över motionen 1978/79:1738 om mervärdeskatten på periodiska publikationer

Yttrande 1978/79:KU4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets yttrande 1978/79:4 y

över motionen 1978/79:1738 om mervärdeskatten på periodiska publikationer

Till skaiteiitskoitei

Skalteulskotiet har berett konstitutionsulskotlel tillfälle att yttra sig över moiionen 1978/79:1738 av Rune Rydén m. fl. (m, fp)om mervärdeskallen på periodiska publikationer.

I moiionen hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära en allsidig översyn av mervärdeskattelagens regler i vad gäller beskattningen av periodiska publikationer. Enligt motionärerna bidrar den beskattade delen av periodisk press med uppskattningsvis omkring 250 milj. kr. lill mervärdeskatten inom landet. Samtidigt åtnjuter dagspressen genom friheten från mervärdeskall ett extra presstöd på omkring 300 milj. kr. om året. Motionärerna pekar också på att vissa tidskrifter- kultur- och organisationstidskrifterna - förutom alt de är momsbefriade under senare år erhållit ett särskilt statligt stöd. I motionen anförs att de beskrivna förhållandena inte kan få bestå om man ställer några anspråk på rättvisa i beskattningen och vidhåller de krav på konsumtions- och konkurrensneutralitet, som gäller på mervär-deskatteområdei i övrigt. Enligt motionärerna är det alldeles uppenbart att den skaltemässiga differentieringen på publikalionsområdet aldrig skulle ha övervägts om det, då den infördes, gällt en skatt på 20,63 96 i stället för dåvarande 4,2 %. Motionärerna framför i första hand kravet alt mervärdeskatteutredningen får i uppdrag att vid sin översyn av beskattningsreglerna för särskilt undantagna publikationer behandla även tidskriftsområdet i stort.

Utskottet

Frågan om mervärdeskatlelagens regler om beskattningen av tryckta skrifter har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen under senare år. Enligt nu gällande regler är dels allmänna nyhetstidningar, dels vissa tidskrifter befriade från skatteplikt. Enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt undantas från skatteplikt bl. a. dels medlemsblad, dels tidskrifter "som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte atl verka för religiöst, nykterheisfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshind-rade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annal slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant".

1  Riksdagen I97SI79. 4 saml. Yilr. nr 4

KU 1978/79:4 y

KU 1978/79:4 y                                                        2

Närnksdagenår 1977(prop. 1976/77:99,KU 1976/77:42, rskr 1976/77:260) beslöt att införa ett särskilt statligt stöd lill organisalionsiidskrifterna avgränsades de stödberättigade lidskrifterna efter kriterier som nära anknöt till reglerna för befrielse från mervärdeskatten. I samband därmed anförde skatteulskottet i ett yttrande till konstitutionsutskottet (SkU 1976/77:4 y)ati mervärdeskatteulredningen borde få i uppdrag all pröva frågan om en avveckling av undantagen från mervärdeskatt för organisalionstidskrifter. Vid behandlingen av bl. a. motionen 1978/79:514 (m) under hösten 1978 (SkU 1978/79:14) återkom skatteutskottet lill denna fråga och hemställde atl riksdagen skulle begära att regeringen ger mervärdeskatteulredningen i uppdrag atl utreda frågan. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Konstilutionsutskoiiei anförde för sin del med anledning av skaiieutskot-lets yttrande (KU 1976/77:42 s. 29) atl frågan om en översyn av mervärdeskattesystemet i denna del gällde en skatteteknisk fråga som borde övervägas i särskild ordning. Enligt utskottet var regeringen oförhindrad alt låta ytterligare utreda frågeställningen.

Som ulskotiei sålunda redan tidigare framhållit är mervärdeskattereglerna för olika tidskrifter i första hand en fråga som bör behandlas från skatteteknisk utgångspunkt. Riksdagen har också som framhållits begärt en översyn av vissa periodiska tidskrifters befrielse från mervärdeskatt. Del bör dock enligi utskottets mening påpekas atl etl slopande av mervärdeskattebefrielsen för de tidskrifter som är berättigade till stöd enligt förordningen (1977:607) om stöd till organisalionstidskrifter måste följas upp med motsvarande förstärkningar av detla stöd. I annat fall urholkas de statliga stödåtgärderna på detta område på icke avsett sätt.

Motionen föranleder i övrigt inte några uttalanden av utskottet.

Stockholm den 6 mars 1979

På konstitulionsulskoilels vägnar KARL BOO

Närvarande: Kar! Boo (c), Hilding Johansson (s), Holger Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c), Per Unckel (m), Kerstin Nilsson (s) och Marianne Siålberg (s).

KU 1978/79:4 y                                                         3

Avvikande mening

av Torkel Lindahl (fp), Lars Schött (m) och Per Unckel (m) vilka anförl:

Utskottet har begränsat sitt yttrande till det självklara konstaterandet att en slopad befrielse från mervärdeskatt för de tidningar som erhåller organisa-tionstidskriftsstöd innebär att detla stöd urholkas om del inte samtidigt höjs i motsvarande utsträckning. Detta innebär enligt vår mening atl utskoitet undviker den viktiga principiella problemställning som tas upp i motionen.

Dagspressens befrielse från mervärdeskatt har en lång tradition. Innan mervärdeskatten infördes behandlades också tidningar och tidskrifter av olika slag enligt enahanda regler. I dag är vissa tidningar och tidskrifter befriade från moms medan andra drabbas av en mervärdeskall på 20,63 %. Denna särbeskattning av vissa tidskrifter var t veksam redan när den infördes. Då var mervärdeskatten 4,2 %. När den nu uppgår till en femdubbel procentsals är det uppenbart att den för betydande konsekvenser för konkurrensen mellan olika publikationer.

Denna systematiska särbehandling av vissa tidskrifter, vilken förstärkts då organisationstidskrifterna dessutom år 1977 fick ett särskilt statligt stöd, har i dag nått en sådan omfattning att det är väl motiverat med en översyn inte minst från iryckfrihetssynpunkt. All konstitutionsulskotlel, som har till uppgift att bereda frågor rörande tryckfrihetslagstiftningen, kan reducera detta problem till en skatteteknisk fråga är minst sagt uppseendeväckande. Stödet lill organisalionsiidskrifterna har motiverats med omtanken om en fri och mångfaldig debatt. Vi delar utskottels i olika sammanhang framförda uppfattning att detta är ett viktigt demokratiskt värde. Men enligt vår mening är det väl så viktigt från demokratisk synpunkt att slå vakt om tryckfrihetslagstiftningens principer om lika rätt och frihet för olika grupper att utan statliga hinder publicera och sprida olika tryckta skrifter.

Den utredning som krävs i motionen 1978/79:1738 är angelägen. Som konslitutionsutskoitet framhåller i sitt betänkande angående stödet lill organisalionsiidskrifterna är det väsentligt alt detta utformas så alt det underlättar utgivningen av dessa ulan atl samtidigt försvåra för övriga tidskrifter. Den principen måste gälla även beskattningsreglerna.

GOTAB 6163,1 Slockholm 1979