om kulturporto/bokporto m.m.
Yttrande 1987/88:KrU6y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Kulturutskottets yttrande
1987/88:6 y
om kulturporto/bokporto m. m. KrU
1987/88:6 y
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över fyra
motioner om införande av ett kulturporto/bokporto eller, i en av motionerna,
återinförande av ett särskilt trycksaksporto. Motionerna är följande,
nämligen 1987/88:T903 (m), T907 (fp), T911 (s) och T932 (c).
Gällande bestämmelser m.m.
Före den 1 juni 1981 fanns enligt den då gällande postavgiftskungörelsen
(1971:745) separata taxor för befordran av brev, postkort, A-korsband resp.
B-korsband. Som korsband befordrades trycksaker och varuprov. Akorsband
var korsband som skulle befordras och utdelas med samma
hastighet som brev. Annat korsband var B-korsband. Avgifterna för
korsband var lägre än avgifterna för brev och postkort. Vidare var avgifterna
för B-korsband lägre än avgifterna för A-korsband.
I den fr.o.m. den 1 juni 1981 gällande förordningen (1981:193) om vissa
postavgifter behandlas samtliga ovan nämnda försändelseslag i avgiftshänseende
likformigt som brev. Den nya förordningen innebar även att avgiftsnivån
för brev höjdes. Avgiftsförändringen innebar bl.a. att kraven på
snabbhet i befordran och vikten på försändelserna på ett annat sätt än
tidigare bestämde avgifterna. Avgifterna har sedermera höjts ytterligare,
senast med giltighet fr.o.m. den 1 februari i år.
Enligt förordningen om vissa postavgifter utgår avgiften för befordran av
brev enligt normaltaxa eller ekonomitaxa. Normaltaxan fastställs av regeringen
och ekonomitaxan av postverket. ”Normalbrev” behandlas som
A-post. De befordras snabbare än ”ekonomibrev” som behandlas som s.k.
B-post. Avgifterna för ekonomibrev är lägre än avgifterna för normalbrev
men för att få sända ekonomibrev krävs att abonnemang tecknats eller att en
engångsavgift erläggs. I förordningen har inrymts ett bemyndigande för
posten att sätta ned postavgifterna, om det är förenligt med verkets
ekonomiska intressen. Posten har satt ned avgifterna för i första hand s.k.
föreningsbrev och massbrev.
Sedan december 1984 finns ett system med frankoetiketter som får
användas på försändelser innehållande böcker, tidskrifter, noter eller
korrektur. Frankoetiketter, som får köpas av företag inom bok- och
musikbranscherna m.fl., finns numera endast för befordran av brev som 1
B-post. De gäller även s.k. skrymmande post. Med frankoetiketter blir
1 Riksdagen 1987/88.13 sami. Nr 6 y
befordringsavgifterna för tyngre brev lägre än enligt ekonomitaxan. Abonnemangs-
eller engångsavgift behöver inte erläggas.
Av den lämnade redovisningen framgår att allmänheten inte kan använda
frankoetiketter för att sända böcker. Det kan i detta sammanhang erinras
om att posten under de senaste åren årligen har erbjudit allmänheten att
köpa rabattfrimärken att användas som porton för normalbrev (även
skrymmande).
Beträffande tidigare behandling av de i motionerna upptagna frågorna
hänvisar utskottet i första hand till proposition 1984/85:141 om litteratur och
folkbibliotek (s. 24-25), vilken behandlats av kulturutskottet i betänkandet
KrU 1984/85:21 (rskr. 392) samt trafikutskottets betänkanden TU 1984/
85:11,1985/86:11 och 1986/87:18. Utskottet vill också nämna att kulturrådet
på regeringens uppdrag överlagt med postverket och företrädare för berörda
branscher. Resultatet av dessa överläggningar redovisades i november 1986
för regeringen. Kulturrådet konstaterade att systemet med frankoetiketter
syntes vara den modell som berörda parter kunde enas om. I skrivelse i juli
1987 till statens kulturråd har postverket bekräftat sin avsikt att tills vidare i
något förenklad form fortsätta med systemet med frankoetiketter.
Utskottet
Motionerna syftar i första hand till att det skall införas ett kulturporto eller
bokporto som ger en möjlighet att till lägre kostnad än för närvarande
distribuera böcker - eller tidskrifter - inom landet. I en av motionerna
understryks särskilt att de möjligheter till viss begränsning av kostnaderna
som gällande bestämmelser om bl.a. frankoetiketter ger, inte är tillräckliga
utan att det krävs ett system som ger även allmänheten en möjlighet att
sända böcker och tidskrifter till en rimlig kostnad. I en annan av motionerna
förordas ett återinförande av ett särskilt trycksaksporto.
Kulturutskottet vill framhålla att det är en viktig uppgift för kulturpolitiken
att verka för att så långt möjligt alla människor i vårt land skall kunna ta
del av kulturutbudet på olika områden. Beträffande de kulturbärare som
böcker och tidskrifter utgör kan man med fog hävda att samhället bör göra
långtgående insatser för att utjämna de skillnader som finns i de faktiska
möjligheterna för människor att få tillgång till resurserna.
Med hänsyn till det synsätt som kommer till uttryck i 1974 års kulturpolitiska
beslut (prop. 1974:28, KrU 15, rskr. 248) anser kulturutskottet att även
andra myndigheter och offentliga institutioner än de som tillhör kultursektorn
bör kunna åläggas en uttrycklig skyldighet att i sin verksamhet ta vissa
av statsmakterna närmare bestämda kulturpolitiska hänsyn [jfr cirkuläret
(1974:450) till vissa statsmyndigheter om målen för den statliga kulturpolitiken],
I här aktuellt avseende leder det sagda enligt utskottets mening till att
det är motiverat att man ånyo närmare överväger de frågor som tas upp i
motionerna. Därvid bör inriktningen vara att förbättrade möjligheter till
bok- och tidskriftsdistribution skall skapas.
Det har förutskickats att regeringen skall låta utreda postens och
televerkets regionalpolitiska och sociala ansvar. Utskottet anser att trafikutskottet
bör hemställa att riksdagen som sin mening ger regeringen till
KrU 1987/88:6 y
2
känna att den aviserade utredningen bör få i uppdrag att med nyssnämnda
inriktning överväga även de i motionerna upptagna frågorna om kulturporto/bokporto
m.m.
Stockholm den 23 februari 1988
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s). Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s),
Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa (s), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Margareta Fogelberg (fp) och Stina Gustavsson (c).
KrU 1987/88:6
* ,y
■ . - ■ ■ ■ ;‘v >* - , - :
. - >
. ; i < 1
■ ■ ' . >;• ■ - -:i( - -vo ■; •’
- !■ i
gotab Stockholm 1988 14720
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.