om hälso- och sjukvården i krig m.m.

Yttrande 1980/81:FöU1

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande 1980/81:1 y

om hälso- och sjukvården i krig m. m.

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 25 november 1980 beslutat hemställa all försvars­ulskoltel avger yttrande över proposition 1980/81:57 om hälso- och sjukvården i krig m. m. jämte eventuella motioner. Med anledning av propositionen har väckts motion 1980/81:171.

Utskottet

Hälso-, sjuk- och olycksfallsvård är väsentliga delar av samhällsverksam­heten. Samhällets förmåga all ge vård vid svåra epidemier, fredskalaslrofer och under krig har stor betydelse för människors överlevnad och förmåga lill samhällsakfivitet i sådana lägen, liksom för deras tilltro till de gemensamma ansträngningarna och vilja all delta i dessa.

Som framhölls i 1977 års försvarsbeslut (FöU 1976/77:13 s. 18) bör målet för krigssjukvården vara att man får ett samordnat och effektivt utnyttjande av alla tillgängliga resurser för hälso- och sjukvården samt för transport av skadade. Vidare bör - liksom för totalförsvaret i övrigt - eftersträvas klara ansvars- och ledningsförhållanden.

Sjukvården i krig bygger på fredssamhällets sjukvårdsresurser. Den medicinska beredskapen för krig bör vara samordnad och så långt möjligt integrerad med fredssjukvården, inte minst med beredskapen för fredskata­strofer.

I proposition 1980/81:57 föreslås att ansvaret för ledningen av sjukvården i krig flyttas över från länsstyrelserna till sjukvårdshuvudmännen, dvs. till landstingskommunerna och de kommuner som inle tillhör någon landstings­kommun. Försvarsutskottet tillstyrker en sådan ändring men vill liksom föredragande statsrådet (s. 16) understryka all ändringen inle rubbar länsstyrelsens ansvar och befogenheter som länets högsta civila samordnande totalförsvarsmyndighet.

Del centrala operativa ledningsansvaret för den civila hälso- och sjukvår­den i krig förutsätts även i fortsättningen vara en statlig angelägenhet och under regeringen åvila socialstyrelsen. Styrelsen har därmed vikliga led­ningsuppgifter, som efter hand bör kunna renodlas i riktning mol övergri­pande planerings- och samordningsfrågor (jfr FöU 1979/80:1 y).

Alt sjukvårdshuvudmännen - i enlighet med den allmänna principen för ansvar inom lolalförsvarel - åläggs ell mera aklivl planeringsansvar för den civila hälso- och sjukvården i krig berör på den slalliga sidan både cenlral och regional nivå. Nödvändiga slalliga resurser på området kan inte dras in

1 Riksdagen 1980/81. 10 saml. Yttr. nr 1


FöU 1980/81:1 y


FöU 1980/81:1 y                                                                      2

förrän den avsedda utvecklingen blir säkerställd.

Totalförsvarels kapacitet är till stor del beroende av de medverkande människornas förmåga all verka i krisartade situationer. Delta gäller inte minst sjukvårdsorganisationen. Det finns enligl försvarsutskottets bedöm­ning orsak att tro att sjukvårdshuvudmännen kommer att la itu med sina nya uppgifter på ett sätt som ytterligare ökar intresset och kunnandet angående beredskapsfrågor hos deras förtroendemän och personal.

Försvarsutskottet har inle funnit anledning lill erinran mot vad som anförs i propositionen om en utvidgad tjänsteplikt för sjukvårdspersonal m. fl. eller mot vad som i övrigt anförs eller föreslås i propositionen.

I motion 1980/81:171 (s) hävdas att det krävs ökad statlig medverkan i fråga om krigssjukvårdens försörjning med förnödenheter.

Socialstyrelsen har i augusti 1980 slutfört en perspektivsludie del 2 angående hälso- och sjukvård i totalförsvaret efter 1982. Enligl styrelsen måste snarast påbörjas uppbyggnad av en försörjningsberedskap för sjukvårdsmateriel. Inför ett nytt försvarsbeslut 1982 bedömer styrelsen all den vikfigaste omedelbara åtgärden för all förstärka den civila sjukvårdsbe­redskapen är all statsmakterna anger inriktning och beslutar om en medelsram för en uppbyggnad av beredskapen för försörjningen med sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär.

I budgetproposifionen (prop. 1980/81:100 bil. 8s. 17) uttalar föredragande statsrådet all beredskapen inför krissituationer behöver förbättras inom hälso- och sjukvårdsområdet. Regeringen föreslår att anslaget för bered­skapslagring av läkemedel m. m. ökar med drygt 12 milj. kr. En försöks­verksamhet tillsammans med landslingen med buffertlagring av förbruk­ningsmateriel beräknas kunna påbörjas inom kort. Den finansieras med huvuddelen av nämnda anslagsökning.

Försvarsutskottet anser att hälso- och sjukvårdens försörjning är en fråga av stor betydelse för totalförsvaret. Den behandlas f. n. inom 1978 års försvarskommitlé, som inom kort väntas lämna ett delbetänkande som bl. a. tar upp mål och prioriteringar på delta område. I avvaktan härpå är utskottet inte berett att la ställning lill vilka yUerligare åtgärder rörande försörjningen med sjukvårdsmateriel m. m. som skulle kunna behöva vidtas utöver den angivna försöksverksamheten med buffertlagring inom vissa landsfing.

Stockholm den 10 februari 1981

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Gudrun Sundström (s), Hans Lindblad (fp), Roland Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg (s), Anders Gernandl (c), Eric Hägelmark (fp), Göran Allmér (m), Anita Johansson (s) och Eivor Nilson (c).

GOTAB 66508   Stockholm 1981

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.