om bidrag till studieförbunden m.m. (prop. 1987/ 88:100 bil. 10 delvis)
Yttrande 1987/88:KrU8y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Kulturutskottets yttrande
1987/88:8 y
om bidrag till studieförbunden m.m. (prop. 1987/ KrU
88:100 bil. 10 delvis) 1987/88:8 y
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 2 februari 1988 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1987/88:100 bil. 10 punkt C 4. Bidrag till
studieförbunden m.m. i de delar som rör kulturutskottets verksamhetsområde
jämte motionerna 1987/88:Ub213, Ub274 och Ub816 yrkande 28.
Utskottet
I propositionen föreslås en ökning av anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet
med drygt 4 milj. kr. till totalt ca 107,5 milj. kr. Av anslagshöjningen
beräknas 1 milj. kr. för den kulturverksamhet som bedrivs av Svenska
Idrottsrörelsens studieförbund (SISU) och ca 3,1 milj. kr. för prisomräkning.
Bidraget är avsett att utgöra ett stöd till anordnande av kulturprogram i
studieförbundens egen verksamhet och i det övriga föreningslivet samt att
möjliggöra förberedelser i vid mening för sådana arrangemang. Bidraget ger
möjlighet också för professionellt arbetande artister och konstnärer att nå ut
till nya grupper.
Kulturrådet påpekar i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 att
statsbidraget till kulturverksamhet i studieförbunden tillsammans med den
estetiska studiecirkelverksamheten utgör ett mycket viktigt instrument för de
kulturpolitiska insatserna lokalt. Myndigheten konstaterar att studieförbunden
är utöver kommunerna den största arrangören av kulturprogram. På
många orter är studieförbundens kulturprogram den huvudsakliga möjligheten
att på hemorten möta musik och teaterföreställningar eller se en
utställning. Verksamheten ger också ett betydande antal arbetstillfällen för
kulturarbetare.
En förutsättning för att kulturverksamheten skall kunna utvecklas positivt
i framtiden är enligt kulturrådet att de nuvarande bidragsmedlen förstärks.
Kvaliteten på verksamheten tunnas ut när andelen statsbidragsberättigade
kostnader sjunker år från år. Kulturrådet påpekar att statsbidraget i dag inte
täcker mer än ca 45% av bidragsberättigade kostnader. Vid införandet av
bidraget 1981 förutsattes bidraget kunna täcka högst 75% av de bidragsberättigade
kostnaderna utöver den del som berättigar till 100-procentigt bidrag.
Kulturrådet har därför för budgetåret 1988/89 begärt en bidragsförstärkning
med 20 milj. kr. Denna förstärkning motiveras dels av pedagogiska skäl, dels
1 Riksdagen 1987188. 13sami. Nr8 y
av att kvaliteten på verksamheten måste bibehållas. I kulturrådets långtidsbedömning
för perioden 1988/89-1992/93 föreslås en uppräkning med 10
milj. kr. vardera under åren 1989/90-1992/93.
I motion Ub816 (m) yrkas att anslagsposten skall föras upp med 75 406 000
kr. vilket är en minskning med 32,1 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag.
Sedan år 1983 har utskottet årligen behandlat motionsförslag om att
bidraget till kulturverksamhet skall minskas. Utskottet har därvid erinrat om
den betydelse som bidraget har för den lokala kulturverksamheten och
framhållit att om bidraget minskas skulle det få icke acceptabla effekter.
Utskottet finner inte anledning att ändra uppfattning och anser alltså att
utbildningsutskottet bör avstyrka motion Ub816 yrkande 28.
Centerpartiet föreslår i motion Ub274 en höjning med 9 milj. kr. I den
motivering till förslaget som lämnas i motion Kr242 erinrar motionärerna om
att kulturrådet i rapporten (1986:6) Kultur i studieförbunden konstaterar att
kulturverksamheten inom studieförbunden har varit mycket positiv. Bidragsnivån
har dock urholkats och utgår i dag med knappt 45% av
bidragsberättigade kostnader. Motionärerna menar att denna minskning av
bidraget drabbar inte minst kulturaktiviteter som vänder sig till barn och
ungdom. Genom den föreslagna anslagshöjningen skulle kostnadsutvecklingen
i någon mån kunna kompenseras.
Vänsterpartiet kommunisterna hänvisar i motion Ub213 till kulturrådets
förslag i anslagsframställningen. I motiveringen hävdar motionärerna att
amatörkulturen har en viktig roll i det svenska samhället. Villkoren för sådan
folkbildningsverksamhet som är inriktad på amatörkulturen bör därför
förbättras. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande om
att stödet till kulturgrupper inom en femårsperiod bör bli likvärdigt med
stödet till studiecirklar.
Med anledning av förslagen i motionerna Ub274 och Ub213 vill utskottet
erinra om att kulturministern i det inledande avsnittet i budgetpropositionen
(s. 36) framhåller att kulturengagemanget ofta börjar i folkbildningen.
Folkhögskolor och studieförbund har utvecklat en studieverksamhet på
kulturområdet som har både bredd och kvalitet. Utskottet har också vid flera
tillfällen tidigare behandlat frågan om en utjämning i ekonomiskt hänseende
mellan studiecirklarna och kulturverksamheten i studieförbunden (senast
KrU 1984/85:2 y) och uttalat att det är angeläget att den skillnad i
bidragshänseende som föreligger mellan studiecirklarna och kulturgrupperna
kan utjämnas.
Med hänsyn till statsmakternas målsättning att det skall bedrivas en stram
budgetpolitik anser sig utskottet dock inte böra förorda en höjning av
anslagsposten utöver vad regeringen föreslagit. Utbildningsutskottet bör
alltså avstyrka motion Ub274.
Utskottet är inte heller berett att föreslå riksdagen att göra den framställning
till regeringen som önskas i motion Ub213. Motionen bör alltså
avstyrkas.
KrU 1987/88:8 y
2
Utbildningsutskottet bör enligt kulturutskottets mening tillstyrka regeringens
förslag till medelsberäkning för Bidrag till kulturverksamhet samt till
Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden.
Stockholm den 1 mars 1988
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s). Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Anders
Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Erkki Tammenoksa
(s), Alexander Chrisopoulos (vpk), Claes Rensfeldt (s), Margareta Fogelberg
(fp), Håkan Stjernlöf (m) och Stina Gustavsson (c).
Avvikande meningar
1. Medelsberäkningen för kulturverksamhet m.m.
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Sedan år” och
slutar med ”yrkande 28” bort ha följande lydelse:
Förslaget i motion Ub816 om en minskning av bidraget till kulturverksamhet
bör bedömas utifrån den ekonomiska politik som moderata samlingspartiet
för fram. I de besparingsåtgärder på statens budget som föreslås ingår
även vuxenutbildningen till vilken studieförbunden hör. Förslagen till
besparingar av bidragen till studieförbunden syftar bl.a. till att statens
styrning av dessas verksamhet skall minska och att de olika studieförbunden
skall få jämförbara arbetsvillkor.
Bidraget till kulturverksamhet har ökat under senare år. Även inom ramen
för ett reducerat bidrag bör det därför finnas möjligheter att stödja olika
kulturaktiviteter samt att engagera konstnärer och kulturarbetare.
Kulturutskottet tillstyrker alltså förslaget i motion Ub816.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Med
anledning” och på s. 3 slutar med ”och länsbildningsförbunden.” bort ha
följande lydelse:
Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att motionerna
Ub274 och Ub213 bör avstyrkas.
Utbildningsutskottet bör sålunda föreslå riksdagen att beräkna 75 406 000
kr. för kulturverksamhet i studieförbunden och 3 208 000 kr. till Folkbildningsförbundet
och länsbildningsförbunden.
KrU 1987/88:8 y
3
2. Medelsberäkningen för kulturverksamhet m.m.
KrU 1987/88:8 y
Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 2 börjar med ”Med hänsyn” och på s. 3 slutar med ”och
länsbildningsförbunden” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en förstärkning av bidragsmedlen
är nödvändig. Utskottet vill erinra om att kulturrådet i sin anslagsframställning
konstaterar att antalet kulturgrupper under perioden 1984/85 -1985/86 har minskat med 2 000. Statsbidraget täcker i dag endast ca 45 % av
bidragsberättigade kostnader.Med hänsyn till den betydelse som studieförbundens
kulturverksamhet har inte minst utanför storstadsområdena och de
större tätorterna är denna utveckling oroväckande. Den urholkning av
bidraget som skett under de senaste åren drabbar inte minst kulturaktiviteter
som vänder sig till barn och ungdom. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
motion Ub274 om en höjning av anslaget med 9 milj. kr.
Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra den framställning till
regeringen som önskas i motion Ub213. Motionen bör alltså avstyrkas.
Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att beräkna 116 546 000 kr. för
kulturverksamhet i studieförbunden samt till Folkbildningsförbundet och
länsbildningsförbunden 3 208 000 kr.
3. Medelsberäkningen för kulturverksamhet m.m.
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 2 börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”alltså avstyrkas” bort ha
följande lydelse:
Amatörkulturen spelar en viktig roll i vårt samhälle. Den utgör en grund
för klassmässig, lokal och nationell identitet. Den kan också vara en
fritidsverksamhet som bidrar till att bygga upp självförtroende och samhörighet
vid arbetslöshet och arbetstidsförkortningar. Det är därför angeläget att
villkoren för den folkbildningsverksamhet som är inriktad på amatörkultur
förbättras. Kulturrådet påpekar i sin anslagsframställning att bidraget till
kulturverksamhet inom studieförbunden inte följt kostnads- och verksamhetsutvecklingen.
Budgetåret 1985/86 motsvarade bidraget endast ca45% av
de statsbidragsberättigade kostnaderna. Utskottet anser i likhet med motionärerna
att bidraget till kulturverksamhet inom en femårsperiod bör bli
likvärdigt med bidraget till studiecirklar. Vad kulturutskottet här anfört med
anledning av motion Ub213 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
gotab Stockholm 1988 14850
4
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.