om beredskapslagring för hälso- och sjukvården m.m.

Yttrande 1980/81:FöU3

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande 1980/81:3 y

om beredskapstagring för hälso- och sjukvården m. m.

V

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 10 februari 1981 beslutat hemställa att försvarsutskottet avger yttrande över punkt H 4 Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m. på socialhuvudtiteln (prop. 1980/81:100 bil. 8) jämte mofionerna 1980/81:353 av Göran Karlsson m. fl. (s) och 1980/81:932 av Karin Israelsson (c).

Utskottet

I budgetproposifionen (prop. 1980/81:100 bil. 8 s. 17) uttalas att beredskapen inför krissituationer behöver förbättras inom hälso- och sjukvårdsområdet. Under H 4 (s. 167-169) föreslår regeringen alt riksdagen fill Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m. för budgelåret 1981/82 anvisar ell reservationsanslag av 34 591 000 kr.

Socialstyrelsen hade föreslagit all anslaget H 4 för nästa budgetår skulle föras upp med ca 60 milj. kr., varav 16,8 milj. kr. för beredskapslagring av förbrukningsmateriel. 8 milj. kr. härav avsåg en försöksverksamhet med bufferllagring av förbrukningsmateriel hos vissa sjukvårdshuvudmän. Det anslagsbelopp som regeringen föreslår innefattar inte några medel lill beredskapslagring av förbrukningsmateriel. Medelsbehovet för försöksverksamheten hos vissa sjukvårdshuvudmän kan enligt föredragande statsrådet tillgodoses genom omdisponeringar inom anslaget.

Med hänvisning till stora brister i fråga om försörjningen med förbrukningsmateriel för sjukvården yrkas i mofion 353 (s) att riksdagen under H 4 skall anvisa 15 milj. kr. mer än regeringen har föreslagit.

1978 års försvarskommitlé har nyligen avgelt delbelänkandet Säkerhetspolitiken och totalförsvaret (Ds Fö 1981:1). I ett avsnitt om hälso- och sjukvård i krig uttalar kommittén (s. 221) att de i olika sammanhang påtalade bristerna på sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraklär kvarstår oförändrade. Kommittén anför vidare:

Hälso- och sjukvården har f. n. en mycket låg lagerhållning vid de platser där förbrukningen sker. Denna kan, bl. a. beroende på omsätlningslakl, variera mellan ca två veckor och tre månader för normal fredsverksamhel. Redan en oljekris, som indirekt drabbar plaster och andra petrokemikalier, kan medföra allvarliga svårigheter för sjukvårdens försörjning med förbrukningsmateriel. I en krigssituation blir behoven och därmed svårigheterna ännu större. Enligt kommitténs mening är den f. n. viktigaste åtgärden för att säkerställa sjukvårdens funktion i kriser och krig att förbättra försörjnings-

1 Riksdagen 1980/81. 10 saml. Yltr. nr 3

FöU 1980/81:3 y

FöU 1980/81:3 y                                                                     2

beredskapen i fråga om sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Det är otillfredsställande att ännu ingen reell förbättring kommit till stånd.

Enligt försvarskommiltén bör det i samband med den programplanering som skall äga rum undersökas vilka möjligheter som finns att skyndsamt upphandla lager för särskilt kritiska produkter utan att behöva avvakta förhandlingar och försöksverksamhet. Kommittén anser att det bör uppdras åt myndigheterna all ta fram ett sådant underlag all beslut om såväl produktsortiment som kostnader härför kan tas i 1982 års försvarsbeslut.

Som försvarsulskoltel tidigare har anförl (FöU 1980/81:1 y) är hälso- och sjukvårdens försörjning en fråga av stor betydelse för totalförsvaret. Försvarskommiltén anser all den f. n. viktigaste åtgärden för alt säkerställa sjukvårdens funktion i kriser och krig är att förbättra försörjningsberedskapen i fråga om sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär.

Den fråga som riksdagen nu har att ta ställning lill är om resurser bör avdelas redan budgetåret 1981/82 för att öka lagerhållningen av engångsar-fiklar, alltså utan alt avvakta resultaten av försöksverksamheten och den fortsatta planeringen inför 1982 års försvarsbeslut.

Genom 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) prioriterades resursförstärkningar inom sjukvården till beredskapslagring av läkemedel för en uthållighet under 12 månaders total avspärrning av landet samt till anskaffning av operationsutrustningar och utbildning för hälso- och sjukvården i krig. På grund av planeringslägel togs inle ställning lill en i och för sig angelägen uppbyggnad av lager med sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. En förbättring i fråga om operationsutrustningar och läkemedel har kommit till stånd, men de i beslutet uppsatta målen har ännu inle nåtts. En viss förbättring av ulbildningen har också skett.

Efter överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet startar den 1 april 1981 försöksverksamhet med beredskapslagring av viss förbrukningsmateriel inom några landsting. Syftet är att pröva möjligheterna att genom buffertlagring av vissa färdigvaror hos sjukvårdshuvudmännen öka försörjningsulhållighelen samt alt analysera konsekvenserna av överlagringen och hur överlagrade varor kan omsättas i den ordinarie sjukvårdsverksamheten. Försöken beräknas pågå under 12 månader och bedrivas inom en kostnadsram av 8 milj. kr.

Den materiel som prioriteras för försöken är arfiklar som har stor betydelse för sjukvården både vid en fredskris och i krig, t. ex. injektionssprutor, kanyler och kaletrar. Sådana artiklar importeras fill Sverige, de båda sistnämnda från avlägsna länder som Japan och Malaysia. Lagerhåll-ningsfiden beräknas bli betydligt kortare än artiklarnas tekniska livslängd som oanvända.

Enligl vad försvarsutskottet inhämtat anser sig socialstyrelsen ha tillräckligt sakunderlag för att i enlighet med molionsförslagel nästa budgetår

FöU 1980/81:3 y                                                                     3

utnyttja ytterligare 15 milj. kr. för lagring av viss förbrukningsmateriel för sjukvården. Detta skulle kunna ske främst genom utökning av försöksverksamheten till flera landsting och lill något fler artiklar. Enligl styrelsens bedömning finge man den största effekten för försörjningsberedskapen om ca 12 milj. kr. används för inköp av materiel och ca 3 milj. kr. disponeras för utvidgning av eentralförråd hos sjukvårdshuvudmän.

Försörjningseffekten av att anslå 15 milj. kr. för nästa budgetår kan grovf uppskattas genom en jämförelse med den beslutade försöksverksamheten i några landsfing. För 8 milj. kr. beräknas sjukhusen där få 1-3 månaders ökad uthållighet vid avspärrning beträffande ifrågavarande artiklar. Kostnaden för alt i hela landet bygga upp lager av sjukvårdsspecifik förbrukningsmateriel för 12 månaders uthållighet vid avspärrning har uppskattats lill ca 450 milj. kr. Härtill kommer kostnaden för lagring av sådan materiel för behoven under en krigsfallsbelaslning i anslutning lill avspärrningen, senast uppskattad fill ca 150 milj. kr. (1981 års prisläge).

Regeringen härden 5 mars 1981 beslutatom anvisningar till totalförsvarets
myndigheter för programplaneringen för en ny försvarsbeslulsperiod,
1982/83-1986/87.                                                          •

I anvisningarna lill socialstyrelsen uttalas all sjukvårdens behov av absolul oundgängliga produkler under en längre försörjningskris skall säkerslällas. Krigsbehovei skall priorileras. Uthålligheten beträffande sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär är så låg all det nu är nödvändigt att prioritera den materielen före en vidare uppbyggnad av läkemedelsförsörjningen. Enligt anvisningarna skall planeringen därför inriktas på alt inom givna ekonomiska ramar snarast skapa balans i försörjningsberedskapen för hälso- och sjukvården i sin helhet. Vid planeringen bör övervägas olika former för att ersätta engångsmaleriel med annan materiel och möjligheterna att utnylija engångsmateriel flera gånger.

Försvarsutskottet konstalerar alt det nu finns en stark inriktning mol all förbättra försörjningsuthålligheten beträffande de nödvändigaste sjukvårdsartiklarna av engångstyp. Utskottet anser all denna inriktning år nödvändig. Övervägande skäl talar enligl utskottets mening för alt något riksdagsbeslut om förbättringar inte fallas förrän årets programplanering är genomförd och försöksverksamhetens resultat kan överblickas. För att ett sådant beslut skall kunna fallas senast våren 1982 bör regeringen säkerställa att en preliminär utvärdering av försöken föreligger redan innan dessa har pågått 12 månader. Riksdagen bör enligt försvarsutskottets mening hemställa härom hos regeringen.

I detta sammanhang vill försvarsutskottet understryka angelägenheten av att man överväger former för all ersätta engångsmaleriel med annan materiel och möjligheterna alt använda engångsartiklar mer än en gång. Åtgärder av delta slag skulle kunna få positiva effekter också för den fredstida sjukvården.

FöU 1980/81:3 y                                                                     4

I motion 932 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att socialstyrelsen förlägger en planerad ny reservanläggning för vätskeproduk-fion till Västerbotten. Av budgetpropositionen framgår (bil. 8 s. 168) att underlag tas fram under innevarande budgetår för planläggning av en sådan anläggning. Medel för anläggningen behövs inle förrän budgetåret 1982/ 83.

Val av plats för reservanläggningar måste till stor del påverkas av utvecklingen i fråga om anläggningar med produktion redan i fred. Denna utveckling är enligt socialstyrelsen oklar när det gäller fredsanläggningar för produktion av vätska. För dagen finns tre större fredsanläggningar för produktion av vätska, nämligen Pharmacia i Uppsala, ACO i Göreborg och ACO i Matfors nära Sundsvall. Därtill sker viss tillverkning vid några av landets stora sjukhusapotek. Socialstyrelsen anser att man f. n. inte bör la slutlig ställning till var den filltänkta reservanläggningen skall ligga. Enligl tidigare bedömningar har det inte ansetts lämpligt alt lägga en sådan anläggning i övre Norrland.

Försvarsutskottet anser att riksdagen inte nu bör ta ställning till var den tilltänkta reservanläggningen skall ligga. Utskottet utesluter inte all det kan bU aktuellt att lägga den i den norra delen av landet. Placeringen bör självfallet ske efter en samlad bedömning som innefattar anläggningens anknytning till lämpligt företag eller sjukhus som bas för anläggningen om den skulle behöva användas.

Stockholm den 12 mars 1981

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gudrun Sundström (s), Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg (s), Anders Gernandt (c), Holger Bergman (s), Eric Hägelmark (fp), Ulla-Britta Larsson (c) och Margit Jonsson (fp).

Avvikande mening

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Karl-Erik Svartberg och Holger Bergman (alla s) anser all den del av utskottets anförande som på s. 3 börjar "Försvarsutskottet konstaterar" och slutar "hos regeringen" borl ha följande lydelse:

Försvarsutskottet konstaterar alt del råder myckel stora eftersläpningar i fråga om försörjningen med förbrukningsmateriel inom sjukvården. Enligl

FöU 1980/81:3 y                                                      5

utskottets mening bör riksdagen, utan alt avvakta erfarenheterna av försöksverksamheten med buffertlagring, anvisa medel till upphandling av artiklar för vilka uthålligheten är särskilt låg. Utskottet förordar att riksdagen under ifrågavarande anslag anvisar 15 milj. kr. mer än regeringen har föreslagit. Beloppet skall avses för beredskapslagring av förbrukningsmateriel. Sådan lagring skulle därmed kunna ske fill ett belopp av sammanlagt 23 milj. kr. under nästa budgetår.

Våren 1982 bör riksdagen besluta om ytterligare förbättringar när det gäller förbrukningsmateriel för sjukvården. Regeringen bör därför säkerställa att en preliminär utvärdering av försöksverksamheten föreligger redan innan denna har pågått 12 månader. Riksdagen bör enligt försvarsutskottets mening hemställa härom hos regeringen.