över motion om åtgärder för att öka sysselsättningen inom skogsbruket

Yttrande 1977/78:AU7

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1977/78:7 y

över motion om åtgärder för att öka sysselsättningen inom skogs­bruket

Till Jordbruksutskottet

Genom beslut den 7 mars 1978 har jordbruksutskottet hemställt om arbetsmarknadsutskottets yttrande över motionen 1977/78:1269 av Ove Karisson m. fl. (s).

Motionen

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begären skyndsam översyn och redovisning av sådana åtgärder att snar sysselsättningsökning kan uppnås i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionärerna anför att skogsindustrins behov av virkesråvara vid fullt kapacitetsutnyttjande beräknats till ca 83 milj. skogskubikmeter och att den möjliga avverkningen bedömts till ca 75 milj. skogskubikmeter. Uttaget av skog bör långsiktigt inte överstiga tillväxten. Åtgärder bör därför vidtas för att öka tillväxten. En förbättrad skogsvård skapar enligt motionärerna väsentligt ökade förutsättningar för en bättre avkastning av skogen och därmed för en råvarutillgång som motsvarar industrins fulla kapacitetsutnyttjande. Samti­digt skapar skogsvårdsarbetena nya sysselsättningstillfällen under nuvarande lågkonjunktur.

I motionen ges en rad exempel på åtgärder för att på både kort och lång sikt förbättra skogslillväxien och höja vjrkeskvaliteten, såsom röjning, gallring, plantering, markberedning,dikning, stamkvistning och s. k. industribehand­ling av virke. Motionärerna anser också att man bör undersöka möjligheterna all ta till vara rivningsvirke som råvara till massaindustrin.

Avslutningsvis understryker motionärerna att skogsägandel innebär ett stort ansvar och att det därför inte får vara passivt. Det är inte markägarens ensak hur skogen sköts. Samhället måste kräva att markens reproduktions­förmåga används för alt ge arbete i skogen, inom industrin och transportvä­sendet. Ytterst är enligt motionärerna inkomsterna från skogsnäringen en av stöttepelarna för vår välfärd.

Utskottet

Tanken i den föreliggande motionen är att genom intensifierade skogs­vårdsåtgärder m. m. skapa nya sysselsättningstillfällen och samtidigt förbättra industrins tillgång till skogsråvara. Motionen mynnar ut i ett

1   Riksdagen 1977/78. 18 saml. Yttr. nr 7


AU 1977/78:7 y


 


AU, 1977/78:7 y                                                                        2

yrkande med begäran om skyndsam översyn och redovisning från rege­ringens sida av åtgärder som främjar alt sysselsättningen ökas. Motionärerna presenterar en rad uppslag till åtgärder i de syften de vill uppnå.

Som motionärerna framhåller spelar skogen en viktig roll för landets ekonomi. Näringen är betydelsefull inte minst för den regionala utveck­lingen. Skogsbrukets betydelse från sysselsättningssynpunkt har emellertid gått tillbaka. Fortfarande har näringen sin betydelse inte minst i landsdelar där industrin är svagt utbyggd och där allernaliva sysselsättningstillfällen därför är svarar att finna. I skogslänen bidrar näringen i väsentlig utsträck­ning till att vidmakthålla en rimlig servicenivå.

Enligt uppgifter som har sammanställts av 1973 års skogsutredning i betänkandet Skog för framtid (SOU 1978:6 s. 46) uppgick år 1960 andelen sysselsatta i skogsbruket till 2,6 % av det totala antalet sysselsatta. År 1975 hade andelen minskat till hälften eller 1,3 96. Omräknat i medelantal sysselsatta (företagare och anställda) gick sysselsättningen under samma lid ned från 114 000 till 60 000 personer. Antalet arbetade timmar har minskal än mer enligt samma källa.

Skogsulredningen anser alt fiera faktorer talar för att minskningen av antalet anställda inom skogsbruket kommer att gå långsammare under den närmaste tiden. Utskottet noterar i sammanhanget alt antalet medlemmar i skogsarbetarnas arbetslöshetskassa har varit praktiskt taget oförändrat under 1970-talet (24 800 i oktober 1972 och 24 500 i oktober 1977).

Flera faktorer gör det svårt att bedöma den framlida sysselsättningen i skogen. Dit hör antaganden om produktivitetsutvecklingen, takten för den fortsatta övergången från delårs- till helårssysselsätlning och självfallet den genom skogsutredningen aktualiserade frågan om skogspolitikens mål och medel.

Motionärerna ställer frågan om inte samhället i ett läge med vikande sysselsättning borde stimulera skogsägarna till sysselsättningsskapande åtgärder inom skogsvården. Utskottet vill med anledning härav peka på att skogsvårdande insatser sedan länge utförs i form av beredskapsarbete. Insatsernas storiek under senare år framgår av följande tabell:

Bcrcdskapsarbe\en

Budgetår                        1972/73     1973/74     1974/75     1975/76 '   1976/77

Totala antalet

dagsverken

(1000-tal)                         6 700    5 548    3 579    4 755    6 147

Därav skogsvärds-
arbeten (1 000-tal)             951       847       624       719       647

Vid sidan av statligt stöd till skogsvård genom beredskapsarbeten har under den redovisade perioden införts ett förbättrat stöd till intensifierad skogsvård i Norriand och nordvästra Svealand. För budgetåren 1975/76 och


 


AU 1977/78:7 y                    .                                    3

\976/ll anvisade ramar om 30 resp. 37 milj. kr. för den formen av bidrag uppges ha förbrukats helt. Stöd kan också ulan de angivna geografiska begränsningarna lämnas för andra åtgärder, såsom byggande av skogsbil­vägar och utdikning av våtmarker.

Förslag till ytterligare åtgärder för en förbättrad skogsvård genom såväl skärpt lagstiftning som utvidgat statligt stöd m. m. har lagts fram i del ovannämnda betänkandet Skog för framlid. I betänkandet behandlas grund­läggande frågor om skogspolitikens framtida inriktning.

Regeringen har meddelat alt skogsutredningens förslag och resultatet av det utredningsarbete om skogsindustrin som pågår inom industrideparte­mentet skall utgöra underlag för ett näringspolitiskt program för skogsnä­ringen. Utskottet utgår från att i programarbetet kommer sysselsättningsfrå­gorna att spela en viktig roll. Utskottet räknar vidare med alt proposition i ämnet kommer att föreläggas riksdagen senast i början av år 1979.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen inte i dag bör göra en framställning till regeringen av det slag motionärerna begär.

Stockholm den 11 april 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar EVA WINTHER

Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson (c), Torsten Stridsman (c), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), Frida Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m), Bernt Ekinge (fp) och Sten Svensson (m).


 


GOTAB   57938 Stockholm 1978


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.