över i propositionen 1978/79:12 framlagda förslag till lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97) och lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott jämte motioner

Yttrande 1978/79:SoU2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialutskottets yttrande

1978/79:2 y

över i propositionen 1978/79:12 framlagda förslag till lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97) och lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott jämte motioner

Till lagutskottet

Lagutskottet barden 17okloberoch den 9 november 1978 beslutat inhämta socialutskottets yttrande över propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, m. m., såvitt avser i propositionen framlagda förslag till lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97) och lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott jämte följande molioner, nämligen motionen 1978/79:29 av Lennart Andersson m. fl. (s), såvitt avser yrkandena 1,2,3,4 och 6, motionen 1978/79:31 av Lars Werner m. fl. (vpk), motionen 1978/ 79:34 av Olle Göransson (s) och Kerstin Andersson i Kumla (s), motionen 1978/79:36 av Martin Olsson m. fl. (c), såvitt avser yrkandena 2 och 5 samt motionen 1978/79:37 av Alf Wennerfors (m).

Utskottet

Inledning

I propositionen föreslås nya reglerom den familjerätlsliga underhållsskyldigheten. Reformen innefattar en fullständig revision av de civilrätlsliga reglerna i föräldrabalken och giflermålsbalken men berör också lagen om bidragsförskott och annan lagsliftning. Ett huvudsyfte är att mildra underhållsbördan för underhållsskyldiga som har svag ekonomi. Förslagen innebär bl. a, följande.

Föräldrarnas underhållsskyldighet mot sina barn begränsas i princip till att gälla till dess barnet fyller 18 år. Om barnet då inte har avslutat gymnasiestudier eller annan grundutbildning, står underhållsskyldigheten likväl kvar så länge barnet studerar. Den upphör dock senast när barnet fyller 21 år.

Föräldrarnas underhållsplikt blir i fortsättningen aldrig ovillkoriig ulan görs beroende av föräldrarnas ekonomiska förmåga och barnels behov. I lagen skrivs in en rätt för en förälder att förbehålla sig ett belopp för sitt eget underhåll när underhållsbidrag skall bestämmas lill elt barn. Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av ett normalbelopp för levnadskostnader. Normalbeloppel per år utgör 1,2 basbelopp enligl lagen om allmän försäkring (med basbeloppet som sedan april 1978 utgör 12 600 kr. blir normalbeloppet 1 260 kr. i månaden). Till detta kommer skälig kostnad för bostad. I vissa fall kan den underhållsskyldige förbehållas även belopp för hemmavarande makes eller samboendes underhåll. Också försörjningsskyldigheten mot barn

1 Riksdagen 1978/79. 12 saml. Yttr. nr 2

SoU 1978/79:2 y

SoU 1978/79:2 y                                                       2

som vistas hemma beaktas när bidraget skall beräknas.

Reglerna om förbehållsbelopp syftar till större enhetlighet i rättstillämpningen. Meningen är alt de skall kompletteras med vissa centralt meddelade riktlinjer till barnavårdsnämnder och försäkringskassor om hur underhållsbidrag bör beräknas.

Indexhöjningarna av underhållsbidrag lill barn dämpas. De årliga höjningarna begränsas i fortsättningen till 7/10 av höjningen av basbeloppet. En höjning som hittills skulle ha varit 10 % blir alltså endast 7 %. Vidare görs inle någon indexändring av sådana bidrag som har besiämts högst tre månader före en generell ändring.

En nyhet är att en förälder som är skyldig alt betala underhållsbidrag får rätt lill avdrag på bidraget, om han eller hon har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn. Avdraget föreslås bli 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn som barnet vistas hos föräldern. Varar vistelsen en hel månad, blir avdraget alltså 3/4 av månadsbidraget. Om del finns särskilda skäl kan domstol bestämma andra villkor för denna avdrags-rätt. Föräldrarna kan också själva avtala om andra villkor. Avdraget beaktas i princip även i fall då bidragsförskott utgår.

Bestämmelserna om jämkning av domar och avtal om underhållsbidrag har setts över. Möjligheterna ökas att i en och samma rättegång få prövat en underhållsskyldigs underhållsansvar mot flera barn. Försäkringskassorna för lättare att meddela eftergift enligt bidragsförskollslagen av återkrav mot den bidragsskyldige för förskott som har lämnats barnet.

Föräldrar som har gemensam vårdnad om elt barn kan f n. inte förpliktas att utge underhållsbidrag lill barnet. Något bidragsförskott kan inle heller lämnas. Föratt inte institutet gemensam vårdnad i praktiken skall förbehållas föräldrar som är ekonomiskt oberoende och inte behöver samhällets stöd införs rätt till underhållsbidrag och bidragsförskott även i fall då föräldrar som har del i vårdnaden inle båda varaktigt bor tillsammans med barnet. I samband härmed föreslås en regel om behovsprövning av bidragsförskott.

Huvuddelen av reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979, För vissa av de nya reglerna föreslås andra lider för ikraftträdandet. Bl, a, skall rätten lill avdrag på underhållsbidrag och på bidragsförskott träda i kraft först den 1 januari 1980.

Till grund för förslagen i propositionen ligger elt år 1977 av familjelagssakkunniga avgivet delbetänkande (SOU 1977:37) Underhåll lill barn och frånskilda. Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling.

Sedan betänkandet framlades, har regeringen år 1977 tillkallat en kommitté (S 1977:16) för översyn av samhällsstödet lill ensamstående föräldrar. I direktiven framhålls att samhällsutvecklingen har ändrat förutsättningarna för existerande former av stöd till de särievande föräldrarna och aktualiserat samhällsinsatser i delvis andra former. Kommittén har till uppgift att klarlägga vilka behov av särskilda stödåtgärder som numera finns för familjer

SoU 1978/79:2 y                                                       3

där föräldrarna lever åtskilda eller en förälder saknas utöver de generellt verkande insatserna för alla barnfamiljer. Utgångspunkten bör vara alt stödet skall riktas till barnen. Vidare bör syftet med samhällsstödet vara att barn till föräldrar som lever åtskilda och barn vars ena förälder saknas skall tillförsäkras levnadsvillkor som så långt möjligt är likvärdiga dem som tillkommer barn med sammanboende föräldrar. Kommittén skall bl. a. studera om de nuvarande särskilda stödformerna för ensamstående föräldrar är rätt utformade i förhållande till de särskilda stödbehoven hos denna grupp. Kommittén skall också uppmärksamma frågan om avvägningen mellan vårdnadshavarens och den underhållsskyldige förälderns försörjningsin-salser med hänsyn bl. a. till i vilken utsträckning de har utgifter för barnet samt deltar i vården och omsorgen om dem.

I det följande behandlar utskottet under särskilda avsnitt förslaget till ändring av lagen om bidragsförskott i de delar som berörs av motionsyrkanden. I övrigt föranleder propositionen såvitt gäller de förslag som socialutskottet har att yttra sig över inte några erinringar från utskottets sida.

Bidragsförskott vid gemensam vårdnad

Bidragsförskott utgår f n. till barn i fall då barnet står under endast den ene förälderns vårdnad eller då ingen av föräldrarna har vårdnaden. Har bara den ene föräldern vårdnaden utgår bidragsförskottet enligt huvudregeln med ett årligt belopp som motsvarar 40 % av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dvs. f n. 5 040 kr. per år eller 420 kr. i månaden.

Vid en reform år 1976 (prop. 1975/76:170, LU 1975/76:33, rskr 1975/ 76:397) ändrades reglerna om vårdnad så att inte bara gifta föräldrar utan även frånskilda och ogifta föräldrar numera har möjlighet att ha gemensam vårdnad om sina barn och detta oavsett om föräldrarna bor tillsammans eller ej. Väljer föräldrar att i enlighet med de nya vårdnadsreglerna utöva vårdnaden gemensamt kan emellertid bidragsförskott f n. inte ulgå. Inte heller är någon av föräldrarna skyldig alt betala underhållsbidrag enligt reglerna i föräldrabalken.

Som inledningsvis berörts föreslås i propositionen alt förälder, som har vårdnaden om barn gemensamt med den andre föräldern, skall bli skyldig att betala underhållsbidrag till barnet under förutsättning att barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andre föräldern. Vidare föreslås att 1 § lagen om bidragsförskott ändras så att bidragsförskott skall kunna utges lill barnet i förhållande till den förälder som sålunda skall vara bidragsskyldig.

I motionen 1978/79:29 av Lennart Andersson m. fl. (s) riktas kritik mot den föreslagna ordningen och yrkas (yrkandet 1) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ett samhällsstöd till föräldrar med gemensam vårdnad i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionärerna anser alt ett system med underhållsbidrag vid gemensam vårdnad strider mot den gemensamma vårdnadens idé. En lösning som på sikt bättre stämmer överens med tanken

SoU 1978/79:2 y                                                       4

bakom vårdnadsreformen är enligt motionen alt - oavsett var barnet för tillfället vistas ~ bidragsförskott på begäran av föräldrarna betalas ut lill den av dem de bestämmer och alt de blir solidariskt återbetalningsskyldiga på grundval av en på medeltalet av föräldrarnas inkomster beräknad underhållsskyldighet. Med hänsyn lill angelägenheten av att rätlen lill bidragsförskott snarast införs för särievande föräldrar med gemensam vårdnad vill motionärerna inle motsätta sig att förslaget i propositionen genomförs. 1 motionen framhålls emellertid alt regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag till samhällsstöd för föräldrar med gemensam vårdnad, vilket - utan att del bryter mot principerna för stödet lill ensamslående föräldrar i övrigt - gör del möjligt för föräldrarna alt dela del faktiska ansvaret för barnet.

Utskottet vill till en början framhålla alt bidragsförskotten utgör elt betydelsefullt inslag i samhällsstödet till barn vars föräldrar inte bor tillsammans. Enligl utskottet är det otillfredsställande alt rätten lill bidragsförskott skall vara beroende av om föräldrarna delar den rättsliga vårdnaden eller ej. Som framhölls vid riksdagsbehandlingen 1976 av vårdnadsreformen och som också understryks av departementschefen i den nu aktuella propositionen är en ändring av lagstiftningen på området särskilt angelägen med hänsyn till att det annars finns risk för att institutet gemensam vårdnad för inle sammanboende föräldrar i huvudsak förbehålls dem som är ekonomiskt oberoende och inte behöver samhällets stöd.

Enligt utskottets mening är del således viktigt alt reglerna om bidragsförskott nu ändras så all ingen behöver avstå från gemensam vårdnad av ekonomiska skäl. Beträffande propositionens förslag till lösning av frågan vill utskottet emellertid i likhet med motionärerna framhålla alt reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott vid gemensam vårdnad synes mindre väl förenliga med tankegångarna bakom vårdnadsreformen. En viktig förutsättning för att föräldrar som inte är gifta med varandra skall kunna utöva vårdnaden gemensamt är nämligen att de är ense om att dela vårdnadsansvarel. En gemensam rättslig vårdnad innebär att föräldrarna tillsammans skall besluta i en mängd frågor som rör barnet, t. ex. vem som skall handha den faktiska vården, hur barnels fostran och studier skall tillgå och hur mycket var och en av föräldrarna skall bidra med till barnets underhåll. Enligl utskottets mening torde endast i undantagsfall föräldrar klara av alt utöva vårdnaden gemensamt om de är oense i fråga om hur underhållsskyldigheten skall fullgöras och därför måste tillgripa utvägen att få underhållsbidrag fastställt. Som framhölls av föredragande statsrådet i den ovan nämnda propositionen 1975/76:170 kan ett skäl för en upplösning av föräldrarnas gemensamma vårdnad vara att någon av föräldrarna undandrar sig sin skyldighet att bidra till barnels underhåll.

Som närmare redovisats ovan (s. 2 och 3) pågår f n. en översyn av bidragsförskotlssystemet och andra former av samhällsstöd för ensamslående föräldrar. Med hänsyn lill innehållet i direktiven ankommer det på utredningen att pröva frågan hur samhällsstödet lill föräldrar med gemensam

SoU 1978/79:2 y                                                       5

vårdnad skall utformas. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen 1978/79:29 i förevarande del är därför inte erforderligt.

Behovsprövning av bidragsförskott

Enligt 2 § lagen om bidragsförskott föreligger inle rätt till bidragsförskott om barnet bor ihop med den underhållsskyldige. Bidragsförskott utgår inle heller om det föreligger grundad anledning anta alt den underhållsskyldige betalar fastställt underhållsbidrag och bidraget inte understiger bidragsförskottet eller om det är uppenbart att den underhållsskyldige på annat sätt sörjt eller sörjer för att barnet får motsvarande underhåll. Slutligen kan bidragsförskott vägras om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för all få underhållsbidrag eller faderskap lill barnet fastställt.

I propositionen föreslås att bidragsförskott inle heller skall lämnas om barnet av annat skäl uppenbariigen saknar behov av bidragsförskott (2 § d). Av propositionen (s. 93) framgår alt förslaget i första hand motiverats av behovet av en bestämmelse som gör det möjligt alt ingripa mot missbruk av bidragsförskotlssystemet vid gemensam vårdnad. Enligl departementschefen bör emellertid en bestämmelse om behovsprövning inle införas enbart för de fall där föräldrarna har gemensam vårdnad. Begränsningar i rätten till bidragsförskott bör verka generelll och inle inrikta sig bara på en viss grupp människor.

I motionen 1978/79:29 av Lennart Andersson m. fl. (s) yrkas (yrkandel 2) avslag på propositionen i förevarande del. Motionärerna anser att den nya bestämmelsen inle är nödvändig för att förebygga de myckel fåtaliga fall av missbruk av bidragsförskoltssystemel vid gemensam vårdnad, som kan länkas förekomma under överskådlig tid. Vidare pekas på att regeln fått en alldeles för generell avfatlning och att den kommer att leda lill en försämring av de underhållsberältigades situation. Enligt motionärerna finns del inte någol skäl som talar mot att man avvaktar resultatet av det pågående utredningsarbetet angående samhällsstödet till ensamslående föräldrar, innan man överväger en bestämmelse som den föreslagna.

Också i motionen 1978/79:36 av Martin Olsson m. fi. (c) kritiseras den föreslagna bestämmelsen. Motionärerna framhåller att den - med hänsyn lill departementschefens motivutlalanden (se prop. s. 198 och 199)- kommer att leda lill alt inte bara höginkomsttagare utan också ensamslående föräldrar med en månadsinkomst av omkring 4 000 kr. kommer att bli ulan bidragsförskott till sina barn. Del framhålls vidare alt det är något förvånande alt nya regler om grunderna för bidragsförskott föreslås medan en utredning av frågan om samhällsstödet till ensamstående föräldrar pågår. Motionärerna har dock förståelse för att förslaget kan vara motiverat men anser att tillämpningsområdet för regeln om behovsprövning bör begränsas till gemensam vårdnad, eftersom syftet med införandel av regeln främst är att

SoU 1978/79:2 y                                                       6

föräldrar med gemensam vårdnad skall förhindras missbruka bidragsförskotlssystemet. Genom en sådan inskränkning av tillämpningsområdet drabbas inte någon grupp som f n. har rätt till bidragsförskott. I motionen yrkas (yrkandet 5) alt den nya bestämmelsen skall gälla endast barn som står under vårdnad av båda föräldrarna.

Som framhålls av departementschefen kan de nya reglerna om bidragsförskott vid gemensam vårdnad tänkas inbjuda lill missbruk av bidragsförskotlssystemet i något större utsträckning än de regler som f n. gäller. Enligt utskottets mening är del självfallet angeläget att förhindra att samhällets resurser för slöd åt barnfamiljerna utnyttjas på elt obehörigt sätt. Skäl finns därför som talar för att bidragsförskott bör kunna vägras i fall då förmånen framstår som klart oberättigad. Vid en bedömning av propositionens förslag i nu aktuell del måste emellertid beaktas alt, som lidigare berörts, utformningen av bidragsförskotlssystemet f n. är föremål för en genomgripande översyn. Enligl utskottets mening bör resultatet av utredningsarbetet avvaktas innan man tar ställning till huruvida en regel om behovsprövning av bidragsförskott bör införas. Vid ställningstagandet har utskottet även tagit hänsyn till alt propositionen utöver den nu aktuella regeln om behovsprövning innehåller förslag lill vissa andra bestämmelser som syfiar till att förhindra alt föräldrar skall göra en obehörig vinst genom bidragsförskotlssystemet (4 § fjärde stycket och 4 a § första stycket). Med hänsyn lill angelägenheten av att missbruk av bidragsförskottssystemet kan förhindras förutsätter utskottet alt kommittén för översyn av samhällsstödet lill ensamstående föräldrar ägnar uppmärksamhet ål frågan och följer utvecklingen när det gäller tillämpningen av den nya regeln om bidragsförskott vid gemensam vårdnad.

På grund av del anförda tillstyrker utskottet bifall lill motionen 1978/79:29, yrkandet 2, och avstyrker således förslaget lill ändring av lagen om bidragsförskott såvitt avser 2 § d). Härigenom tillgodoses i väsentlig mån också önskemålen i motionen 1978/79:36 yrkandet 5.

Avdrag på bidragsförskott

Enligt 7 kap. 4 § förslaget till ändring av föräldrabalken skall förälder som är skyldig att utge underhållsbidrag i viss utsträckning få göra avdrag på underhållsbidraget för de kostnader som uppkommer när barnet vistas hos henne eller honom. Som huvudregel gäller att avdrag får göras med 1/40 av det månatliga underhållsbidraget för varje helt dygn av barnels vistelse. En förutsättning för avdragsrätten är att föräldern haft barnet hos sig en sammanhängande lid av minst fem dygn.

Har förälder rätt lill avdrag på underhållsbidrag enligl 7 kap. 4 § föräldrabalken skall avdragsrätlen under vissa närmare angivna förutsättningar också beaktas vid återkrav på bidragsförskott (15 § andra styckei förslaget till ändring av lagen om bidragsförskott). I de fall avdragsrätlen beaktas vid

SoU 1978/79:2 y                                                       7

återkrav på bidragsförskott skall enligt 4 a § andra stycket förslaget till ändring av lagen om bidragsförskott vidare gälla alt det lill barnet utgående bidragsförskottet skall minskas med avdragsbeloppel.

I motionerna 1978/79:31 av Lars Werner m. fl, (vpk), 1978/79:34 av Olle Göransson (s) och Kerstin Andersson i Kumla (s) saml 1978/79:37 av Alf Wennerfors (m) framställs yrkanden om alt bestämmelsen i 7 kap, 4 § föräldrabalken skall ges en annan utformning i tre avseenden. För del första vill motionärerna alt den underhållsskyldige skall få göra avdrag så snart han eller hon haft barnet hos sig en sammanlagd lid av minst tre dygn under en kalendermånad. Vidare vill motionärerna all tiden för barnets vistelse inle skall räknas i hela kalenderdygn ulan i 24-timmarsperioder från tidpunkten då barnet mottogs hos den underhållsskyldige. Slutligen yrkas det alt avdraget skall bestämmas lill 1/30 av det månatliga underhållsbidraget. Till stöd för yrkandena åberopas i motionerna alt avdragsrätlen bör utformas så att den stimulerar till täta och regelbundna kontakter mellan föräldrar och barn och att avdrag därför bör få ske också i fall när föräldern har barnet hos sig kortare tider under en viss period. Vidare anser motionärerna all den i propositionen föreslagna regeln om all endast hela kalenderdygn skall räknas inle är rimlig, Enligl motionärerna bör den lid barnet faktiskt varit hos föräldern läggas till grund för avdragsrätlen. Härigenom uppnås bl. a, alt avdrag får ske vid umgängen under veckoslut. Slutligen framhåller motionärerna att under den lid, då barnet vistas hos den underhållsskyldige föräldern, den andra föräldern inle har några andra kostnader för barnet än de fasta utgifterna. Dessa läcks i stort sett av bostads- och barnbidrag. Skäl saknas därför enligt motionärerna för att avdragsrätlen skall begränsas lill tre fjärdedelar av bidraget.

Utskottet vill for sin del framhålla alt del ligger i barnels inlresse all barnet får hålla god kontakt med båda sina föräldrar. I de fall där föräldrarna inle sammanbor är det angelägel att den bidragsskyldige föräldern har möjligheter lill regelbundet och ofla återkommande umgänge med sitt barn. Som departementschefen framhåller får denna kontakt inle försvåras av alt föräldern inle har råd att ulöver underhållsbidraget bekosta barnets vistelse hos honom eller henne i någon större utsträckning. Starka skäl finns således för all avdragsrätlen bör ges en generös utformning. Vid elt ställningstagande till frågan måste emellertid också andra omständigheter vägas in. Sålunda gäller del att skapa ett system som ler sig rättvist också för den andre föräldern och som inle leder lill onödiga konflikter mellan föräldrarna. Med hänsyn lill alt en regel om avdragsräit även skall tillämpas inom bidragsförskotlssystemet är det vidare angeläget att bestämmelserna utformas så att de inte förorsakar försäkringskassorna administrativt merarbete. Från dessa utgångspunkter ter sig de i motionerna framlagda förslagen mindre tillfredsställande. Utskottet vill särskilt peka på att den förordade 24-timmarsregeln i praktiken kan leda såväl lill tvister mellan föräldrarna om när barnet skall lämnas och hämtas som till problem för försäkringskassorna. Beträffande

SoU 1978/79:2 y                                                       8

förslaget att avdrag skall fö ske redan när den underhållsskyldige haft barnet hos sig en sammanlagd lid av tre dagar under en kalendermånad bör framhållas alt det otvivelaktigt skulle komma att medföra en väsentligt ökad arbetsbelastning för försäkringskassorna.

Vad härefter gäller frågan om avdragels storlek kan del i och för sig förefalla skäligt att avdraget bestäms lill 1 /30, Som departementschefen framhåller lar emellertid en sådan regel inle tillbörlig hänsyn till att den förälder hos vilken barnet regelmässigt bor har vissa fasta kostnader som inte minskar därför alt barnet är borta. Dessa kostnader torde inle till fullo täckas av barn- och bostadsbidrag. Etl tillmötesgående av motionärernas önskemål skulle därför enligl utskottets mening medföra en ekonomisk belastning för den inle bidragsskyldige föräldern och skapa etl motstånd hos denne mot utövandet av umgängesrätlen.

Enligl utskottets mening utgör förslagen i propositionen en rimlig avvägning mellan de delvis motstridiga intressen som gör sig gällande vid elt ställningstagande till avdragsrältens omfattning. Såvitt gäller bidragsförskotten anser utskottet således att propositionen bör bifallas och att motionerna bör avstyrkas. Med hänsyn lill umgängesfrågornas betydelse förutsätter utskottet att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen när del gäller tillämpningen av de nya reglerna om avdragsräit.

Som ovan berörts skall rällen lill avdrag på underhållsbidrag kunna beaktas vid återkrav på bidragsförskott enligl 15 § andra stycket förslaget lill ändring av lagen om bidragsförskott. En förutsättning härför är dock all den underhållsskyldige inom tre månader från utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos föräldern upphörde anmäler lill försäkringskassan att han eller hon är berättigad till avdrag. Har den underhållsskyldige fått avdrag vid återkrav på bidragsförskott skall del härefter utgående bidragsförskottet minskas i motsvarande mån.

I motionen 1978/79:36 av Martin Olsson m. fl. (c) yrkas (yrkandet 2) att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförs om lämpligheten av att vid avdragsräit för underhållsskyldiga avdraget på utgående bidragsförskott eller underhållsbidrag till den underhållsberäitigåde fördelas på en längre lidsperiod. Motionärerna framhåller alt del föreslagna avdragssystemel kan leda till komplikationer mellan föräldrarna. Som exempel härpå nämner motionärerna fall då barnet vistas hos den underhållsskyldige under juli månad och avdraget på utgående bidragsförskott sker först i december. En sådan ordning kan upplevas negativt av den förälder som uppbär bidragsförskottet och få menlig inverkan när frågan om barnets vistelse hos den andre föräldern åter aktualiseras. Motionärerna anser del angeläget att man inte i strävandena att tillgodose de underhållsskyldigas krav på rättvisa inför ett syslem som försvårar dessas möjligheter alt ha sitt barn hos sig. Motionärerna förordar därför all större avdrag bör fördelas under en längre tidsperiod, exempelvis ett halvt år.

Som motionärerna påpekar innebär den föreslagna ordningen alt reduce-

SoU 1978/79:2 y                                                       9

ringen av utgående bidragsförskott kan komma alt ske först sedan flera månader förflutit från tiden för barnets vistelse hos den underhållsskyldige. Enligt utskottets mening kan man inle räkna med alt en förälder som uppbär bidragsförskott för den tid barnet är borta alllid tar hänsyn lill att en reducering kan komma alt göras vid en senare tidpunkt. I vart fall större avdrag på bidragsförskottet kan därför otvivelaktigt i vissa fall leda till ekonomiska svårigheter för en förälder och påverka dennes inställning till umgängesrällens utövande. Som departementschefen framhåller är det inget som hindrar att nedsättningen av bidragsförskottet slås ut över flera månader. Med hänsyn till vad utskottet tidigare uttalat om angelägenheten av att de nya reglerna om avdragsräit inte leder till att kontaktmöjligheterna mellan en underhållsskyldig förälder och dennes barn försvåras, vill utskottet understryka viklen av alt försäkringskassorna begagnar möjligheten att fördela nedsättningen av bidragsförskott på en längre tid. Något särskill tillkännagivande från riksdagens sida i denna fråga är inle erforderiigl. Med det anförda får motionen anses besvarad i aktuell del.

Återkrav av bidragsförskott

När bidragsförskott utgår skall den underhållsskyldige till försäkringskassan betala det fastställda underhållsbidraget dock högst del belopp som motsvarar bidragsförskottet. Enligt 18 § lagen om bidragsförskott kan emellertid försäkringskassan besluta om eftergift av återkrav om det är skäligt med hänsyn lill att den underhållsskyldige har varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift kan också meddelas, om det av annan anledning framstår som skäligt.

Familjelagssakkunniga lade i sitt betänkande fram ett förslag till nytt system för återkrav av bidragsförskott. Förslaget innebar i huvudsak att bidragsförskotten skulle frigöras från beroendet av fastställt underhållsbidrag och alt försäkringskassan skulle få möjlighet att självständigt pröva den underhållsskyldiges förmåga all lill del allmänna betala tillbaka utgivna bidragsförskott. Återkrav och återbetalning skulle bli en angelägenhet mellan kassan och den underhållsskyldige. Såvitt avsåg underhållsbidragen som förskolterades av allmänna medel skulle man slippa jämkningsprocessen vid domstol, eftersom återbetalningsskyldighelen hela tiden kunde anpassas efter växlingarna i den underhållsskyldiges betalningsförmåga.

Enligl propositionen bör förslaget inte genomföras nu. I stället föreslås att möjligheterna lill omprövning av underhållsbidrag skall ökas samt att - som elt komplement till jämkningsinslitutet - försäkringskassan skall kunna medge eftergift helt eller delvis när del är påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Den nya bestämmelsen om eftergift har upptagils i 18 § förslaget till ändring av lagen om bidragsförskott.

I motionen 1978/79:29 av Lennart Andersson m. fl. (s) hänvisas till att

SoU 1978/79:2 y                                                      10

förslagen i propositionen om begränsning av indexhöjningarna av underhållsbidrag kan medföra en generell lättnad i underhållsbördan. Enligt motionärerna är det emellertid uppenbart att utvecklingen av bidragsförmågan varierar för de olika bidragsskyldiga och att många över huvud tagel inle förmår öka sin bidragsförmåga. Vidare framhålls att de underhållsskyldiga som regel inle kan förväntas väcka talan om jämkning av underhållsbidrag ens om underhållsbördan blir mycket betungande. Särskilt gäller delta för de bidragsskyldiga som har del sämst ställt och som också ofta har svårt all tillvarata sina intressen. Motionärerna pekar vidare på att domstolarna blir kraftigt belastade om jämkningsprocesser kommer att föras i den utsträckning som kan vara motiverat. Med hänsyn lill de angivna förhållandena anser motionärerna det nödvändigt alt man finner etl system som medger att skyldigheten alt återbetala bidragsförskott kan prövas rutinmässigt så alt underhållsbördan kontinueriigl kan anpassas till förmågan hos de underhållsskyldiga som har det sämst ställt. Enligl motionärernas mening är del förslag lill återkravssyslem som framlades av familjelagssakkunniga väl ägnat att läggas lill grund för ett fortsalt utredningsarbete. Motionärerna anser alt förslaget bör överarbetas av kommittén för översyn av samhällsstödet lill ensamslående föräldrar och yrkar (yrkandet 6) att riksdagen hos regeringen begär förslag om en fortlöpande prövning av skyldigheten att återbetala bidragsförskott i enlighet med vad som anförs i motionen.

Som departementschefen framhåller har det nuvarande systemet för återkrav av utgivna bidragsförskott brister och på längre sikt måste kanske andra lösningar sökas. Enligl utskottets mening skulle åtskilliga fördelar stå att vinna om prövningen av skyldigheten all betala tillbaka bidragsförskott frigörs från de civilrätlsliga avgörandena om underhållsbidrag. En sådan ordning skulle ge försäkringskassan möjligheter att fortlöpande anpassa återkraven efter ändringarna i den underhållsskyldiges inkomster och andra ekonomiska förhållanden. Vidare skulle antalet jämkningsprocesser kunna nedbringas, vilket skulle vara till fördel inte bara för samhället utan även i hög grad för parterna i de enskilda fallen. Många remissinstanser har också uttalat sig positivt om de sakkunnigas förslag. I likhet med departementschefen anser emellertid utskottet alt liden ännu inte är mogen för genomförandet av etl sådant system som familjelagssakkunniga förordat. Inle heller kan förslaget utan ytteriigare överväganden läggas lill grund för lagstiftning. Utskottet utgår från att kommittén för översyn av samhällsstödet till ensamslående föräldrar i samband med behandlingen av bidragsförskotlsin-stitulel tar upp spörsmålet om hur återbetalningsskyldighelen bättre skall kunna anpassas till den faktiska ekonomiska bärkraften hos den underhållsskyldige. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen 1978/79:29 i förevarande del är därför inte erforderiigl.

Vid bedömningen av eflergiftsfrågorna enligt 18 § förslaget till ändring av lagen om bidragsförskott bör enligl propositionen de bestämmelser om förbehållsbelopp vid beräkning av underhållsbidrag som upptagits i 7 kap. 3 §

SoU 1978/79:2 y                                                      11

förslaget till ändring av föräldrabalken kunna tjäna lill ledning. Nämnda bestämmelser innebär att den underhållsskyldige alltid får förbehållas vissa belopp för sitt eget och andras underhåll. Förbehållsbeloppel för den underhållsskyldiges eget underhåll skall omfatta skäliga bostadskostnader och andra vanliga levnadskostnader. De sistnämnda kostnaderna skall beräknas med ledning av ett normalbelopp som utgör 120 96 av basbeloppet. Om särskilda skäl föreligger får den underhållsskyldige vidare förbehållas etl belopp för underhåll åt make eller samboende. Normalbeloppet utgör i sådant fall 60 % av basbeloppet. Slutligen får den underhållsskyldige under vissa närmare angivna förutsättningar även förbehålla sig etl belopp om 40 % av basbeloppet för underhåll av eget hemmavarande barn. Vad som återstår sedan de angivna förbehållsbeloppen dragits av från den underhållsskyldiges nettoinkomst (dvs. bruttoinkomsten minskad med skatter) får i princip las i anspråk för läckande av barnels behov av underhållsbidrag.

I motionen 1978/79:29 yrkas vissa ändringar i del föreslagna systemet för beräkning av den underhållsskyldiges förmåga alt betala underhållsbidrag. Motionärerna föreslår alt riksdagen inte skall anta 7 kap. 3 § förslaget lill ändring av föräldrabalken och att riksdagen i stället som motiv till de grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn i 7 kap. 1 § förslaget till ändring av föräldrabalken gör uttalanden om slorieken av underhållsbidrag i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkandena 3 och 4). Enligl motionärerna är förslagen i propositionen inle tillräckliga för all man skall hindra alt betungande underhållsskulder uppkommer för dem som har den sämsta ekonomiska ställningen. Motionärerna pekar bl. a. på att när det gäller förbehåll för underhåll av den underhållsskyldiges eget hemmavarande barn normalbeloppet är endast 0,4 basbelopp faslän normalkostnaden för ett barn i propositionen beräknas lill 0,6 basbelopp. Enligt motionärerna bör den underhållsskyldige få disponera vissa andelar av sin inkomst utöver förbehållsbeloppen för eget och andras underhåll. I motionen föreslås att - sedan förbehållsbeloppen avräknats från nettoinkomsten - i princip endast 50 % av överskottet skall kunna las i anspråk för underhållsbidrag till ett barn. Är det frågan om underhållsskyldighet mot två barn skall 60 % av överskottet kunna ulgå i underhållsbidrag och mot tre eller flera barn högst 65 %.

Enligl utskottets mening är del angeläget att riskertia för social ulslagning av de underhållsskyldiga minskas. Nuvarande reglerom eftergift av återkrav på bidragsförskott utgör etl betydelsefullt instrument när del gäller alt lätta situationen för underhållsskyldiga med särskilt svåra problem. Som ovan redovisats innebär förslagen i propositionen att försäkringskassorna skall fö möjligheter alt medge eftergift i större utsträckning än f n. på grund av förändringar i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Starka skäl talar för att man vid utformningen av eftergiftsinstitutet bör inta en generös attityd gentemot de underhållsskyldiga. Samtidigt måste emellertid beaktas att det råder etl nära samband mellan fastställd underhållsskyldighet och

SoU 1978/79:2 y 12

skyldighet all återbetala bidragsförskott. Så länge detta samband består måste enligt utskottels mening bedömningen av förmågan att betala tillbaka bidragsförskott ske enligt i princip samma normer som tillämpas vid fastställande av underhållsbidrag. En annan ordning skulle säkerligen upplevas negativt av dem som fullgör sin underhållsskyldighet genom att utge fastställt underhållsbidrag och kunna medföra att ansenliga medel av samhällets resurser för stöd åt ensamslående föräldrar tas i anspråk därför att allt flera kommer att anlita bidragsförskoltssystemel för att slippa betala hela det fastställda underhållsbidraget.

Del anförda leder utskottet till den uppfattningen att de normer som skall tjäna lill ledning vid bedömningen av en underhållsskyldigs förmåga att utge underhållsbidrag också bör vara vägledande vid den fortlöpande prövning som försäkringskassan skall göra enligt regeln om eftergift av återkrav på bidragsförskott. Med hänsyn lill att del ankommer på lagutskottet att ta ställning lill hur reglerna om underhållsbidrag bör utformas anser sig socialutskottet inle böra göra något uttalande med anledning av motionen 1978/79:29 i förevarande delar (yrkandena 3 och 4).

Stockholm den 23 november 1978

På socialutskottets vägnar KERSTI SWARTZ

Näiyarande: Kersti Swartz (fp), Nils Carishamre (m), Evert Svensson (s), Karin Andersson (c), John Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s), Britt Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s), Ulla Tilländer (c). Stig Alflin (s), Lena Öhrsvik (s), Marianne Lundqvisl (fp) och Blenda Littmarck (m).

Avvikande mening

beträffande återkrav av bidragsförskott av Evert Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson, Sven-Gösta Signell, Stig Alftin och Lena Öhrsvik (samtliga s), som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Som departementschefen" och slutar med "inte erforderligt" bort ha följande lydelse:

Det nuvarande systemet för återkrav av utgivna bidragsförskott har, som departementschefen framhåller, brister. Enligt utskottets mening skulle åtskilliga fördelar stå att vinna om prövningen av skyldigheten att betala tillbaka bidragsförskott frigörs från de civilrättsliga avgörandena om underhållsbidrag. En sådan ordning skulle ge försäkringskassan möjligheter att fortlöpande anpassa återkraven efter ändringarna i den underhållsskyldiges

SoU 1978/79:2 y                                                      13

inkomster och andra ekonomiska förhållanden. Vidare skulle antalet jämkningsprocesser kunna nedbringas, vilket skulle vara till fördel inle bara för samhället utan även i hög grad för parterna i de enskilda fallen. Många remissinstanser har också uttalat sig positivt om de sakkunnigas förslag. Förslaget kan emellertid inte utan ytteriigare överväganden läggas till grund för lagstiftning. Enligt utskottets mening är det angelägel att elt system för återkrav av bidragsförskott i enlighet med familjelagssakkunnigas och motionärernas förslag snarast kommer till stånd. Utskottet anser på grund av det anförda att kommittén för översyn av samhällsstödet till ensamstående föräldrar skyndsamt bör ta upp frågan om hur återbetalningsskyldighelen bättre skall kunna anpassas till den faktiska ekonomiska bärkraften hos den underhållsskyldige. Kommittén bör få tilläggsdirektiv i enlighet härmed. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen 1978/79:29 i förevarande del bör ges regeringen till känna.