över motioner om reservanordningar vid störningar i elförsörjningen

Yttrande 1985/86:FöU6

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande 1985/86:6 y

Över motioner om reservanordningar vid störningar i elförsörjningen

FöU 1985/86:6 y

Till näringsutskottet

Näringsulskoltet har berett försvarsutskottet tillfälle all yttra sig över motionerna 1985/86:N406, N413, N415 - N416, N427. N436 och N449,

Motionsförslag hos näringsutskottet

1985/86:N406 av Bengt Kindbom (c) och Lennart Brunander (c), Molionärerna föreslår att riksdagen begär en utredning av frågan om jordbrukets beredskap för avbrott och störningar i elproduktionen. De anser all jordbrukets blockorganisation bör tillföras reservkraft och atl statliga stödåtgärder bör prövas för alt garantera en tillgäng pä reservkraflverk,

1985/86:N413 av Marianne Karlsson (c). Motionären önskar all riksdagen skall uttala sig för atl lantbrukare skall kunna få förmånliga lån för inköp av reservaggregat för elström. Att anskaffa reservaggregat så atl livsmedel kan produceras även under ofredsiider och under långa elavbrott i fred är enligt hennes mening inte enbart lantbrukarnas egen angelägenhet,

1985/86:N415 av Rune Evensson m,fl, (s). Motionärerna föreslår atl riksdagen skall begära en översyn av medborgarnas säkerhet vid el- och teleavbrotl. De anser atl en bättre säkerhet kan åstadkommas genom förbättringar av distributionsnät och anläggningar. Fler reservaggregat behövs enligt deras mening,

1985/86:N416 av Evert Hedberg (s) och Ulla-Britt Åbark (s). Motionärerna anser att samhällets åtgärder för alt höja beredskapen mol elavbrott bör påskyndas och eventuellt kompletteras samt att riksdagen bör uttala sig härom. Reservanordningar för vitala samhällsfunktioner bör enligl deras mening ges förtur i det fortsatta arbetet,

1985/86:N427 av Rolf Kenneryd (c) och Ivar Franzén (c), Enligl molionärerna bör riksdagen begära förslag av regeringen om statsbidragsregler för investeringar i reservkraflverk vid vårdinrättningar och inom jordbrukels animalieproduktion. De betonar att förbättringar bör komma till stånd snarast,

l-985/86:N436 av Ivar Franzén (c). Motionären föreslår atl riksdagen skall besluta om ett 25-procentigl statsbidrag till anskaffning av lämpliga reservkraftverk för alt trygga livsmedelsförsörjningen. Kostnaden bör enligt hans mening belasta anslag till försvarsändamål,

1985/86:N449 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m), Molionä-

1 Riksdagen 1985/86. lOsaml. Nr6 y

rerna föreslår att riksdagen skall begära åtgärder som radikalt förbättrar    FöU 1985/86:6 y beredskapen mot elavbrott. De betonar atl beredskapshänsyn mäste tas vid samhällets utbyggnad och efterlyser anvisningar till länsstyrelserna om bättre beredskapsplanering på området. Vidare erinras om den nyligen inledda verksamheten avseende kommunala riskanalyser för fred, kris och krig.

Uttalanden i motioner hos försvarsutskottet

1985/86:Fö201 av Bengt Westerberg m, fl, (fp). Motionärerna framhåller atl sårbarheten i samhället har ökat i flera avseenden. Som påtagliga exempel nämns elförsörjningen och telekommunikationerna. Särskilt i slörre tätorter behöver sårbarheten enligl molionärerna minska ocksä för andra funktioner, exempelvis när del gäller fjärrvärme,

1985/86:Fö202 av Lennart Blom m,n, (m). Motionärerna påminner om förslaget (SOU 1984:57) från 1982 års provplanläggningskommilté alt ökad uppmärksamhet skall ägnas ål reservanordningar inom den kommunaltekniska försörjningen. De anser all åtgärder snarast bör vidtas för atl förbättra tillgången på sädana reservanordningar och föreslår att riksdagen skall uttala sig härom (yrkande 9),

1985/86:Fö203 av Lars Werner m,fl, (vpk), Molionärerna hävdar atl sårbarhetsfrågorna inför 1987 års försvarsbeslut måste få en helt annan lyngd i den samlade försvarsdebalten. De anser att 1984 års försvarskommilté har gjort en förtjänstfull uppräkning av problemen (SOU 1985:23),

1985/86:Fö205 av Karin Söder m,fl, (c), Enligl molionärerna mäsle i samhällsplaneringen läggas stor vikt vid atl bemästra sårbarhetsproblemen inom t, ex, el-, data-, elektronik- och livsmedelssektorerna.

Bakgrund

Under hösten 1981 behandlade riksdagen en motion om användning av reservkraftaggregat hos det militära försvaret och civilförsvaret vid fredstida elbortfall för lantbrukare med djurhållning (FöU 1981/82:3), Motionen avslogs,

I samband med 1982 års försvarsbeslut (prop, 1981/82:102, FöU 18, rskr. 374) uppmärksammades samhällets sårbarhet främst med avseende på den fortgående datoriseringen och i fråga om resurserna för sjukvård.

En stor störning i landets elförsörjning inträffade den 27 december 1983, Regeringen tillsatte en kommission med uppgift atl utreda elförsörjningens sårbarhet och lämna förslag i ämnet, I sitt belänkande i augusti 1984 (SOU 1984:69) uttalade kommissionen bl, a, att flertalet viktiga samhällsfunktioner klarar elavbrott under 12-24 timmar med befintlig och planerad reservkraft utan större negativa samhällseffekter, "Längre elavbrott medför växande problem. Ökad uppmärksamhet bör därför ägnas elavbrott på upp lill 2-3 dygn,"

Kommissionen föreslog flera nya utredningsuppdrag på området. Beträffande jordbruket fann kommissionen "önskvärt atl fler djurhållande lantbruk anskaffar reservkraft. Delta är också etl starkt beredskapsintresse, särskilt vad avser mjölkproduktionen. Kommissionen finner dock att del

från dess utgångspunkter inte finns tillräckliga motiv alt föreslå direkt statligt     FöU 1985/86:6 y

bidrag till sådan anskaffning. Delta kan övervägas inom det ekonomiska

försvarets ram. Anskaffningen bör dock stimuleras genom atl investeringar

som enbart avser reservkraft får utgöra låneunderlag för statsgaranlerade

lån."

Elt annat förslag från kommissionen var att kommunerna skulle få ansvaret för att genomföra en planering för att möla långvariga elavbrott,

Provplanläggningskommiltén - civilförsvaret och kommunerna (ProCK) -lämnade i juli 1984 betänkandet Kommunerna i totalförsvaret (SOU 1984:57), Kommittén fann del vara nödvändigt atl ägna ökad uppmärksamhet åt reservanordningar för den kommunaltekniska försörjningen. Riksnämnden för kommunal beredskap (RKB) har är 1985 utgivit allmänna råd för kommunal beredskapsplanläggning avseende bl. a. sådana reservanordningar. Planläggningen skall landet runt vara genomförd vid utgången av år 1986,

Enligt lagen (1964:63) om kommunal beredskap är primärkommuner och landstingskommuner skyldiga alt redan i fredslid vidta reservanordningar för bl, a, elförsörjningen, om länsstyrelsen förordnar därom (6 §), Skyldigheten är dock beroende av alt statsbidrag med minsl 90 % utgår för skäliga kostnader (15 §), Nägra medel har inte anvisats för sädana statsbidrag.

Beredskapen mot störningar i elförsörjningen togs upp i proposition 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken. Härvid tog regeringen ställning till kommissionens förslag samt till andra förslag och synpunkter, framförda bl, a, i remissyttranden. Riksdagen (NU 1984/85:30, rskr, 362) godkände i propositionen angivna riktlinjer för elförsörjningen och godkände föreslagna grunder för stöd för anskaffande av reservkraflverk inom jordbruket. Grunderna innebar alt statliga lånegarantier kan lämnas för investeringar i reservkraft.

Regeringen gav våren 1985 tre uppdrag som gällde fredstida störningar i elt införsel n. Uppdragen ställdes

-    till statens energiverk (STEV) atl utreda behovet av åtgärder för atl förebygga långa elavbrott i fred och för att begränsa konsekvenserna av sådana elavbrott,

-   till socialstyrelsen alt inventera reservkraften vid landets sjukhus m, m,,

-    till transportrådel alt utreda drivmedelsförsörjningen vid elavbrott i fred. Statens energiverk har redovisat resultaten av sitt uppdrag i januari 1986,

STEV uttalar alt avbrott i regionala och lokala elnät är vanligare än storstörningar i stamnätet av den typ som inträffade i december 1983, Snö och storm kan orsaka lokala och regionala störningar som kan bli långvariga och medföra större konsekvenser för drabbade elabonnenler än korta avbrott i stamnätet. Enligt verkels uppfattning har det svenska elförsörj-ningssystemel en hög driftsäkerhet som successivt ökar ytterligare genom ny-och ombyggnader av elnäten. Viktigast nu är att förbättra beredskapen för åtgärder vid långvariga elavbrott hos eldistributörer, kommuner och elförbrukare så all man kan reducera konsekvenserna av avbrott som trols allt inträffar.

På grundval av enkätsvar konstaterar STEV i rapporten att beredskapen
mot långa elavbrott är mycket låg i de flesta kommuner, "Det beror till slor         -

del  på  alt  del  råder osäkerhet  om  ansvarsfördelningen  och  om  vad     FöU 1985/86:6 y planeringen skall ha för syfte och innehåll. För vattenverk, avloppsanläggningar, värmeverk m,m. saknas i många fall erforderliga reservelverk,"

Enligt STEV måste störningskänsliga elabonnenler själva planera och förbereda åtgärder för att lindra negativa konsekvenser vid elavbrott. Då del gäller störningskänsliga lantbruk finns stora behov av reservelverk. Verket har därför tillsammans med berörda parter låtit utarbeta en kravspecifikation för Iraklordrivna reservelverk. Elverk som har konstruerats för alt uppfylla denna specifikation kommer att lypprovas av statens maskinprovningar under vintern 1986, Ca 18 000 lantbruk beräknas ha behov av sådana reservelverk,

Etl viktigt syfte med den kommunala elavbrottsplaneringen är enligl rapporten från STEV att skapa en mental beredskap för långvariga elavbrott och atl uppnå en grundberedskap för att minska negativa följder vid avbrott. Verket anser atl kommunerna, mol bakgrund av ansvaret för sina invånare, bör säkra väsentliga samhällsfunktioner och planera för "värmestugor", som behövs för atl trygga invånarnas överlevnad vid långa elavbrott. Enligt verket lorde många kommuner finna del naturligt atl utarbeta sädana planer i samband med sin planläggning för beredskaps- och krigsförhållanden,

STEV anser alt kommunernas åtgärder för att anskaffa reservelverk i första hand bör ske för nödlägen i fred. Merkostnaden för reservelverk för krig kan inte anges förrän fredsbehovel är kartlagt. Enligt energiverket lorde investeringsbehovet för krig bli begränsat i jämförelse med investeringsbehovet för störningar i fred.

Såväl planering och övning för långvariga elavbrott i fred som anskaffning av nödvändig reservutrustning bör enligl STEV utgöra etl normall inslag i kommunernas ansvar för sina invånares välfärd. Kostnaderna bör därför enligt verkets uppfattning finansieras på samma sätt som andra normala kommunala kostnader.

Socialstyrelsens inventering har bl, a, visat atl flertalet reservkraftaggregal vid landels sjukhus ger otillfredsställande effekt och alt omkring en tredjedel av alla sjukhus helt saknar reservkraft, I rapporten föreslås alt en arbetsgrupp bildas för all stödja och stimulera landstingskommunerna i fråga om säkerhetsåtgärder på området,

Transporlrådels utredning visar alt det, med undantag för försvarsmakten, i huvudsak saknas reservaggregat för drivmedelspumpar. Ett elavbrott under två lill tre dagar bedöms medföra väsentliga problem även för prioriterade förbrukarkategorier. Risken för sabotage i ett skymningsläge mellan fred och krig anses öka behovet av beredskapsåtgärder.

Den bästa beredskapsåtgärden för drivmedelsförsörjningen är enligt
transportrådet alt skaffa batteridrivna pumpar. Enligt rådets uppfattning bör
oljeföretagen själva svara för anskaffning av drivmedelspumpar till sina
försäljningsställen, utöver dem som överstyrelsen för ekonomiskt försvar       '

(ÖEF) häller i lager för krigsbruk.

Regeringen uppdrog i april 1985 åt ÖEF att bl, a, översiktligt bedöma
behovet av särskilda reservanordningar för den kommunallekniska försörj
ning som behövs under krig och krigsfara saml överväga ändrade
principer för finansiering av sädana reservanordningar,                                        4

ÖEF lämnade en första rapport i november 1985, Enligt denna kan FöU 1985/86:6 y ifrågavarande behov inle bedömas centralt eftersom de lokala förhållandena varierar avsevärt. Bedömningarna måste göras lokalt. Verket redovisade en handlingsplan som inkluderade metoder för s, k, kommunal riskanalys för fred, kris och krig, Belräffande finansieringsprinciper uttalade ÖEF bl, a, all pågående utveckling av analysmetoder m, m, och kommunernas pågående planläggning bör kunna ge underlag att år 1987 översiktligt bedöma det totala behovet av reserv- och skyddsanordningar för kommunalleknisk försörjning. Verket ansåg sig inte dessförinnan ha underlag för all föreslå finansieringsprinciper.

De nu nämnda myndighelsrapporterna bereds för närvarande inom regeringskansliet,

I perspektivsludien för det ekonomiska försvaret, fas B, har ÖEF för skydds- och reservanordningar som avser den kommunallekniska försörjningen avsatt totalt 215 milj, kr, för perioden 1987/88-1991/92, Redan för budgetåret 1986/87 avsatte ÖEF i sin anslagsframställning 30 milj, kr, av sin särskilda medelsram. Verket menade atl även om del lar lid alt precisera vilka åtgärder som behöver genomföras så är det en stor fördel att kunna ta upp diskussion med berörda parter om beredskapsätgärder redan när andra åtgärder skall genomföras, Atl medel finns tillgängliga för angelägna projekt ökar enligt ÖEF intresset hos företag och kommuner att medverka i planeringen, I budgetpropositionen 1986 (bil, 14 s, 159) har inle beräknats några medel för ändamålet,

1984 års försvarskommilté skall enligt sina direktiv (dir, 1984:14) analysera den svenska samhällsutvecklingen från sårbarhets- och resurssynpunkl. Kommittén skall bl, a, i fråga om elförsörjningen föreslå ambitionsnivå beträffande den säkerhet som bör eftersträvas och lämna förslag till finansiering av de beredskapsätgärder som behöver vidtas i fred.

Försvarskommittén har i januari 1986 lämnat ell särskilt expertuppdrag om principer för finansiering av beredskapsätgärder inom den civila delen av totalförsvaret. Uppdraget skall redovisas till kommittén senast den 1 september 1986,

Försvarskommittén har nyligen i en skrivelse (Ds Fö 1986:1) föreslagit alt i totalförsvarets planering för perioden 1987-1992 skall läggas särskild vikt vid alt tillgodose en tillräcklig funklionssäkerhel inom bl, a, funktionen Energiförsörjning vad gäller elkraft och kommunalleknisk försörjning.

Regeringen föreskrev i beslut den 20 februari 1986 all försvarskommitléns skrivelse skall utgöra underlag för den fortsatta planeringen.

Försvarsutskottet

Vårt samhälle är sårbart. I ett modernt samhälle som är myckel beroende av el och elektronik och där verksamheten av ekonomiska och andra skäl i regel drivs med snäva marginaler finns risk för mer eller mindre allvarliga störningar. Även händelser som ansetts helt osannolika har visat sig kunna inträffa.

Om risken för en viss lyp av störning är liten, men konsekvenserna är stora om den trots allt inträffar, kan samhället inte underlåta att dels söka minska

risken ytterligare, dels verka för att mildra befarade konsekvenser. En viktig    FöU 1985/86:6 y förebyggande åtgärd blir all påverka den mentala beredskapen hos invånarna och hos de myndigheter, företag m, m, som bör vidta beredskapsåtgärder.

Kortvariga avbrott i eldistributionen är kända företeelser och har i allmänhet måttliga konsekvenser. För känslig verksamhet som kan drabbas hårt redan av sådana elavbrott måste enligl utskottets mening den som svarar för verksamheten i eget intresse anskaffa reservanordningar som säkerställer verksamheten.

Försvarsutskottet behandlar i det följande främst långvariga elavbrott och syftar då på avbrott under omkring ell dygn eller längre lid. Sädana kan inträffa redan under fredsförhällanden och drabba slörre eller mindre områden. Beroende på övriga omständigheter vid avbrottet - årstid, väder, trafiksituation, m.m, - kan störningarna bli allvarliga. Människoliv och väsentliga samhällsfunktioner äventyras.

Som framgår av redogörelsen i del föregående har del påbörjats och delvis genomförts elt omfattande utredningsarbete för alt ytterligare öka säkerheten i elleveranserna och minska konsekvenserna av elavbrott. Eftersom värt samhälle är myckel beroende av eltillförsel är del synnerligen angelägel all arbetet utan onödig fördröjning leder till konkreta resultat.

Försvarsutskottet anser att del finns två grundläggande orsaker till all lägel nu är otillfredsställande. Den ena är att beredskapshänsyn på mänga håll länge har varit en okänd företeelse i den ordinarie verksamheten. Redan fattade beslut och pågående arbete inom regeringskansliet och hos bl, a, totalförsvarets chefsnämnd mäsle snabbt leda till förbättringar i detta avseende. Utskottet har alltså samma uppfattning som i denna del framförs i molion N449,

Den andra huvudorsaken lill det nuvarande läget är atl det råder osäkerhet om ansvarsfördelningen belräffande reservanordningar. Förhoppningarom statsbidrag lill investeringar för försvarsberedskap kan ha avhållit frän nödvändiga åtgärder i syfte att möta störningar i fredstid. För att påskynda utvecklingen bör riksdagen nu ställa sig bakom följande principiella inriktning beträffande reservanordningar för elavbrott,

I första hand bör anskaffas reservanordningar som tillgodoser nödvändiga behov vid störningar i fredslid. För varje samhällsviktig verksamhet bör vederbörande företag, kommun, affärsdrivande verk eller statlig myndighet ställa sig frågan hur verksamheten påverkas av etl långvarigt elavbrott. Ansvaret för att beredskapsåtgärder vidtas i fråga om en viss verksamhet -även kostnadsansvaret - åvilar den som svarar för verksamheten under ostörda förhållanden. Som stimulans till planering, investeringar m,m, utanför den statliga sektorn kan staten ta initiativ till vissa åtgärder- främst rörande utbildning och övningar men också t, ex, sådana som statens energiverk i samråd med andra har vidtagit för att underlätta anskaffning av traktordrivna reservelverk. Statsbidrag för investeringar eller andra beredskapsåtgärder bör dock inte påräknas.

En tillfredsställande beredskap för långvariga elavbrott i fredstid måste
kompletteras med åtgärder för lägen som kan inträffa vid yttre hot eller
fientlig verksamhet mot vårt samhälle. Såvitt gäller kommunerna anser
statens energiverk alt merkostnaderna för reservelverk för ett krigsbehov          '

inte  kan  anges förrän  fredsbehovet är  kartlagt.   Verket  bedömer att    FöU 1985/86:6 y investeringsbehovet för krig blir begränsat i jämförelse med investeringsbehovet för störningar i fred.

Beträffande krigsbehoven bör riksdagen enligl försvarsulskotlels mening uttala sig för att ansvarsförhållanden och ambitionsnivåer bestäms under år 1987, om möjligt i samband med riksdagens långsiktiga försvarsbeslut. Resultat av de kommunala riskanalyserna och av försvarskommitténs överväganden bör först tillföras underlaget i denna del. Beträffande kostnadsansvaret bör elt huvudalternativ vara all liksom för fredsbehoven utgå från varje sektors eget intresse av att ha tillgång till reservkapacitet.

Försvarsutskottet har därmed förordat atl riksdagen nu dels uttalar sig om ansvaret för reservanordningar som behövs redan i fredslid, dels uttalar sig om när ansvar m, m, för ytterligare reservanordningar bör bestämmas. Utskottet övergår därefter till atl särskilt kommentera några av de frågor beträffande elförsörjning som tas upp i ifrågavarande motioner,

Etl genomgående tema i molionerna är alt elsäkerheten bör förbättras och att beredskapen inför elavbrott snarast bör stärkas. Som framgår av det föregående har försvarsutskottet samma uppfattning.

Flera motioner gäller särskilt lantbrukares beredskap mol avbrott i elförsörjningen. Frågan är viktig från flera synpunkter. Försvarsutskottet anser att lantbrukare vars verksamhet är känslig för elavbrott i eget intresse bör sörja för att ha tillgång lill reservkraft. Del kan inte förutsättas atl kommunerna har möjlighet att hjälpa lantbrukare vid elavbrott. Något statsbidragssystem bör inte tillskapas men åtgärder som underlättar anskaffningar och samarbete mellan flera lantbruk bör stödjas.

Beträffande kommunerna anser försvarsutskottet det vara angeläget atl ÖEF:s studie om reserv- och skyddsanordningar bedrivs med hög prioritet. Studien genomförs i samarbete med centrala myndigheter. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet samt vissa länsstyrelser och kommuner. Detaljerade studier genomförs i fyra kommuner. Underlag för en samlad översiktlig behovsanalys beräknas föreligga under år 1987, Enligt utskottets mening bör eftersträvas alt lill underlag för försvarskommittén redovisa preliminära resultat under hösten 1986, Med detta uttalande har försvarsutskottet också ställt sig bakom vad som i mofion 1985/86:Fö202 anförs om att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt reservanordningar inom den kommunaltekniska försörjningen. Reservanordningar för vårdinrättningar, radiosändare, lagercentraler, vägstationer, m,m, måste också lillkomma i ökad utsträckning. Reservpumpar för drivmedel behövs både vid stationer som är öppna för allmänheten och hos myndigheter, företag m, fl, som har egna drivmedelsanläggningar.

Försvarsutskottet har i denna fråga yttrat sig mot bakgrund av sina beredningsuppgifter, som bl, a, gäller fredsräddningsljänslen och civila delar av totalförsvaret samt frågor om samordning inom totalförsvaret. Efter samråd med näringsutskottel överlämnas yrkande 9 i motion 1985/86:Fö202 till näringsutskottel för att behandlas tillsammans med de motioner som försvarsutskottet har erbjudits att yttra sig över och som delvis gäller den kommunaltekniska försörjningen.

Enligt försvarsutskottets mening bör riksdagen med anledning av ifrågava-

rande motionsyrkanden som sin mening ge regeringen lill känna vad som har     FöU 1985/86:6 y anförts i detta yttrande,

Stockholm den 18 mars 1986

På försvarsutskottets vägnar

Lennart Blom

Närvarande: Lennart Blom (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Kerstin Ekman (fp), Gunnar Björk i Gävle (c), Ingemar Konradsson (s), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Christer Skoog (s), Barbro Evermo (s), Ingegerd Anderiund (s), Ingbritt Irhammar (c) och Sten Andersson i Malmö (m).

Avvikande mening

Gunnar Björk i Gävle (c) och Ingbritt Irhammar (c) anser atl den del av utskottels yttrande som på s, 7 börjar med "Flera motioner" och slutar med "bör stödjas" borl ha följande lydelse:

Flera motioner gäller särskilt lantbrukares beredskap mot avbrott i elförsörjningen. Frågan är viktig från flera synpunkter. Försvarsutskottet anser att lantbrukare vars verksamhet är känslig för elavbrott i eget intresse bör sörja för atl ha tillgång till reservkraft. Del kan inte förutsättas atl kommunerna annal än undantagsvis har möjlighet all hjälpa lantbrukare vid elavbrott. Redan nu kan statliga lånegarantier lämnas för investeringar i reservkraft till jordbruk. Under en övergångstid bör utgå statsbidrag för anskaffning av reservaggregat till lantbrukare med djurhållning, förslagsvis lill 25 % av kostnaderna för aggregat och installation. Andra åtgärder som underlättar anskaffningar och samarbete mellan flera lantbruk inom varje block bör stödjas.

gotab   Stockholm 1986 10571