NU8Y (Yttrande 1995/96:NU8Y)

Näringsutskottets yttrande 1995/96:NU8y

Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik

Till trafikutskottet

1995/96

NU8y

Trafikutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:125 om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna rör näringsutskottets beredningsområde.

Näringsutskottet

Inledning

I propositionen anges att huvudinriktningen för politiken skall vara att stimulera användningen av informationsteknik (IT) på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. En nationell IT-strategi formuleras i syfte att bl.a. ange en övergripande ansvars- och rollfördelning i den fortsatta IT- utvecklingen.

Åtta mål redovisas för den nationella IT-strategin. Bland annat anförs att IT:s möjligheter skall utnyttjas på ett aktivt sätt i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Statens uppgifter måste enligt regeringen definieras och konkretiseras när det gäller sätten på vilka IT-användningen och utvecklingen av informations- och kunskapssamhället skall främjas. Regeringen utpekar rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning som tre prioriterade områden för statens insatser under de kommande åren. I propositionen redovisas ett handlingsprogram med åtgärder för att bredda och utveckla IT-användningen inom tolv huvudområden, däribland närings- och energipolitiken. Förslag till riksdagsbeslut framläggs vad gäller dels målen för en nationell IT-strategi, dels prioriterade statliga uppgifter i fråga om att främja IT-utvecklingen.

I yttrandet behandlar näringsutskottet motionsyrkanden som dels direkt tar sikte på regeringens förslag till riksdagen, dels gäller tillämpningen av den nämnda IT-strategin inom näringsutskottets beredningsområde.

Nationell IT-strategi

Regeringen framhåller att det behövs gemensamma mål för användningen och utvecklingen av IT i syfte att det skall skapas samsyn kring insatserna på området. En kvalificerad och innovativ användning av IT skall stimuleras

för att främja en utveckling av nya tjänster och ny kompetens. I proposition-	1995/96:NU8y
en påpekas att den fysiska infrastrukturen för IT är väl utbyggd i Sverige. En
nationell IT-strategi bör därför se annorlunda ut i Sverige jämfört med många
andra länder. Enligt regeringens uppfattning gäller det, som redan redovisats,
att stimulera användningen av den nya tekniken på ett sätt som befrämjar
kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Statens strategi skall därför bygga på
ett främjande av ett decentraliserat beslutsfattande och på avreglering, sam-
verkan och samordning. Härutöver skall fastställas politiska mål, ramar och
riktlinjer för hur samhällets informations- och kommunikationssystem skall
fungera. Dessa komponenter skall tjäna som utgångspunkter för marknadens
aktörer, skapa valfrihet för användarna och möjliggöra en marknadsmässig
utveckling av näten. Regeringen anför att det åvilar varje departement att
svara för finansiering och genomförande av sina respektive åtgärder samt att
återrapportera genomfört arbete till riksdagen.
Sveriges förhållningssätt till den nya tekniken måste ses i ett bredare per-
spektiv än vad som görs i propositionen, sägs det i motion 1995/96:T51 (m).
Nya levnads- och arbetsvillkor bryter fram. Ett helt samhällssystem måste
utvecklas för att kunna möta krav som är annorlunda än de som gällde i det
gamla industrisamhället, menar motionärerna. Införandet av den nya inform-
ationstekniken kommer tillsammans med andra förändringar att påverka det
svenska samhällets ekonomiska och sociala struktur. En IT-strategi värd
namnet måste ta utgångspunkt i vetskapen om de fundamentala förändringar
som tekniken aktualiserar, heter det i motionen. Likväl kommer Sveriges
ekonomiska stabilitet att för överskådlig tid vara beroende av den industri
som för närvarande tjänar vårt land. Enligt motionärerna kommer emellertid
den nya tekniken att innebära att utrymme skapas för ett betydande nyföreta-
gande, inte minst i de tjänste- och kunskapsorienterade delarna av ekonomin.
Alla företag, även sådana som inte är IT-företag, kommer att påverkas av
teknikskiftet, påpekas det.
I motion 1995/96:T57 (c) sägs att regeringens förslag till nationella mål för
IT-utvecklingen måste förtydligas. Motionärerna anser att regeringens rikt-
linjer är för övergripande och att kraven på hur strategin skall fullföljas är för
få. Det är inte nog, menar motionärerna, att statens uppgift skall vara att
stimulera användningen av den nya tekniken i syfte att främja kreativitet,
tillväxt och sysselsättning. Riksdagen borde fatta beslut om en sammanhållen
IT-strategi som leder till tillväxt, regional balans, decentralisering och demo-
kratisk utveckling.
Ett centralt mål för IT-politiken skall vara att den snabba utvecklingen på
området får genomslag i näringslivet, anförs det i motion 1995/96:T58 (fp).
Motionärerna anser att om inte utvecklingen på IT-området även omfattar
företagen kommer landet snart att vara permanent på efterkälken med en
ökad arbetslöshet som följd.
Statens roll och val av medel för att nå målen i regeringens IT-strategi tas
upp i motion 1995/96:T52 (kds). Där riktas kritik mot att förslagen i propo-
sitionen om den nationella IT-strategin är innehållslösa. I stället behövs en
IT-strategi med konkreta mål och därtill kopplade åtgärdsprogram, under-
stryker motionärerna. De menar att det gäller att ta till vara de möjligheter

som informationstekniken skapar för svenska företag att utveckla tjänster	1995/96:NU8y
som både kan konsumeras inom landet och exporteras.
Näringsutskottet betraktar regeringens förslag till en nationell IT-strategi,
och det redovisade handlingsprogrammet, som principiellt och övergripande
i syfte att formulera statens roll vad gäller integrationen av IT i samhällsut-
vecklingen. Detta kan ses som en del i det överordnade arbetet med att stärka
tillväxten och sysselsättningen i landet. Det knyts stora förhoppningar till
IT:s möjligheter att skapa tillväxt och sysselsättning som kan stärka Sveriges
konkurrenskraft. IT är enligt näringsutskottets uppfattning en strategisk
hörnsten i den nödvändiga förnyelsen av Sverige.
Utskottet finner det värdefullt att regeringen söker definiera statens uppgif-
ter för att främja IT:s roll inom de vitt skilda områden som behandlas i pro-
positionen. I denna konstateras att statens övergripande roll är att formulera
politiskt fastställda mål, ramar och riktlinjer för hur samhällets informations-
och kommunikationssystem i stort skall fungera, vilka skall bilda utgångs-
punkt för marknadens aktörer. De fastställda riktlinjerna skall förenas med
valfrihet för användarna och med en marknadsmässig utveckling av nät,
tillämpningar och tjänster. Näringsutskottet kan se fördelarna med att göra en
sådan distinktion när det gäller statens roll i förhållande till dels företagsam-
heten inom IT-sektorn, dels användarna av IT inom offentlig och privat
sektor. Sätten att formulera mål, att utöva statens styrning och att följa upp
resultaten av IT-politiken inom dessa båda områden skiljer sig väsentligt åt.
Samtidigt finns det ett samspel dem emellan till vilken hänsyn måste tas när
de politiska målen och ramarna för olika verksamheter formuleras. Sålunda
kommer det att vara av stor betydelse för den svenska programvaruindustrin
vilka strategier ADB-tunga offentliga verksamheter kommer att välja fram-
över vad gäller t.ex. mjukvaruutvecklingen. Utskottet kommer längre fram i
yttrandet att beröra denna frågeställning.
IT är ett instrument att bryta sektoriseringen mellan olika politikområden
och skapa nya, intressanta samverkansformer såväl inom som mellan skilda
samhällsområden. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som sägs i
propositionen om behovet av sektorsövergripande samverkan ställer sig
utskottet tveksamt till om det är ändamålsenligt att varje departement, såsom
föreslås i propositionen, enskilt skall återrapportera utvecklingen inom re-
spektive område till riksdagen. Detta skulle strida mot ambitionen att bryta
ner de sektoriella gränserna. Näringsutskottet ser i denna del behov av en
mer samlad och sektorsövergripande redovisning från regeringens sida till
riksdagen.
Nya arbets- och levnadsvillkor kommer att utvecklas till följd av en alltmer
spridd tillämpning av IT i landet. På denna punkt motsäger inte proposition-
en vad som anförs i motion 1995/96:T51 (m). Däremot finner utskottet det
vara överdrivet att, som påstås i motionen, ett nytt samhällssystem måste
utvecklas för att möta de krav som IT-samhället kommer att ställa. Likaså
avvisar utskottet den kritik som kommer till uttryck i motion 1995/96:T57 (c)
om att de nationella målen för IT-utvecklingen måste förtydligas. Upplägg-
ningen är sådan att de verksamhetsansvariga fortlöpande skall konkretisera
målsättningarna, anpassa och vidareutveckla dem i takt med utvecklingen.
Utskottet vill också påpeka att de mål som förespråkas i den sistnämnda	9

motionen – bl.a. decentralisering och regional balans – överensstämmer med	1995/96:NU8y
vad som anförs i propositionen, nämligen att IT skall understödja den redan
inledda processen mot decentralisering av offentlig verksamhet och att IT
kan bli ett stöd för småskalighet och lokalt förankrad utveckling. Av samma
skäl tillbakavisar utskottet de invändningar som riktas mot propositionen i
motion 1995/96:T52 (kds) om att förslagen om den nationella IT-strategin
skulle vara innehållslösa. Den konkretisering som motionärerna efterlyser
kommer enligt utskottets uppfattning fortlöpande att arbetas fram. Detta är en
del av strategin att anpassa åtgärdsprogrammen i förhållande till den fortgå-
ende utvecklingen. Utskottet kan ej heller finna att någon avgörande motsätt-
ning finns mellan det som sägs i motion 1995/96:T58 (fp) om vikten av att
statens IT-politik prioriterar näringslivet och det som sägs i propositionen om
regeringens principiella syn på sambandet mellan Sveriges förmåga att för-
svara sin position som en kunskapsbaserad industrination och IT-innehållet i
svenska produkter och tjänster.
Med det sagda avstyrker näringsutskottet de nämnda motionerna såvitt här
är i fråga.

Näringspolitiken och IT

I propositionen redovisas, som tidigare nämnts, ett handlingsprogram för de kommande åren med åtgärder för att bredda och utveckla IT-användningen. Handlingsprogrammet omfattar tolv huvudområden. Näringsutskottet begränsar sig i denna del till att avge synpunkter med anledning av väckta motioner inom den del av handlingsprogrammet som gäller näringspolitiken.

I propositionen sägs att insatser inom näringspolitiken som främjar näringslivets och särskilt de små och medelstora företagens användning av IT skall prioriteras. Även åtgärder för att stimulera utvecklingen av en svensk programvaru- och informationsindustri, bl.a. i syfte att frambringa nya exportprodukter, står högt på dagordningen. Insatserna avser utbildning, forskning och utveckling samt offentlig upphandling.

Den svenska programvaruindustrin sysselsätter för närvarande ca 150 000 personer. Omsättningen beräknas uppgå till närmare 100 miljarder kronor. I propositionen konstateras att Sverige i ett internationellt perspektiv är relativt svagt inom industriell programvaruteknik, trots att det svenska näringslivets konkurrenskraft är starkt beroende av kompetens på området.

I propositionen behandlas ett antal åtgärder för att stärka expansionen av denna industrigren. Bland annat sägs att offentlig förvaltning bör agera katalysator för utveckling av programvara genom offentliga och öppna upphandlingar och att den offentliga förvaltningen och näringslivet bör främja utvecklingen av programvaru- och informationsindustrin genom att lägga ut mer av sin programvarutillverkning utanför den egna verksamheten. Detta skall leda till ökad konkurrens på programvaruområdet och framväxt av en industristruktur bestående av en stor mängd mindre programvaruföretag som levererar färdiga programprodukter till industriföretagen och till den offentliga förvaltningen.

Härutöver aviseras i propositionen att förutsättningarna för inrättande av	1995/96:NU8y
ett EU-institut eller ett svenskt forskningscentrum för utveckling av IT skall
prövas. Vidare skall Sveriges Exportråd under år 1996 utse ett antal svenska
programvaruföretag för en gemensam exportsatsning. Att programvaruföre-
tagens främsta tillgångar inte är materiella, utan består av kunskap och idéer,
ställer till problem vid bl.a. bankernas kreditprövning, konstaterar regeringen
och meddelar att frågan skall utredas. Regeringen har för avsikt att uppdra åt
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) att i samarbete med ALMI
Företagspartner AB se över kapitalförsörjningen till programvaruföretag och
andra nya kunskapsintensiva IT-baserade företag. Uppgiften är att belysa i
vad mån kreditgivare kan behöva utveckla ytterligare kreditvärderingsvillkor
för att bättre svara upp mot kunskapsföretagens behov. Regeringen avser
därutöver att ge NUTEK ytterligare ett uppdrag att i samverkan med ALMI
och Svenska Kommunförbundet utveckla informationen om goda IT-
tillämpningar för småföretagen. Syftet med detta är att underlätta den fort-
satta utvecklingen av lokala IT-strategier.
Med informationsteknikens hjälp kommer helt nya uppgifter att kunna
fullgöras, heter det i motion 1995/96:T51 (m). Tvärtemot vanliga föreställ-
ningar om informationsteknikens effekter på möjligheterna till att generera
sysselsättning visar erfarenheten, menar motionärerna, att nya arbetstillfällen
skapas när användningen av den nya tekniken expanderar. Enbart i Förenta
staterna har hundratusentals nya arbetstillfällen tillkommit som en direkt
följd av det informationstekniska genombrottet, påpekas det.
I motion 1995/96:T57 (c) sägs att även om Sverige hävdar sig väl i det in-
ternationella sammanhanget på vissa delar av IT-området finns det anledning
att understryka vikten av att det skapas förbättrade ramvillkor generellt sett
för den svenska företagsamheten. Sveriges möjligheter att hävda sig på nya
tillväxtområden behöver förbättras, menar motionärerna och pekar bl.a. på
förändrade skattevillkor och avskrivningsregler som delar i en sådan politik.
Regeringen redovisar i propositionen alltför få förslag på vad den vill göra
för att allmänt främja IT i svenska företag, anförs det i motion 1995/96:T58
(fp). Utvecklingen på IT-området är av avgörande betydelse för förmågan att
skapa nya arbetstillfällen. Det finns många nystartade och potentiella företag
inom programvaru- och kommunikationsindustrin. Det är särskilt viktigt,
understryker motionärerna, att förändra avskrivningsmöjligheterna för strate-
giska IT-investeringar eller värderingen av det intellektuella kapitalet i de
nya företagen. Vidare sägs att för många små och medelstora företag är en
utvecklad förmåga att ta till vara möjligheterna med IT en nödvändighet.
Deras förmåga att hantera den nya tekniken kommer att vara avgörande för
deras förutsättningar att växa i framtiden. Motionärerna pekar bl.a. på att
utvecklingen av globala och lokala marknadsplatser på de digitala näten ännu
bara har påbörjats.
I motion 1995/96:T52 (kds) hävdas att Sverige saknar små högteknologifö-
retag. IT och verksamheter som förutsätter IT skapar tusentals nya arbeten i
Sverige varje månad, påpekas det i motionen. Detta utgör en betydande och
sannolikt dominerande del av den industriella sysselsättningstillväxten i
landet för närvarande. Samtidigt understryker motionärerna att staten inte har
någon speciell näringspolitik för IT-området. Grunden måste vara en allmänt	9

sund och företagsvänlig näringspolitik. Staten skall endast lägga fast spelreg-	1995/96:NU8y
lerna för aktörerna inom området, anser motionärerna. Det är dock mer än
nödvändigt att snabbt i Sverige utveckla ett brett småföretagande inom IT-
området, sägs det.
För programvaruföretagen gäller att de fasta kostnaderna är dominerande,
påpekas det i motion 1995/96:T59 (mp). Motionärerna förutser att en effekt
av detta förhållande blir att programvaruföretagen söker hitta en nisch där de
mer eller mindre kan skapa sig en monopolställning eller en oligopolställ-
ning. Eftersom programkomponenter kan återanvändas gynnas stora företag,
anför motionärerna och anger Microsoft som ett exempel på ett företag som
tack vare sådana marknadsförutsättningar har växt till ett gigantiskt företag.
Sverige är ett land med betydande programvarutillverkning. Motionärernas
uppfattning är därför att regeringen bör ges i uppdrag att utreda problemen
med strukturer på programvarumarknaden som skapar monopol och oligopol.
Näringsutskottet delar regeringens bedömning att ett antal strategiska fak-
torer verkar på ett gynnsamt sätt för en fortsatt tillväxt av IT-industrin i Sve-
rige. Utskottet välkomnar den prioritering som görs i propositionen att nä-
ringslivets och särskilt de små och medelstora företagens användning av IT
skall främjas. Utskottet ställer sig också bakom riktlinjerna i propositionen
för utvecklingen av en svensk programvaru- och informationsindustri med
inriktning mot exportmarknaden. Nya arbetstillfällen kommer att kunna
skapas i Sverige både i IT-branschen som sådan och i näringslivet till följd
av en bred tillämpning av IT-baserade produktionsprocesser. I så måtto kan
inte utskottet se att det som anförs i motion 1995/96:T51 (m) i denna del
väsentligt avviker från regeringens synsätt.
Den offentliga sektorn tilldelas en strategisk roll som katalysator för ut-
veckling av programvara genom offentliga och öppna upphandlingar av
väldefinierade programprodukter utifrån användarbehov. Den offentliga
förvaltningen skall också främja utvecklingen av programvaru- och informat-
ionsindustrin genom att lägga ut mer av sin programvarutillverkning utanför
den egna verksamheten. Näringsutskottet vill understryka att om denna stra-
tegi skall lyckas måste uppmärksamhet riktas mot statsmakternas styrning av
de ADB-tunga verksamheterna inom den offentliga sektorn för att förstärka
incitamenten att lägga ut utvecklingsinsatser till t.ex. små och medelstora
företag. Utskottet vill också peka på betydelsen av en konkurrens på lika
villkor både vad gäller upphandling och prissättning, så att en spridd och
effektiv programvaruindustri enligt regeringens intentioner kan byggas upp i
landet. Näringsutskottet ser det som angeläget att en noggrann uppföljning
sker i dessa hänseenden både från regeringens och från de konkurrensvår-
dande myndigheternas sida.
I motion 1995/96:T58 (fp) påpekas, som nämts, vikten av en förändring av
avskrivningsreglerna för strategiska IT-investeringar eller värderingen av det
intellektuella kapitalet i de nya företagen. Som framgått av den föregående
redogörelsen har regeringen för avsikt att uppdra till NUTEK och ALMI att
utreda den sistnämnda frågan. Vad gäller yrkandet i motion 1995/96:T59
(mp) angående risken för oligopol- och monopolbildningar i den svenska
programvaruindustrin anser utskottet att detta bör övervakas av de konkur-
rensvårdande myndigheterna enligt vad utskottet nyss anfört.	9

De krav som framförs i motionerna 1995/96:T57 (c) och 1995/96:T52	1995/96:NU8y
(kds) på förbättrade ramvillkor för företagandet i allmänhet och en sund
företagsvänlig näringspolitik finner utskottet inte lämpligt att behandla just i
detta sammanhang. I denna del hänvisas till utskottets yttrande hösten 1995
till finansutskottet (1995/96:NU3y) med anledning av proposition 1995/96:
25 om en politik för arbete, trygghet och utveckling.
Härutöver vill utskottet erinra om vad som anfördes våren 1995 i det nä-
ringspolitiska betänkandet 1994/95:NU18 (s. 71) om arbetet med att digitali-
sera olika typer av information av relevans för småföretag, bl.a. avseende
den tekniska informationen hos Patent- och registreringsverket. Utskottet vill
påpeka vikten av att detta arbete påskyndas och slutförs.
Med det anförda avstyrker näringsutskottet motionerna 1995/96:T51 (m),
1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp), 1995/96:T59 (mp) och 1995/96:T52
(kds) i berörda delar.

Kvinnors IT-användning

I motion 1995/96:T53 (s) anförs att det krävs särskilda insatser för att främja kvinnors företagande och för att få fler kvinnor som datoranvändare. De särskilda företagarlånen till kvinnor som erbjuds av ALMI har haft stor betydelse för kvinnors företagande och möjligheter att starta företag. På liknande sätt bör särskilda insatser göras för kvinnors möjligheter inom IT-området, menar motionärerna. Därför borde kvinnors företagande och möjligheter särskilt betonas i det uppdrag som regeringen avser lämna till NUTEK.

Näringsutskottet vill understryka vikten av att kvinnors möjligheter inom IT-området beaktas. Frågan är uppmärksammad i propositionen i vilken påpekas mäns och kvinnors olika synsätt när det gäller IT. Utskottet delar regeringens bedömning att sannolikheten är stor för att kvinnors erfarenhet och kompetens kommer att kunna utnyttjas bättre inom ramen för de nätverksbaserade organisationer som växer fram med stöd av IT. Utskottet utgår från att frågan om kvinnors möjligheter inom IT-området kommer att ges en ökad uppmärksamhet i fortsättningen.

Med det sagda avstyrker näringsutskottet motion 1995/96:T53 (s).

Stockholm den 24 april 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Nils-Göran Holmqvist (s), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Eva Flyborg (fp).

Avvikande meningar

1. Nationell IT-strategi

Karin Falkmer (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Eva Flyborg (fp) anser att den del av yttrandet – under rubriken Nationell IT-strategi – som börjar med ”Näringsutskottet betraktar” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet instämmer i det som anförs i motion 1995/96:T51 (m) om att den nya tekniken måste ses i ett bredare perspektiv än vad som görs i propositionen. Nya levnads- och arbetsvillkor utvecklas som kommer att påverka samhället på ett mycket mer långtgående sätt än vad som anges i propositionen. Tillsammans med andra förändringar kommer den nya informationstekniken att påverka det svenska samhällets ekonomiska och sociala struktur. Mot denna bakgrund framstår – i enlighet med vad som också sägs i motionerna 1995/96:T57 (c) och 1995/96:T52 (kds) – de mål som formuleras för den nationella IT-politiken som oklara. För att effektivt kunna utnyttja den kraft som IT representerar krävs mycket tydliga målformuleringar och en konkret strategi för det som skall uppnås med hjälp av den nya tekniken. Näringsutskottet delar vidare den uppfattning som förs till torgs i motion 1995/96:T58 (fp) om att det måste vara ett centralt mål i strategin att den snabba utvecklingen på IT-området får genomslag i näringslivet. Enligt näringsutskottets uppfattning är det väsentligt att ta till vara de möjligheter som informationstekniken skapar för svenska företag att utveckla tjänster som både kan konsumeras inom landet och exporteras.

IT är – – – (= utskottet) – – – till riksdagen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet motionerna 1995/96:T51 (m), 1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp) och 1995/96:T52 (kds) såvitt här är i fråga.

2. Näringspolitiken och IT

Karin Falkmer (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Eva Flyborg (fp) anser att den del av yttrandet – under rubriken Näringspolitiken och IT – som börjar med ”Näringsutskottet delar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill – i likhet med vad som anförs i motion 1995/96:T57

(c)– understryka vikten av att det skapas förbättrade ramvillkor generellt sett för den svenska företagsamheten. Grunden måste vara en allmänt sund, företagsvänlig näringspolitik. Utskottets uppfattning är, vilket också ligger i linje med vad som sägs i motion 1995/96:T52 (kds), att staten endast skall lägga fast spelreglerna för aktörerna inom området. Det är nödvändigt att det i Sverige skapas förutsättningar för ett brett småföretagande inom IT-området. IT skapar tusentals nya arbeten i Sverige varje månad. Som framhålls i motion 1995/96:T51 (m) har i Förenta staterna hundratusentals nya arbetstillfällen tillkommit enbart som en direkt följd av det informationstekniska

1995/96:NU8y

genombrottet. IT svarar för en betydande och sannolikt dominerande del av	1995/96:NU8y
den nuvarande industriella sysselsättningstillväxten i vårt land. Sveriges
möjligheter att hävda sig på nya tillväxtområden måste mot denna bakgrund
förbättras. Det finns – som påpekas i motion 1995/96:T58 (fp) – många
nystartade och potentiella företag inom programvaru- och kommunikations-
industrin. Det är därför särskilt viktigt, menar utskottet, att förändra värde-
ringen av det intellektuella kapitalet i de nya företagen.
Härutöver vill – – – (= utskottet) – – – och slutförs.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet motionerna
1995/96:T51 (m), 1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp) och 1995/96:T52 (kds)
i berörda delar.

3. Näringspolitiken och IT

Eva Goës (mp) anser att den del av yttrandet – under rubriken Näringspolitiken och IT – som börjar med ”Näringsutskottet delar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill i likhet med vad som sägs i motion 1995/96:T59 (mp) peka på risken för uppkomsten av marknadsdominans i form av oligopol eller monopol till följd av programvaruföretagens positionering i egna nischer där ingen konkurrens tillåts uppkomma. Eftersom programkomponenter kan återanvändas gynnas stora företag. Sverige är ett land med betydande programvarutillverkning. Riksdagen bör mot denna bakgrund ge regeringen i uppdrag att utreda problemen med strukturer på programvarumarknaden som skapar monopol eller oligopol.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet den aktuella motionen i berörd del.

Gotab, Stockholm 1996	9

NU8Y

Yttranden

Yttranden