Ökat ekonomiskt stöd till Polen
Yttrande 1989/90:FiU1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Finansutskottets yttrande
1989/90:FiUly
Ökat ekonomiskt stöd till Polen
1989/90
FiU ly
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har den 25 oktober 1989 beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att yttra sig över yrkande 2 i motion 1989/90:U1 av Pär
Granstedt m.fl. (c) om ökat ekonomiskt stöd till Polen i anledning av
det nyligen förändrade politiska läget i landet. Yrkandet lyder: att
riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att med polska staten träffa
avtal om svenska åtaganden på 1 miljard kronor under en treårsperiod
inom ramen för ett sådant samarbetsprogram.
Motionen
I motionen anförs att Polen befinner sig i en utomordentligt svår
ekologisk, ekonomisk och politisk kris. Miljösituationen i Polen får
omfattande internationella konsekvenser, inte minst för Norden, och
den är i praktiken det allvarligaste hotet mot Östersjöns överlevnad.
Förutsättningarna för att snabbt och effektivt gripa sig an den alarmerande
miljösituationen undergrävs dock helt av den katastrofala ekonomiska
situationen. Polen saknar resurser för att vända utvecklingen
och behöver därför ett omfattande stöd utifrån, anför motionärerna.
Genom de politiska förändringar som inträffat under de senaste
månaderna har situationen förändrats på ett sätt som ger landet helt
nya förutsättningar att ta itu med sina problem och få internationellt
stöd för detta. Det är enligt motionärerna av största vikt, både för
Polen och dess grannländer, att den inledda processen blir framgångsrik.
Mot den här bakgrunden är det enligt motionärerna nödvändigt att
Polen får ett snabbt och omfattande stöd utifrån. Det stöd på
300 milj. kr. under en treårsperiod som regeringen aviserat anser
motionärerna vara alldeles för litet. I motionen föreslås därför att
riksdagen bör bemyndiga regeringen att träffa avtal som innebär svenska
ekonomiska åtaganden på 1 miljard kronor under en treårsperiod.
1 Riksdagen 1389/90. 5 sami. Nr ly
Utskottet
1989/90:FiU ly
Finansutskottet delar motionärernas uppfattning om det värdefulla i
ett samarbete mellan Sverige och Polen. Den ekonomiska och ekologiska
situationen i Polen är besvärlig och behovet av åtgärder är stort.
Det ankommer emellertid inte på finansutskottet att ta ställning till
om Sverige skall ge något stöd till Polen. Finansutskottet begränsar sig
i detta yttrande till att redovisa vissa principiella uppfattningar om det
i motionen begärda bemyndigandet.
Riksdagen har vid flera tillfällen de senaste åren uttalat vissa principer
som varit vägledande för prövningen av statsbudgetens utgifter. I
rådande ekonomiska läge äger dessa principer alltjämt giltighet. De
innebär bl.a. att endast de allra mest angelägna utgiftsökningarna bör
genomföras. Omfattningen av sådana utgiftsökningar måste hållas nere
samtidigt som de finansieras genom att andra utgifter minskas. Utskottet
konstaterar att motionärerna inte anvisar några vägar för att finansiera
de omfattande utgiftsökningar man föreslår. Enligt utskottets
mening kan ökningar i den omfattning som föreslås inte tillåtas få vara
ofinansierade. Om utrikesutskottet vid sin behandling av motionen
skulle finna att ett stöd bör ges av den föreslagna omfattningen
ankommer det på utrikesutskottet att ange på vilket sätt detta stöd skall
finansieras, dvs. ange vilka andra statliga utgifter som kan minskas i
motsvarande utsträckning.
I motionen preciseras inte i vilken form ett eventuellt stöd till Polen
skall ges eller vad det skall avse. Motionärerna föreslår att regeringen
skall bemyndigas att träffa avtal om detta. Utskottet vill erinra om att
det ankommer på riksdagen att besluta om på vilket sätt statens medel
skall användas. Finansutskottet förutsätter därför att utrikesutskottet
närmare preciserar på vilket sätt ett eventuellt anvisat belopp skall
användas.
Utskottet vill också framhålla att det är angeläget att riksdagen ges
möjlighet att ta ställning till alla utgiftskrav samlat vid ett tillfälle. I
annat fall omöjliggörs en rationell prioritering mellan olika utgiftsområden.
Det naturliga vore därför att riksdagen fick ta ställning till
frågan om stöd till Polen samtidigt som andra angelägna utgiftskrav
prövas av riksdagen, dvs. i samband med behandlingen av budgetpropositionen.
Detta är särskilt angeläget då det gäller ett långsiktigt
utgiftsåtagande. Med tanke på att endast knappt två månader återstår
tills regeringen kommer att presentera sitt budgetförslag vill finansutskottet
föreslå att frågan tas upp i den ordinarie budgetbehandlingen.
Regeringen har, som framgår av motionen, anmält att man i budgetpropositionen
1990 kommer att ta upp frågan om särskilda insatser för
Polen.
Finansutskottet anser sammanfattningsvis utifrån sina utgångspunkter
att utrikesutskottet nu bör avstyrka det aktuella yrkandet i motion
Ul. Frågan bör i stället tas upp i samband med behandlingen av
budgetpropositionen.
2
Stockholm den 21 november 1989
På finansutskottets vägnar
Anna-Creta Leijon
Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Lars Tobisson
(m), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s). Rune Rydén (m), Iris
Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson
(m), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp),
Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Maria Hed (s) och Ingela
Mårtensson (fp).
Avvikande mening
Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk) och Carl
Frick (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
"Finansutskottet delar" och slutar med "av budgetpropositionen" bort
ha följande lydelse:
Finansutskottet delar motionärernas uppfattning om det betydelsefulla
i ett utvidgat och fördjupat samarbete mellan Polen och Sverige. Den
ekologiska och ekonomiska situationen i Polen är mycket besvärlig,
och det finns därför ett stort behov av snabba och kraftfulla åtgärder
för att hjälpa Polen.
Det är ett viktigt svenskt intresse att hjälp sätts in snabbt och där
den får största positiva miljöpåverkan. Sverige och Östersjön lider av
de utsläpp som kommer från Polen. Ekologin och produktionsförutsättningarna
i hav och på land försämras ständigt och det påverkar
även Sveriges ekonomi.
Finansutskottet har att ta ställning till Sveriges totala ekonomi och
däri ligger också att beakta på vilket sätt ekologiska störningar påverkar
ekonomin. Det är finansutskottets uppfattning att vi måste ta ett
helhetsgrepp på miljöfrågorna. Det innebär att vi måste se på vilket
sätt åtgärder i våra grannländer kan påverka Sveriges miljösituation på
ett positivt sätt. Det är därför förenligt med Finansutskottets uppdrag
att ta ställning till om stöd skall ges till Polen. Från dessa utgångspunkter
är det utskottets uppfattning att Sverige bör bistå Polen med
ekologisk och ekonomisk hjälp. Det faller emellertid utanför finansutskottets
kompetensområde att ange hur detta stöd i detalj skall utformas.
Det ankommer på annat utskott i riksdagen.
Beträffande det i motionen föreslagna bemyndigandet till regeringen
att träffa ett långsiktigt stödavtal med Polen vill utskottet anföra
följande. Mot bakgrund av den besvärliga situationen i Polen anser
utskottet att de åtgärder som regeringen hittills aviserat är otillräckliga.
Regeringen bör därför åläggas att redan i budgetpropositionen redovisa
förslag till plan för ett långsiktigt stöd till Polen från innevarande
budgetår och med den omfattning som föreslås i motionen, dvs.
1 miljard kronor under en treårsperiod. Vad gäller finansieringen av
dessa åtgärder vill finansutskottet peka på de inkomster som olika
miljöavgifter väntas ge. Det innebär att det ekonomiska stödet till
Polen enligt Finansutskottets mening inte behöver inkräkta på utrymmet
för det svenska biståndet till internationellt utvecklingssamarbete.
Vad finansutskottet nu anfört bör utrikesutskottet föreslå riksdagen att
som sin mening ge regeringen till känna.
1989/90: FiU ly
gotab 99272, Stockholm 1989
4
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.