om Sveriges medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)

Yttrande 1978/79:UU2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utrikesutskottets yttrande

1978/79:2 y

om Sveriges medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)

Till näringsutskottet

Näringsulskottet har den 6 mars 1979 beslulal bereda ulrikesutskoitei lillfälle all avge yttrande över propositionen 1978/79:100, bilaga 14, punkten B 7. Interamerikanska utvecklingsbanken samt de i anslutning därtill väckta molionerna 1978/79:661,1978/79:1507 och 1978/79:2017 angående Sveriges forisalla medlemskap eller medverkan i banken.

Propositionen

I årels budgetproposition föreslås att riksdagen dels anvisar etl förslagsanslag om 9,3 milj. kr. till Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) för budgetåret 1979/80, dels godkänner alt Sverige deltar i bankens femle s. k. kapilalpåfyllnad.

Ungefar 9,3 milj. kr. är det belopp som Sverige har att eriägga kontant till IDB under år 1979 i enlighet med den i september 1977 ingångna överenskommelsen om svenskl medlemskap i banken.

Sverige inträdde i IDB under bankens fjärde kapitalpåfyllnadsperiod. För atl ge banken möjlighel alt fullfölja och öka sin utlåning har överiäggningar förts om en femle kapilalpåfyllnad avseende fyraårsperioden 1979-1982. Länder som blivii medlemmar efter år 1976, däribland Sverige, kan dock ges räll att göra sina inbetalningar härför senare. Denna påfyllnad liksom Sveriges tänkta andel i den femte kapilalpåfylinaden väntas inle komma all kassamässigi belasta de båda närmaste budgetåren.

Motionerna

1 motionen 1978/79:661 av Lars Werner m. fl, (vpk) hemställs

1,  all riksdagen beslutar ullala sig för uuräde ur IDB,

2, alt riksdagen beslutar avslå förslaget om anslag med 9 300 000 kr, lill IDB,

I motionen 1978/79:1507 av Olof Palme m, fl, (s) föreslås all riksdagen

1,     som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförs om
utträde ur Interamerikanska utvecklingsbanken,

2,     avslår regeringens förslag om deltagande i den femte kapilalpåfylina
den,

1 Riksdagen 1978/79. 9 saml. Yllr. nr 2

UU 1978/79:2 y

UU 1978/79:2 y                                                         2

1 moiionen 1978/79:2017 av Kari Erik Olsson m, fl, (c) föreslås

1,  alt riksdagen uttalar sin avsiki atl ta upp Sveriges medlemskap! IDB till förnyad prövning efter det all Sverige varil medlem i tre år,

2,  atl riksdagen hos regeringen hemsläller om lillsätiandel av en pariamentarisk kommitté för att utvärdera IDB:s ullåningspolilik och ge riksdagen erforderligt beslulsunderiag,

3, alt riksdagen ej godkänner atl Sverige deliar i den femte kapilalpåfylinaden lill IDB,

Utskottet

Ulrikesutskoltet har vid två lidigare tilltallen yttrat sig lill näringsutskouet om Sveriges medlemskap i Interamerikanska ulvecklingsbanken (IDB), nämligen dels för snart två år sedan (UU 1976/77:4 y, intaget i NU 1976/77:47) då riksdagen hade att la slällning lill frågan om Sveriges anslulning lill banken, dels för ell knappt år sedan (UU 1977/78:3 y, intaget i NU 1977/78:65) då bl, a, frågan om svenskl utträde ur IDB hade aktualiserats i en moiion som väckts i anslutning lill fjolårets budgetproposiiion.

Vid båda dessa lillfällen hade det i motionen gjorts gällande alt den svenska anslutningen till IDB skulle strida mot de värderingar som dittills varit vägledande för svensk utrikes- och biståndspolitik, Uiskoliels majoritet avvisade detta påstående som ogrundat. Det konstaterades sålunda att etl svenskl deltagande i IDB inle innebar någon ändring av vårt lands utrikespolitik och dess målsättningar och heller inte innebar någol ställningslagande lill skilda regimer i Lalinamerika, Del erinrades om alt den svenska anslutningen till IDB hade motiverats av exporlfrämjandeskäl och att del svenska medlemskapet därför skulle finansieras med anslagsmedel från handelsdepartementels huvudtitel. Tanken på svenskt medlemskap i IDB hade lidigare prövats från bisiåndspoliliska utgångspunkter men bankens utlåningspolitik hade därvid inte bedömts motsvara de stränga krav som uppställs inom den svenska biståndsverksamheten. Au det inle fanns tillräckliga biståndspolitiska motiv för ett deltagande i banken var emellerlid enligt utskottsmajoriteten ingalunda liktydigt med att ett inträde i banken -betingat av omsorg om vår export - skulle vara uteslutet. De positiva dragen hos IDB hade således inle bedömts tillräckligt slarka för atl med bistånds-medel finansiera etl medlemskap, medan de negativa å andra sidan inle var sådana atl de kunde uigöra hinder för ell av exporlskäl betingat dellagande. Det svenska medlemskapet i IDB fick främsi ses som en inirädesavgifi avseende en betydelsefull och växande specialmarknad från vilken vi annars skulle vara utestängda.

Utskottet finner atl dess förui gjorda principiella bedömningar i frågan alltjämt är giltiga. Medlemskapet är sålunda inte stridande mol svensk utrikespolitik, det utgör inle någon integrerad del av vår biståndspolitik men del ingår som ell led i svensk handelspolitik.

UU 1978/79:2 y                                                         3

Frågan om det svenska deltagandet i IDB kompliceras emellerlid av alt den rymmer vissa svårbedömbara aspekter, vilka hänger samman dels med det förtryck som kännetecknar vissa länder i Lalinamerika, dels med vissa brister i bankens röslningsregler och i dess ullåningspolilik med avseende på ländersalsningar och projeklval. Dessa brister har från början påtalats från svensk sida.

Dessa omsländigheter var sålunda föremål för uppmärksamhet redan i samband med förberedelserna för och beslutet om den svenska anslutningen. En fortlöpande prövning av vår ställning i IDB förulskickades av regeringen i den proposition (prop. 1976/77:83) om exportfrämjande åtgärder avseende u-länder, i vilken förslaget om svenskl medlemskap i IDB framlades. Från näringsutskotlels sida (NU 1976/77:47) framhölls i anslutning därtill alt Sverige som medlem i IDB aktivt måste verka för förändringar av bankens institutionella former och ullåningspolilik i sådan riklning atl strävandena till social och ekonomisk utveckling och ökad demokrati i Lalinamerika tår slöd från banken. Om bankens politik inle blir sådan all den befordrar långsikliga förändringar i positiv riktning, bör della föranleda all medlemskapei omprövas, hette det vidare i näringsulskollets betänkande,

I en av de nu akluella motionerna, nämligen s-molionen 1507, hävdas ånyo bl, a, att medlemskapet i IDB skulle stå i uppenbar motsatsställning till de värderingar som hittills varil vägledande för svensk utrikes- och biståndspolitik och all vår medverkan i banken skulle innebära elt indirekt stöd av regimer som visat synnerligen liten respekt för mänskliga rättigheter, 1 vpk-motionen 661 sägs bl, a, alt Sverige genom medlemskapet stöder blodsbesudlade regimer i Latinamerika,

1 likhei med sin förut redovisade inställning anser ulskollet all de i motionerna 661 och 1507 framförda och nyss återgivna påståendena inle är hållbara.

Själva medlemskapet i IDB är sålunda lika litel som medlemskapei i andra internationella eller regionala utvecklingsbanker alt betrakta som ett ullryck för slöd av vissa regimer, IDB:s syfte är i likhet med andra utvecklingsbankers atl stödja och möjliggöra ekonomiska och sociala utvecklingsprojekt. Som förut nämnts har Sverige påpekat vissa brister i IDB:s ullåningspolilik och velat se en större prioritering av projekt med sociala utvecklingseffekter, Sverige verkar lillsammans med likasinnade medlemsländer för ett bältre tillgodoseende av denna aspekt och för en starkare satsning på de fattigare och mer reformistiskt inställda länderna,

Sell i ett internalionelit perspektiv har den svenska anslutningen lill IDB heller inle varil till uirikespoliiiskl förfång för Sverige, Tvärtom lorde medlemskapet över lag i Latinamerika ses som en välkommen intressemarkering från Sveriges sida för denna del av väriden, som länge och i alllför hög grad dominerats av nordamerikanska intressen. Samtidigt har medlemskapet inle hindrat Sverige från alt i olika sammanhang markera sitt bestämda

UU 1978/79:2 y                                                         4

avståndstagande från de övergrepp mot mänskliga räuigheter som förekommer i många länder i Syd- och Mellanamerika, Sverige har av denna anledning också motsatt sig lån från IDB till Chile,

Del kan sålunda inle med fog göras gällande alt vårl medlemskap i IDB skulle stå i strid med svensk utrikes- och biståndspolitik.

Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att flertalet i-länder utanför öststatskretsen i likhei med Sverige gått in som medlemmar i IDB, däribland våra nordiska grannländer Danmark och Finland liksom de neutrala länderna •Schweiz och Österrike.

Med angivande av de skäl som ovan refererats yrkar vpk-molionen 661 och s-molionen 1507 på svenskt utträde ur IDB.

Sverige tillträdde som medlem av IDB på hösten 1977. Som förut konstaterats har medlemskapet inle varil till förfång för Sveriges utrikespoliliska anseende i väriden. Däremol skulle etl utträde - och detla efter mindre än två års anslutning - kunna skada Sveriges utrikespoliliska prestige och med säkerhet bli till nackdel för vårl lands handelsintressen i förhållande till Latinamerika.

Ulskottel motsätter sig därför dessa yrkanden om Sveriges snara utträde ur IDB.

Både i s-molionen 1507 och i motionen 2017 yrkas avslag på regeringens förslag om svenskt deltagande i lDB:s femte s. k. kapilalpåfyllnad. I den senare moiionen föreslås dessutom att riksdagen skall uttala sin avsiki all la upp Sveriges medlemskap i IDB lill förnyad prövning efter det all Sverige varit medlem i banken i tre år.

1 moiionen 2017 erinras i delta sammanhang om del förbehåll som gjordes av näringsutskotlel (NU 1976/77:47) i samband med dess tillstyrkan i maj 1977 av en svensk anslutning till IDB. Det hette där bl. a.:

----- Det uppenbara förtryck och den förföljelse av oppositionella som

präglar de flesta latinamerikanska länder kräver oavlåtlig uppmärksamhet. Del är angelägel all vårl ekonomiska utbyte med Lalinamerika inle kan utnyttjas som elt stöd av regimer som del i vårt land råder slor enighel om all

fördöma.-- Om förhandlingarna resulterar i medlemskap måste IDB:s

fortsatta utveckling noga följas från svensk sida. Som medlem i IDB måste Sverige aktivt verka för förändringar av bankens institutionella former och ullåningspolilik i sådan riklning att strävandena lill social och ekonomisk utveckling och ökad demokrati i Lalinamerika får stöd från banken. Om bankens politik inle blir sådan all den befordrar långsiktiga förändringar i positiv riktning bör detta, såsom framhålls i propositionen och av utrikesulskollel, föranleda all medlemskapei omprövas. Regeringen bör årligen -lämpligen i samband med sin framställning om erforderiigt anslag för betalningar lill IDB-lämna riksdagen en redogörelse för utvecklingen och de aktuella förhållandena inom bankens verksamheisområde,

Enligl motionen 2017 ger en närmare granskning av tillgängliga uppgifter om bankens långivning under förra året en nedslående bild: en höjd andel lån till Latinamerikas hårdaste diklalurländer och en sänkt andel lån lill elt antal

UU 1978/79:2 y                                                         5

mer demokratiska länder, Molionärerna finner del dock svårt att enbart utifrån redovisningen i budgetpropositionen bedöma karaktären av de projekt som IDB medverkat lill. De menar emellertid att det hittills inte gått all finna belägg för en utveckling av utlåningspolitiken "i sådan riktning att strävandena till social och ekonomisk utveckling och ökad demokrati lår slöd från banken" och att frågan om en omprövning av det svenska medlemskapet på sätt som angavs år 1977 därför börjar bli aktuell. Motionärerna anser att 1 1/2 års erfarenhet ger ell alllför bräckligt underiag för eu definitivt ställningstagande och atl i stället en treårig prövolid kan vara rimlig och lämplig, Enligl moiionen bör etl sluiligl ställningslagande ske senast under våren 1981 och prövningen förberedas av en parlamentarisk kommitté som tillsätts omgående för atl konlinueriigt följa bankens verksamhet under den del av prövoliden som återstår. Kommittén bör enligt motionärernas uppfauning ingående analysera bankens ullåningspolilik under prövoliden liksom de sociala, poliliska och ekonomiska effekterna av IDB-projekten och värdera bankens verksamhel utifrån svenska utrikespolitiska målsättningar. Också de kommersiella effekterna av medlemskapet bör enligl motionen 2017 därvid analyseras.

Utskottet anser del inte möjligl att av tillgängliga uppgifter om lDB:s lånepolitik under den korta lidrymd som Sverige varit medlem dra några mera bestämda slutsatser huruvida denna ändrats eller är på väg atl ändras i den riktning som vi efterslrävar. Del är heller inte rimligt alt förvänta sig några snabba förändringar i en verksamhel av della slag.

Del förefaller emellerlid oslridigt alt banken i sin utlåningsverksamhel under 1970-lalet i ökad utsträckning orienterat sig mot de minsl utvecklade länderna och regionerna i Lalinamerika och mol de fattigaste samhällsskikten. Som vidare framgårav budgelpropositionens redovisning lägger IDB i sin utlåning slor vikt vid projekt som är inriktade på landsbygdsutveckling och jordbruk, särskilt i fattigare delar av Latinamerika, Banken har under senare år lagt särskild vikt vid projekl lill nytta för låginkomstgrupper och planerar atl göra så i än större utsträckning i framtiden. En jämförelse med Väridsbankens utlåning till samma region visar alt IDB under treårsperioden 1975-1977 haft en avsevärt högre andel lån till de fattigaste länderna. Inför den femte s, k, kapilalpåfylinaden har bankens styrelse uttalat alt ökad tyngd kommer att läggas vid projekt som kommer de fattigaste befolkningsgrupperna till del. Landsbygdsutveckling och olika projekt av social karaktär avses sålunda tå större prioritet under perioden 1979-1982,

Då emellertid bedömningsunderiagel är begränsat och uppfattningarna i denna fråga blivit slarkl delade i vårt land, kan det finnas skäl att la fasta på förslaget i motionen 2017 all företa en närmare granskning av IDB och dess ullåningspolilik. Ulskollet ansluter sig därför för sin del till tanken all en kommitté eller arbetsgrupp med pariamentarisk medverkan får till uppgift all närmare studera lDB:s utlåningsverksamhel m. m. Om näringsulskottet och

UU 1978/79:2 y                                                         6

riksdagen skulle finna en sådan översyn ändamålsenlig, synes till uppgiften även böra höra att anställa en jämförelse med andra utvecklingsbanker och atl söka bedöma de följder som elt eventuellt svenskt utträde eller ickedeltagande i framlida kapitalpåfyllnader skulle få ur handels- och utrikespolitisk synpunkt liksom för den svenska sysselsättningen,

I avvaktan på en dylik översyn bör Sverige emellertid i enlighel med regeringens förslag kunna delta i den femte kapilalpåfylinaden på sätt som anges i propositionen, varvid är alt märka alt någon kontantinbetalning i detta sammanhang inte lorde behöva komma i fråga förrän efter budgetårel 1980/81, Om översynen skulle leda till ell utträde ur banken bleve således kontantinbetalning inle aktuell. Att redan nu besluta att inte delta i denna kapilalpåfyllnad skulle av allt att döma få som konsekvens en kännbar inskränkning i Sveriges möjligheter atl delta i anbudsgivningen till projekt som finansieras med IDB-lån,

Stockholm den 22 mars 1979

På utrikesutskottets vägnar ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Anna Lisa Lewén-Eliasson (s), förste vice talmannen Torsten Benglson (c), Erik Adamsson (s), Anna-Lisa Nilsson (c), Sture Palm (s), Gunnel Jonäng (c), Mats Hellström (s), Ingrid Sundberg (m), Sture Ericson (s), Sture Korpås (c), Gertrud Sigurdsen (s), David Wirmark (fp), Axel Andersson (s) och Gunvor Wallin (fp).

Avvikande mening

av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Mals Hellslröm, Siure Ericson, Gertrud Sigurdsen och Axel Andersson (samtliga s) som anser att det avsnitt i uiskoitets yttrande som börjar på s, 2 med "Ulrikesutskoltet har" och slutar på s, 6 med "med IDB-lån." bort ha följande lydelse:

Som framhålls i moiionen 1978/79:1507 står Sveriges medlemskap i den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) i uppenbar motsatsställning till de värderingar som hittills varit vägledande för svensk utrikes- och biståndspolitik. Ett syfte med all tillskapa IDB var alt försvåra en radikalisering av de latinamerikanska länderna efter den kubanska revolutionen. Banken har alltsedan sin tillkomst i dominerande grad riktal sitt stöd lill konservativa militärdiktaturer i Latinamerika, Huvuddelen av bankens resursergår fortfarande lill militärdiklatureroch andra förtryckarregimer som visar synneriigen liten respekt för mänskliga rättigheter, I själva verket har

UU 1978/79:2 y                                                         7

under de senaste åren andelen IDB-lån till militärdiktaturerna ökat. Andelen lån till projekt av social karaktär (hälsovård, utbildning, bostäder, vattenförsörjning etc) minskar f n. Ökningen av IDB-lånen går i första hand till länder vars regeringar i sin politik kraftigt missgynnar de fattigaste folkgrupperna. Denna inriktning av IDB:s lån går alt utläsa ur lDB:s egen statistik. Mot bakgrund av den redovisning IDB lämnat om sin programinriktning är det vidare missvisande atl, som sker i budgetpropositionen, hävda att IDB:s utlåning lägger stor vikt vid projekt som är inriktade på landsbygdsutveckling och jordbruk. Andelen för jordbruk och fiske minskade sålunda mellan år 1977 och år 1978 från 20 till 13 procent av den totala utlåningen. Andelen projekt som enligl IDB:s egen redovisning direkt gynnar låginkomstgrupperna på landsbygden minskade mellan år 1977 och år 1978 från 27,7 lill 19,0 procenl.

Svensk medverkan i en internationell organisation måste bygga på en vilja alt stödja organisationens verksamhet, Sveriges medlemskap i IDB strider mot de värderingar som hittills varit vägledande för vår utrikes- och u-landspolitik, IDB skiljer sig också genom sina stadgar och procedurregler från de multilaterala organ och andra regionala banker där Sverige medverkar. Rösträtten för specialfonden är t, ex, så utformad au ett land, USA, har vetorätt belräffande besluten. Någon motsvarande regel finns inte i något annat mellanstatligt organ som Sverige tillhör.

Den svenska regeringen har nyligen, i olika sammanhang, fast vikt vid uttalanden från bankens styrelse om att ökad tyngd i framtiden skulle läggas vid projekt som kommer de fattigaste befolkningsgrupperna lill del. Del bör emellertid understrykas att likartade uttalanden om en förändrad låneinriktning i banken gjorts vid en rad tidigare tilltallen av bankens styrelse, utan atl dessa följts upp i bankens praktiska politik. Denna har i en rad avseenden, trots styrelsens uttalanden, ytterligare inriktats på länder vars regeringar kraftigt missgynnar de fattigaste folkgrupperna och, som ovan sagts, inneburit en minskad andel för t. ex. socialt inriktade projekt.

Utskottet tillstyrker mol denna bakgrund, i enlighet med förslaget i motionen 1978/79:1507, atl Sverige snarast utträder ur IDB.

I centermoiionen 1978/79:2017 av Kari Erik Olsson m, fl, hävdas att IDB:s utlåning under 1978 ger en nedslående bild med utgångspunkt i samhällsförhållandena i låntagariänderna. Motionärerna hävdar alt det inte hittills gått "atl finna några belägg för en utveckling av utlåningspolitiken 'i sådan riklning att strävandena till social och ekonomisk ulveckling och ökad demokrati får stöd från banken' (NU 1976/77:47)", Mot denna bakgrund anser molionärerna att frågan om en omprövning av det svenska medlemskapet börjar bli aktuell. Motionärerna föreslår att riksdagen skall uttala sin avsikt alt ta upp Sveriges medlemskap i IDB lill förnyad prövning efter det att Sverige varit medlem i tre år och atl riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättandet av en pariamentarisk kommitté för alt utvärdera IDB:s utlåningspolitik och ge riksdagen etl erforderiigt beslulsunderiag.

UU 1978/79:2 y                                                         8

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning att Sverige bör fortsätta att stödja och della i IDB:s verksamhel under ett antal år parallellt med att ett utredningsarbete pågår, Molionärerna framhåller all Sveriges erfarenhet under hittillsvarande etl och ell halvt års medlemskap i banken liksom budgetpropositionens redovisning utgör elt bräckligt beslulsunderiag, Enligl utskottets mening var även del beslulsunderiag som regeringen lämnade till riksdagen vid beslutet om inträde i banken år 1977 av lika bräcklig karaktär, Sverige borde, i enlighet med förslagen i den socialdemokratiska motionen 1976/77:1489, aldrig ha inträtt i banken och bör snarast avveckla sill medlemskap,

Ulöver kravet på en pariamentarisk utredning med syfte atl åstadkomma en förnyad prövning av Sveiges medlemskap i IDB föreslår motionärerna i centermotionen 2017 atl riksdagen ej godkänner att Sverige dellar i den fem le kapilalpåfylinaden i IDB, Detta förslag är en självfallen konsekvens av yrkandei om omprövning av medlemskapet. Del vore givetvis orimligt att besluta om en utredning i syfte atl göra en förnyad prövning av Sveriges medlemskap i IDB och samtidigt väseniiiglfördjupa vårl engagemang i IDB och binda oss för väsentligt ökade framtida utbetalningar genom alt godkänna budgetpropositionens förslag om deltagande i den femle kapilalpåfylinaden.

Utskottet tillstyrker därför kraven i den socialdemokratiska partimotionen 1507 och i centermotionen 2017 om atl riksdagen ej skall godkänna all Sverige dellar i den femte kapilalpåfylinaden till IDB,

GOTAB 61799   Siockholm 1979