagna reglerna rörande åtalsanmälan inte är godtagbara samt alt den föreslagna krigsrättsorganisationen bör behållas. Även denna kritik i motion 48, som utskottet i allt väsenfligt ansluler sig till, talar för att propositionen avslås i sin helhet. För den händelse riksdagen likväl beslutar om införande av ett nytt militärt ansvarssystem på grundval av proposiiionen lämnar utskottet i det följande vissa synpunkter på regeringsförslaget med anledning av bl. a, framförda motionsyrkanden,

2. Kroppsvisitation av krigsmän

Kerstin Ekman (fp) och Hans Lindblad (fp) anser att den del av yttrandet som på s. 4 börjar med "Försvarsutskottet ser" och slutar med "t. ex. narkotika" bort ha följande lydelse:

Enligt försvarsutskottets mening måste samhällets principer rörande rättssäkerhet och personlig integritet vara vägledande också för de villkor som gäller för värnpliktiga och andra krigsmän. Om man sätter viktiga principer ål sidan för krigsmän kan detta negativt påverka de värnpliktigas syn på rättssamhället,

. Som påtalas i motion 51 är kroppsvisitation alltid en allvarlig integritets-kränkning. Den enskilde måste ha rätt till en skyddad sfär allra närmast. Där kan det tänkas att man har personliga tillhörigheter som man inle önskar exponera inför andra. Kravet pä de situationer när kroppsvisitation skall få förekomma måste därför ställas högre än vad som sker i lagförslaget.

Av flygsäkerhetsskäl finns möjligheter att vid flygplatser kräva långtgående kontroller av enskilda resenärer, I sådana sammanhang synes flertalet

berörda ocksä godta granskningar som man inte skulle acceptera i vardagsli-      FöU 1985/86:3 y vet i övrigt. På motsvarande sätt bör också värnpliktiga kunna underkastas särskilda kontroller inför flygresor, I övriga fall däremot bör kroppsvisitation inle kunna ulföras om del inte finns "skälig misstanke" om olovligt innehav av vapen eller annat farligt föremål,

3. Materielansvaret för tjänstgörande värnpliktiga

Lennart Blom (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle Aulin (m) och Gunhild Bolander (c) anser att den del av yttrandet som på s. 5 börjar med "Försvarsutskottet anser" och slutar med "motarbeta mate-rielföriuster" bort ha följande lydelse:

Försvarsutskottet ser allvarligt på de omfattande malerielförluslerna inom försvarsmakten. De är enligt utskottets mening alltför stora och tenderar enligt senaste uppgifter atl öka. Lämpliga åtgärder för att komma lill rätta med problemet har föreslagits av MAK, Kommitténs förslag ligger i linje med och har initierats på grundval av försvarsutskottets yttrande (1980/ 81:2 y) och lagutskottets betänkande (1980/81:13) om skadeståndsansvaret för omhänderhavd egendom,

I enlighet med sitt tidigare ställningstagande biträder försvarsutskottet i denna del motionerna 47 (m).och 50 (c). Ett ökat skadeståndsansvar för de värnpliktiga bör införas i enlighet med MAK:s förslag. Vederbörande myndighet bör enligt utskottels mening behålla rätten att besluta om sådant ersättningsansvar.

Vad nyss förordats om ett ökat materielansvar för tjänstgörande värnpliktiga bör enligt utskottets mening snarast komma lill slånd oavsett hur riksdagen tar ställning till propositionen.

gotab    Stockholm 1985 83824