om kronofogdemyndigheterna och skatteförvaltningen

Yttrande 1983/84:SkU8

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets yttrande

1983/84:8 y

om kronofogdemyndigheterna och skatteförvaltningen

Till bostadsutskottet

Bostadsutskollet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:100 bilaga 9 såvitt avser anslag till de lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna saml bilaga 15 såvitt avser länsstyrelsernas skatteförvaltningar jämte motioner. Skatteutskottet får med anledning härav anföra följande.

Kronofogdemyndigheterna

Regeringen har i budgetpropositionen (bilaga 9, finansdepartementet) föreslagit all del anvisas ett förslagsanslag lill kronofogdemyndigheterna av 531 633 000 kr. för budgetåret 1984/85. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i länsstyrelsernas s. k. huvudförslag, dvs. ett pris- och löneom-räknal anslag minskat med 2 %. I avvaktan på ett ställningstagande till elt förslag om en ändrad distriklsindelning föreslås dock ett tillskott på 6 milj. kr. Detta tillskott bör enligt propositionen fördelas så att de resurssva-gasle myndigheterna tillförs extra medel. Dessutom föreslås all de förstärkningar med ekonomisk kompelens som tillförts 12 myndigheter permanent knyts till myndigheterna. För del fortsatta införandel av enskilda mål i REX-syslemet har beräknats 1 milj. kr.

I motion 2065 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att det av regeringen föreslagna anslaget ökas med 11 767 000 kr. Motionärerna anser all del förhöjda anslaget, som överensstämmer med vad länsstyrelserna begärt i anslagsyrkanden som lagts fram vid sidan av huvudförslaget, behövs för all kronofogdemyndigheterna skall kunna förbättra verksamheten.

Utskottet vill nu liksom tidigare betona angelägenheten av att kronofogdemyndigheterna erhåller tillräckliga medel för all bedriva indrivningsverk-samhelen effektivt, Ulskollel anser därför i likhet med regeringen all del är välmotiverat all i viss mån undanta exekutionsväsendet från det generella besparingskravet och tillföra extra medel ål de mest arbelstyngda myndigheterna, Å andra sidan är det med hänsyn lill del ansträngda budgetläget enligt utskottets uppfattning nödvändigt att så långt det låter sig göra ta till vara möjligheterna till besparingar även hos kronofogdemyndigheterna ulan alt effektiviteten av verksamheten lider skada. Från denna utgångspunkt finner utskottet det av regeringen föreslagna anslaget innebära en lämplig avvägning. Utskottet anser därför alt bostadsutskottet bör tillstyrka propositionen i denna del och avstyrka motion 2065 i motsvarande del,

1 Riksdagen 1983/84. ösaml. Nr8 y

SkU 1983/84:8 y

SkU 1983/84:8 y 2

Länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna Anslagsfrågor

Anslagen lill länsstyrelsernas skatteförvaltning behandlas i bilaga 15 lill budgetpropositionen (civildepartementet).Budgetförslaget innebär att länsstyrelserna i princip undantas från minskningar i form av generella besparingar. Vidare föreslås alt länsstyrelserna skall tillföras ytterligare 6 milj. kr. för mervärdeskatlekonlrollen. Den sista etappen av en redan beslutad utbyggnad av mervärdeskalteenheterna är därmed genomförd. Dessutom beräknas preliminärt 2,2 milj. kr. för granskning av förelag som påförs vinsldelningsskatl. Kostnaderna för ett redan träffat avtal om lönegradsplacering m. m. av tjänster vid mervärdeskalteenheterna hos de tre största länsstyrelserna har beräknats lill drygt 800 000 kr. Vissa förstärkningar för innevarande budgetår-10 milj. kr. för kvalificerad revision, 5 milj. kr. för mervärdeskat-lekonlroll, 1,5 milj. kr. för arbelsgivarkonlrollen och 5 milj. kr, för den reformerade inkomstbeskattningen - bör enligt budgetförslaget permanentas. Medlen för reformerad inkomstbeskattning bör enligt förslaget slå fill myndigheternas förfogande i vart fall t. o. m. budgetåret 1985/86.

För de lokala skattemyndigheternas vidkommande föreslås i bilaga 9 lill budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 ett förslagsanslag av 750 535 000 kr. Förslaget innebär alt dessa myndigheter undantas från den generella besparingen på 2 %. Förslaget innebär vidare alt de lokala skattemyndigheterna under de kommande budgetåren, liksom under del innevarande, tillförs 8,5 milj. kr. för intensifierad arbetsgivarkontroll och dessutom extra medel för särskild fastighetstaxering och insamUng av basuppgifter över företag och organisationer. Därutöver föreslås att 15 milj. kr., som myndigheterna disponerar under innevarande budgetår för arbetet med den reformerade inkomstbeskattningen, skall stå till myndigheternas förfogande i vart fall t. o. m. budgetåret 1985/86.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mol förslagen, anser all bostadsutskottet bör tillstyrka budgetpropositionen i berörda delar.

Organisationsfrågor

I budgetpropositionen anförs att skalteförvahningens organisatoriska anknytning till länsstyrelserna bör prövas, eftersom möjligheterna för länsledningarna all påverka inriktningen av skatteavdelningarnas verksamhet av naturliga skäl är begränsade. Frågan om hur skatteavdelningarnas organisatoriskt skall anknytas till övriga delar av skatteförvaltningen bör därför enligt finansministern utredas närmare. Regeringen har givit statskontoret i uppdrag alt i samband med utredningen om en framtida länsförvaltning i Norrbottens län göra en specialsludie av lämpliga former för en från länsstyrelsen frislående skatteadministration i detta lån. Som ett komplement lill denna utredning aviseras en särskild utredning om hur en från

SkU 1983/84:8 y                                                                      3

materiella utgångspunkter effektiv styrning och samordning av hela skalleförvaltningen skall utformas.

Claes Elmsledl (c) anser del tveksamt om denna prövning är nödvändig och begär i motion 2408 ett uttalande av riksdagen att även regionalpoUliska konsekvenser skall beaklas. Enligt motionären är risken stor alt de små länen vid en utbrytning av skalleförvaltningen från länsstyrelsen mister denna typ av statlig verksamhet.

Utskottet för sin del finner det inte påkallat all närmare gå in på direktiven för den aviserade utredningen men förutsätter all i sammanhanget relevanta frågor blir tillfredsställande belysta i utredningsarbetet. Med del sagda anser ulskollel alt bostadsutskottet bör avstyrka bifall till motionen.

I motion 345 av Stig Josefson m. fl. (c), vilken hänvisats till skatleulskottel, begärs en utredning om möjligheterna all omorganisera de lokala skattemyndigheterna lill "lokala samhällsmyndigheler" beslående av den nuvarande lokala skattemyndigheten, erforderliga delar av avgiftsbyrån inom riksförsäkringsverket, mervärdeskatte- och handelsregislerenhelerna inom länsstyrelserna, bolagsbyrån inom patent- och registreringsverket saml punklskatlesektionerna inom riksskatteverket m.fl. lämpliga myndigheter och myndighetsenheter. Till att börja med bör - menar motionärerna -handläggningen av arbetsgivaravgifterna överföras till de lokala skattemyndigheterna. En sådan decentralisering skulle enligt deras uppfattning vara till fördel för näringslivet, underlätta myndighetskonlakterna för enskilda individer och samtidigt underlätta kontrollen från myndigheternas sida.

Utskottet vUl nu liksom tidigare, då liknande motionsyrkanden behandlats av utskottet, uttala sin sympati för motionens syfte, som är all skapa en förvaltningsorganisation inom skalle-, socialförsäkrings- och registreringsområdet som kan ge mera service och fungera med mindre krångel och byråkrati för de skatte- och avgiftsskyldiga än del nuvarande systemet. Även om den nyssnämnda i propositionen avviserade utredningens uppgifter synes bli mer begränsade och i någon mån av annal slag än vad motionärerna begärt får del enligt utskottets uppfattning antagas alt deras synpunkter kommer all beaklas av utredningen. Ulskollel vill dessutom peka på all organisationen av skalteförvaltningen nyligen har tagits upp i flera andra sammanhang. Bl. a. undersöker deklaralionskonlrollulredningen möjligheterna all decentralisera viss del av skatteadministrationen från länsstyrelserna lill de lokala skattemyndigheterna. Vidare har kommissionen mol ekonomisk brottslighet i ett delbetänkande (SOU 1983:75 s. 194-195) föreslagit all en särskild utredning tillsätts i syfte alt ge förslag lill en organisation i vilken registrering av företag/arbetsgivare lill olika skaller och avgifter samordnas i högre grad än f. n. och som är anpassad till företagens behov av service. Även riksdagens revisorer har i en rapport föreslagit en utredning om en ny organisation på skatteområdet som innebär att flera uppgifter förs över på de lokala skattemyndigheterna.

Då således frågan om de nuvarande lokala skattemyndigheternas orga-

SkU 19«3 84:8 y                                                                       4

nisation och verksamhet på senare tid uppmärksammals i ett flertal olika sammanhang anser utskottet all det inte finns skäl all begära en särskild utredning av det slag motionärerna påkallat. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen lämpligen la ställning lill motionen i samband med behandlingen av anslagen till skalteförvaltningen. Skatteutskottet beslutar därför all -under förutsättning av bostadsutskottets medgivande - överlämna motionen med detta yttrande lill bostadsutskottet.

Rekryteringen till skatteförvaltningen

I motion 1969 av Lilly Bergander m, fl. (s) begärs en utredning som karllägger behovet av särskilda resurser och andra åtgärder inom rekryteringsområdet för skatteförvaltningen. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen nyUgen gett riksskatteverket i uppdrag att utreda denna fråga. Motionens syfte torde därigenom vara tillgodosett och motionen bör därför enligt ulskoltels uppfattning avstyrkas av bostadsutskottet,

Stockholm den 15 mars 1984

På skalteutskoltels vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Olle Westberg (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m) och Erkki Tammenoksa (s).

minab/gotab 78257   Stockholm 1984