NU7y
Yttrande 1999/2000:NU7y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Näringsutskottets yttrande 1999/2000:NU7y
Tilläggsbudget
1999/2000
NU7y
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) jämte motioner i de delar som berör näringsutskottets beredningsområde. I detta yttrande behandlas förslag i propositionen om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 inom utgiftsområdena 19 Regional utjämning och utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv.
Näringsutskottet tillstyrker propositionen i berörda delar och avstyrker motsvarande motionsyrkanden. Sex avvikande meningar (m; kd, fp; c) och ett särskilt yttrande (m) har avgivits.
Propositionen
Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till riksdagsbeslut:
27.att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, besluta om ekonomiska förplik-
telser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
2588 000 000 kronor under åren 2001–2008 (avsnitt 5.4.17),
31.att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknikstöd, besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
520000 000 kronor under åren 2001–2005 (avsnitt 5.4.19),
37.att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (avsnitt 5.4.22).
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1999/2000:Fi40 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1
1.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät,
2.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter,
3.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget F1 Marknadsdomstolen,
4.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget F2 Konsumentverket.
1999/2000:Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
2.avslår regeringens förslag att ta 175 000 000 kronor i anspråk från anslaget A2 Landsbygdslån,
3.på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i tabell 5.1 i motionen.
Näringsutskottet
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Propositionen
Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1)
För innevarande år finns för det rubricerade ändamålet uppfört ett ramanslag på ca 1,3 miljarder kronor. Regeringen har vidare ett bemyndigande att besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst ca 1,7 miljarder kronor under åren 2001–2008.
De åtgärder för vilka åtaganden kan göras är ofta mycket långsiktiga. Det gäller t.ex. sysselsättningsbidrag och andra regionalpolitiska företagsstöd. Även beslut om företagsstöd som till viss del medfinansieras av medel från EG:s strukturfonder sker med stöd av bemyndigandet knutet till anslaget. För att undvika snedvridning mellan långsiktiga och kortsiktiga åtaganden behövs enligt regeringen skapas en mer lämplig balans mellan anslagets respektive bemyndigandets storlek. Regeringen anser att den nuvarande bemyndiganderamen inte i tillräckligt stor utsträckning möjliggör nya åtaganden för åren 2001–2008 och föreslår därför att bemyndigandet att ingå ekonomiska förpliktelser höjs med 900 miljoner kronor till ca 2,6 miljarder kronor.
Statens institut för regionalforskning (A 7)
Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget ökas med 36 000 kr med hänvisning till en teknisk justering av anslaget för förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga området.
1
IT-infrastruktur: Regionala transportnät (A 13; nytt anslag)
I den s.k. IT-propositionen (prop. 1999/2000:86) har regeringen föreslagit att som en del av ett nationellt IT-infrastrukturprogram skall stöd kunna lämnas till finansiering av utbyggnad av regionala transportnät som inte kommer till stånd på kommersiella grunder. Regeringen föreslår nu i vårpropositionen att för det angivna ändamålet skall inrättas ett nytt ramanslag, på vilket 400 miljoner kronor skall anvisas. Det nya anslaget skall finansieras dels genom att det här tidigare nämnda anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1) minskas med 75 miljoner kronor, dels genom att anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter (A 4) minskas med 150 miljoner kronor. Vidare avser regeringen att dra in 175 miljoner kronor av anslagssparandet på anslaget Landsbygdslån (A 2).
I IT-propositionen argumenterar regeringen för att regionalpolitiska medel till en del skall bidra till att finansiera genomförandet av åtgärderna i propositionen. Regeringen konstaterar att tillgång till modern informationsteknik till konkurrenskraftiga priser bör finnas för att näringslivet i hela landet skall kunna utvecklas så att det bidrar till den ekonomiska tillväxten. För att hela Sverige skall leva och utvecklas bör, menar regeringen, även företag i regionalpolitiskt prioriterade regioner snabbt få tillgång till denna teknik så att de kan konkurrera på mer likvärdiga villkor med företag i övriga landet.
Mot bakgrund av främst den stora betydelsen av att även företag i de regionalpolitiskt mest utsatta områdena får del av den moderna informationsteknikens alla fördelar men även av att EG-kommissionen har allvarliga invändningar mot och ännu inte har godkänt stödformen nedsatta socialavgifter (se prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 19, bet. 1999/2000:NU2), är regeringens bedömning att det inte är försvarligt att längre vänta på att nämnda stödform eventuellt skall komma att godkännas av EG-kommissionen i en oviss framtid och i en mycket inskränkt omfattning. De regionalpolitiska medlen som frigörs bör i stället tills vidare användas för att på andra sätt förbättra förutsättningarna för näringslivet i de regionalpolitiskt mest utsatta områdena, dvs. i huvudsak de områden som tidigare haft nedsatta socialavgifter. Regeringen bedömer vidare att det för utvecklingen av nuvarande och ett lönsamt framtida näringsliv i bl.a. de områden där nedsättning av socialavgifter har gällt, är viktigare att företagen snabbt tillförsäkras tillgång till ett transportnät för den moderna informationstekniken och nättjänster på konkurrenskraftiga villkor, än att de erhåller den generella kompensation som nedsatta socialavgifter hittills har inneburit. Detta bör enligt regeringen bl.a. ske genom stöd till finansiering av regionala transportnät.
Utnyttjande av delar av befintligt anslagssparande på anslaget Landsbygdslån, som uppstått i samband med att riksdagen beslutat om avskaffande av regionala utvecklingslån, samt av hittills outnyttjade medel på anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder bedöms inte väsentligt påverka de hittillsvarande regionalpolitiska insatsernas omfattning.
1
Motionerna
I motion 1999/2000:Fi40 (m) påpekar motionärerna att de inte har något att erinra emot regeringens förslag om ett nytt anslag för IT-infrastrukturen. De menar dock att ändamålet för ett sådant anslag bör vara att staten genom upphandling av bredbandstjänster skall stödja IT-utbyggnader som inte är kommersiellt möjliga. Staten skall däremot inte, som regeringen föreslagit i IT-propositionen, med skattesubventioner konkurrera med de ”bredbandsaktörer” som redan har etablerat sig på marknaden, anförs det. Motionärerna motsätter sig vidare att medel (150 miljoner kronor) från anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter används för att finansiera det nya IT- anslaget. Någon alternativ finansiering redovisas inte i motionen.
Med hänvisning till Kristdemokraternas inställning till IT-propositionen – enligt vad som redovisas i kommittémotionen 1999/2000:T24 (kd) – avvisas i motion 1999/2000:Fi42 (kd) regeringens förslag om ett nytt anslag om 400 miljoner kronor för IT-infrastrukturen. Enligt motionärerna bör det prövas i vilken utsträckning som de privata företagen kommer att täcka behoven av bredbandsutbyggnad. Vidare, fortsätter motionärerna, bör inte staten redan nu bygga fast sig i ett kabelbaserat system med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen på området. Mot denna bakgrund motsätter sig motionärerna också den av regeringen föreslagna finansieringen av det nya anslaget. Sålunda bör inte anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 75 miljoner kronor, och inte heller bör 175 miljoner kronor av anslagssparandet på anslaget Landsbygdslån tas i anspråk till det nya anslaget. Slutligen framhålls det att anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter bör kvarstå oförändrat; regeringens förslag ger helt fel signal till EG- kommissionen och till berörda företag i Norrland, anför motionärerna och understryker att de aktuella förhandlingarna med kommissionen om nedsättning av socialavgifter ännu inte är slutförda.
Vissa kompletterande uppgifter
Näringsutskottet har nyligen i ett yttrande (1999/2000:NU5y) till trafikutskottet kommenterat IT-propositionen jämte motioner. Av yttrandet framgår att en majoritet i utskottet – bestående av företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – tillstyrker berörda förslag i IT- propositionen, medan företrädarna för övriga partier (m, kd, c, fp) följer upp förslagen i sina respektive parti- eller kommittémotioner.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag under detta utgiftsområde och tillstyrker sålunda förslagen i propositionen. De aktuella motionsyrkandena avstyrks samtidigt.
1
Utgiftsområde 21 Energi
Propositionen
Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (A 1)
Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget ökas med ca 4,9 miljoner kronor med hänvisning till en teknisk justering av anslaget för förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga området.
Energiteknikstöd (B 5)
I statsbudgeten för innevarande år finns för det rubricerade ändamålet uppfört ett ramanslag på 130 miljoner kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 520 miljoner kronor under åren 2001–2004. Medel från anslaget disponeras bl.a. för ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram som skall bidra till att minska vägtrafikens miljöförstöring. Programmet bedrivs i samarbete mellan staten och näringslivet under en sexårsperiod med början år 2000. Åtaganden bör enligt regeringens bedömning kunna göras för hela programperioden, dvs. t.o.m. år 2005. Riksdagen föreslås därför bemyndiga regeringen att kunna besluta om sådana åtaganden även för år 2005.
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket (B 10; nytt anslag)
Efter tidigare beslut av riksdagen, regeringen och Regeringsrätten om stängning av reaktorn Barsebäck 1 (se näringsutskottets betänkande 1999/2000: NU11 s. 3) träffades i november 1999 ett avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB. Samtidigt ställdes Barsebäck 1 av.
Enligt avtalet har Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget och Barsebäck Kraft AB rätt till ersättning i form av pengar för vissa kostnader som uppstår till följd av avställningen av Barsebäck 1. Det rör sig om särskilda merkostnader som uppstår till följd av att enbart en av kraftverkets reaktorer får drivas för utvinning av kärnenergi, s.k. singeldrift. Denna ersättning uppgår till 12 miljoner kronor avseende år 1999 och 170 miljoner kronor för år 2000. Vi- dare rör det sig om kostnader för avställnings- och servicedrift av Barsebäck
1.Denna ersättning uppgår till 20 miljoner kronor för år 1999 och 228 miljoner kronor för år 2000. Sammantaget beräknas alltså 430 miljoner kronor behöva betalas ut som ersättning för kostnader som belöper sig på åren 1999 och 2000. Ersättningen skall utbetalas månadsvis i efterskott, och de angivna beloppen skall uppräknas med nettoprisindex. De första utbetalningarna blir aktuella i anslutning till tillträdesdagen, som kan infalla tidigast en månad efter det slutliga godkännandet av avtalet.
Regeringen föreslår i vårpropositionen att ett nytt ramanslag med rubricerad lydelse skall föras upp på statsbudgeten och att 430 miljoner kronor skall anvisas detta anslag för att finansiera nämnda kostnader.
1
Motionerna
Med hänvisning till att motionärerna har motsatt sig beslutet om avveckling av kärnkraftverket i Barsebäck avvisas i motion 1999/2000:Fi42 (kd) regeringens förslag om ett nytt anslag om 430 miljoner kronor för ersättning för vissa kostnader vid avvecklingen av Barsebäck 1. Hur dessa utgifter i stället skall finansieras, om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag om ersättning, utvecklas inte i motionen.
I motionen avvisas vidare förslaget i vårpropositionen att bemyndigandet i fråga om anslaget till energiteknikstöd skall utsträckas till åtaganden även för år 2005. Motionärerna ifrågasätter behovet av statligt stöd till bilindustrins utvecklingsprojekt och framhåller att huvuddelen av stödet går till projekt som har pågått i upp till 20 år.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27) att godkänna det av regeringen föreslagna anslaget Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket (B 11). På anslaget uppfördes 1 miljon kronor. Riksdagen beslutade också att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1998 – enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten (den s.k. budgetlagen) – besluta att anslaget får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas. Senare har motsvarande beslut för åren 1999 och 2000 fattats av riksdagen (senast prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 21, bet. 1999/2000:NU3). I vårpropositionen aktualiseras inte frågan om indragning av detta anslag.
Näringsutskottet har nyligen – i betänkande 1999/2000:NU11 – tillstyrkt förslag i proposition 1999/2000:63 om att riksdagen skall godkänna de åtaganden för staten som följer av avtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket. I en reservation (m, kd, fp) har regeringens förslag avstyrkts. Riksdagen har den 10 maj fattat beslut i enlighet med utskottets förslag.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag under detta utgiftsområde och tillstyrker sålunda förslagen i propositionen. Samtidigt avstyrks här aktuella motionsyrkanden. Med anledning av förslaget om det nya B 10-anslaget – rörande ersättning för avvecklingen av en reaktor i Barsebäck – vill näringsutskottet uppmärksamma finansutskottet på att riksdagen våren 1998, som tidigare nämnts, beslutade om ett motsvarande anslag (B 11) för samma syfte. Regeringen har inte i vårpropositionen föreslagit att detta anslag skall avföras från statsbudgeten, varför finansutskottet, enligt näringsutskottets mening, bör lägga fram ett sådant förslag för riksdagen.
1
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Propositionen
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1)
Stödet till kooperativ utveckling fördelades tidigare av regeringen. I budgetpropositionen för år 2000 anmäldes att beslut om stödet i fortsättningen skulle fattas av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Förvaltningsmedel kom dock inte att anvisas vid detta tillfälle. Regeringen föreslår därför att det rubricerade anslaget ökas med 300 000 kr. En motsvarande minskning skall göras av anslaget Stöd till kooperativ utveckling (A 3).
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (A 5)
I budgetpropositionen för år 2000 anmälde regeringen att det rubricerade anslaget inte innehöll medel för förvaltning av oljelager. Regeringen angav att den hade för avsikt att föra 25 miljoner kronor från 1998 års anslagssparande på anslaget Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. (A 7) till det nu aktuella anslaget. Regeringen förbisåg dock att begära riksdagens godkännande för en sådan överföring. Regeringen överförde senare genom ett regeringsbeslut 25 miljoner kronor från A 7-anslaget till A 5-anslaget.
I vårpropositionen meddelas att detta beslut skall upphävas av regeringen. Då behovet av ytterligare medel till A 5-anslaget kvarstår föreslår regeringen nu att detta anslag tillförs 25 miljoner kronor. Finansiering skall ske dels genom att anslaget Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt (A 8) minskas med 8 miljoner kronor, dels genom att det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget Ersättning till statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier (D 1) minskas med
| 17 miljoner kronor. | |
| Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt (A 8) | |
| Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget minskas med 14,1 | |
| miljoner kronor för att finansiera utgiftsökningar på andra anslag inom ut- | |
| giftsområdet. | |
| Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet | |
| (likvidatorer) (B 6; nytt anslag) | |
| Från och med den 1 januari 1999 överfördes ansvaret för frågor rörande vissa | |
| kostnader i samband med likvidation av företag från Domstolsverket till | |
| Patent- och registreringsverket (PRV). Verksamheten under år 1999 anslags- | |
| finansierades. PRV har på regeringens uppdrag utrett möjligheten att till- | |
| lämpa avgiftsfinansiering. I avvaktan härpå fördes det tidigare anslaget inte | |
| upp på statsbudgeten för år 2000. Efter att ha tagit del av PRV:s utredning är | |
| det regeringens bedömning att verksamheten även i fortsättningen bör vara | |
| anslagsfinansierad. | 1 |
De totala utgifterna för verksamheten år 2000 beräknas av regeringen till 10,1 miljoner kronor. I propositionen föreslås att det tidigare ramanslaget för motsvarande ändamål åter förs upp på statsbudgeten och att 6,1 miljoner kronor nu anvisas på detta anslag. Finansiering skall ske genom motsvarande minskning från det tidigare behandlade A 8-anslaget. För resterande 4 miljoner kronor skall anslagssparande på 1999 års anslag utnyttjas.
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5)
I statsbudgeten för innevarande år finns för det rubricerade ändamålet uppfört ett ramanslag på 100 miljoner kronor. Enligt regeringens förslag skall anslaget också kunna utnyttjas för att finansiera utgifter för integrationsfrämjande åtgärder i Öresundsregionen.
Flera projekt i syfte att främja integrationen i Öresund är aktuella. Det gäller främst etablering av en gemensam svensk-dansk informationsfunktion som skall bidra till att främja rörligheten i området, inrättandet av ett informationskontor i Malmö som i samarbete med lokala myndigheter kan ge service direkt åt medborgarna och näringslivet samt ett projekt för marknadsföring av Öresundsregionen internationellt. De angivna projekten medför utgifter under åren 2000–2003. Den danska regeringen och lokala myndigheter i Skåne kommer att svara för en del av finansieringen av projekten. Enligt vad som sägs i propositionen behöver även den svenska staten bidra med stöd till verksamheten. Utgifterna för år 2000 beräknas av regeringen till 15 miljoner kronor, och för hela perioden uppskattas utgifterna till 60 miljoner kronor.
Marknadsdomstolen (F 1)
Enligt regeringens förslag skall anslaget till Marknadsdomstolen minskas med 500 000 kr för finansiering av utgiftsökningar på andra anslag under utgiftsområdet.
Konsumentverket (F 2)
Anslaget till Konsumentverket ökas med 250 000 kr för att verket skall kunna fortsätta arbetet med prisinformation till konsumenter, bl.a. som ett led i att stärka konkurrensen på framför allt dagligvarumarknaden. Ökningen finansieras genom neddragning av anslaget till Marknadsdomstolen med motsvarande belopp.
Fastighetsmäklarnämnden (F 4)
Regeringen föreslår att det rubricerade anslaget ökas med 522 000 kr med hänvisning till en teknisk justering av anslaget för förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga området.
1
Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)
Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget ökas med 250 000 kr för att ge SIS Miljömärkning möjlighet att förbereda det kommande svenska ordförandeskapet i EU år 2001 och ordförandeposten i European Union Ecolabelling Board. Finansiering sker genom att det tidigare nämnda anslaget till Marknadsdomstolen minskas med motsvarande belopp.
Indragning av statlig garanti till Volvo Aero AB
Efter förslag i kompletteringspropositionen våren 1995 (prop. 1994/95:150 bil. 12) beslöt riksdagen på näringsutskottets förslag (bet. 1994/95:NU28) att staten skulle kunna medverka i finansieringen av utvecklingsverksamhet avseende flygmotorer genom att statliga garantier på 500 miljoner kronor beviljades Volvo Aero AB. Ett ramavtal utarbetades av Näringsdepartementet och Volvo Aero AB. Avtalet anmäldes till EG-kommissionen som bedömde att det faller under statsstödsreglerna eftersom avtalet enligt kommissionen innehåller ett stödelement. Mot bakgrund av de diskussioner som förts med kommissionen angående villkoren för garantierna samt statens krav på avgifter för garantier, vill regeringen genom vårpropositionen informera riksdagen om att den statliga garantin till Volvo Aero inte kommer att ställas ut.
Motionerna
I motion 1999/2000:Fi40 (m) redovisas två invändningar mot regeringens förslag under utgiftsområde 24. För det första motsätter sig motionärerna att anslaget till Marknadsdomstolen minskas med 500 000 kr med hänvisning till att erforderliga medel måste ställas till domstolens förfogande så länge dess uppgifter inte överförs till någon annan instans. För det andra avvisas regeringens förslag om att Konsumentverket skall anvisas ytterligare 250 000 kr. Enligt motionärerna bör verket genomföra rationaliseringar och i ökad utsträckning täcka sina kostnader genom avgiftsfinansiering.
I motion 1999/2000:Fi42 (kd) riktas kritik mot att medel (totalt 14,1 miljoner kronor) från anslaget för fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt utnyttjas för att finansiera andra satsningar under utgiftsområdet. Det gäller förslag dels om att 8 miljoner kronor skall utnyttjas för extra medel till Sveriges geologiska undersökning för förvaltning av oljelager, dels om att 6,1 miljoner kronor skall utnyttjas för finansiering av viss verksamhet hos Patent- och registreringsverket i samband med likvidation. Enligt motionärerna är det av avgörande vikt att småföretagen kan utvecklas, och därför bör det aktuella anslaget till småföretagsutveckling behållas intakt. Enligt motionärerna bör de två sistnämnda förslagen i stället finansieras genom att 15 miljoner kronor hålls inne från anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5).
1
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag under detta utgiftsområde och tillstyrker sålunda förslagen i propositionen. De aktuella motionsyrkandena avstyrks samtidigt. Härutöver noterar näringsutskottet regeringens information om att den statliga garantin till Volvo Aero inte kommer att ställas ut.
Stockholm den 16 maj 2000
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s) och Jan Backman (m).
Avvikande meningar
1. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m) anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi40 (m) har näringsutskottet inget att erinra mot regeringens förslag om ett nytt anslag för stöd till IT-utbyggnaden. Emellertid bör staten inte med skattesubventioner konkurrera med de bredbandsaktörer som redan finns på marknaden. Anslaget bör i stället kunna utnyttjas för upphandling av bredbandstjänster som inte kommer till stånd på kommersiella villkor. I övrigt hänvisas till näringsutskottets yttrande till trafikutskottet över den s.k. IT-propositionen jämte motioner.
Vidare kan näringsutskottet inte ställa sig bakom att det nya anslaget till en del skall finansieras med medel från anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter. De aktuella förhandlingarna med EG-kommissionen har ännu inte slutförts. Med sitt förslag ger regeringen en signal till kommissionen om det väntade utfallet av förhandlingarna. Det kallar inte utskottet en god förhandling! Med det sagda tillstyrks aktuella yrkanden i motion 1999/2000: Fi40 (m).
Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde tillstyrks av näringsutskottet.
1
2. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Göran Hägglund (kd), Inger Strömbom (kd) och Eva Flyborg (fp) anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi42 (kd) avvisar näringsutskottet regeringens förslag om ett nytt anslag för stöd till IT- utbyggnaden. Enligt utskottets mening bör det prövas i vilken utsträckning som de privata företagen kommer att täcka behoven av bredbandsutbyggnad. I övrigt hänvisas till näringsutskottets yttrande till trafikutskottet över den s.k. IT-propositionen jämte motioner.
Näringsutskottets avvisande av regeringens förslag om anslag innebär att regeringens förslag till finansiering av detta anslag faller. Dock finner utskottet här anledning att särskilt kritisera förslaget i vårpropositionen att medel (150 miljoner kronor) från anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter skulle utnyttjas för finansiering av det föreslagna IT-anslaget. De aktuella förhandlingarna med EG-kommissionen om stödet för nedsättning av socialavgifter har ännu inte slutförts. Med sitt förslag ger regeringen en signal till kommissionen om det väntade utfallet av förhandlingarna. Det kallar inte utskottet en god förhandling! Med det sagda tillstyrks aktuella yrkanden i motion 1999/2000:Fi42 (kd).
Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde tillstyrks av näringsutskottet.
3. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Åke Sandström (c) anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet avvisar regeringens förslag om ett nytt anslag för stöd till IT-utbyggnaden. Med instämmande i vad som förordas i motion 1999/2000: T26 (c), väckt med anledning av den s.k. IT-propositionen, anser utskottet att regeringen bör lägga fram en ny IT-proposition med konkreta förslag och tydliga åtaganden om att hela landet skall kunna få tillgång till bredband. I denna fråga hänvisas i övrigt till näringsutskottets yttrande till trafikutskottet över IT-propositionen jämte motioner.
Näringsutskottets avvisande av regeringens förslag om anslag innebär att regeringens förslag till finansiering av detta anslag faller. Dock finner utskottet här anledning att i alla delar kritisera den föreslagna finansieringen. Sålunda kan utskottet inte ställa sig bakom att anslaget för allmänna regionalpolitiska åtgärder skall minskas med 75 miljoner kronor. Inte heller bör 175 miljoner kronor av anslagssparandet på anslaget Landsbygdslån tas i anspråk för nya ändamål. Slutligen finner utskottet det anmärkningsvärt att 150 miljoner kronor från anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter skulle utnyttjas för finansiering av det föreslagna IT-anslaget. De aktuella förhandlingarna med EG-kommissionen om stödet för nedsättning av socialavgifter har ännu inte slutförts. Med sitt förslag ger regeringen en signal till kommissionen om det väntade utfallet av förhandlingarna. Det kallar inte utskottet en god förhandling!
1
Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde tillstyrks av näringsutskottet.
4. Utgiftsområde 21 Energi
Göran Hägglund (kd), Inger Strömbom (kd) och Eva Flyborg (fp) anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets mening bör kärnkraften avvecklas i takt med att förnybara energislag fasas in och energieffektiviseringar uppnås. Stängningen av den första reaktorn i Barsebäck har inneburit en försämring för elförsörjningen, miljön, industriklimatet och ekonomin i landet. Mot den bakgrunden har bl.a. Kristdemokraternas och Folkpartiets företrädare i näringsutskottet avvisat förslag om godkännande det träffade avtalet om ersättning i samband med stängningen. Som en konsekvens av detta ställningstagande avstyrks regeringens förslag om anslag för år 2000 med anledning av avtalet.
Vidare vill näringsutskottet instämma i kritiken i motion 1999/2000:Fi42 (kd) mot en förlängning av bemyndigandeperioden för anslaget B 5 Energiteknikstöd. Liksom motionärerna ifrågasätter utskottet behovet av statligt stöd till bilindustrins utvecklingsprojekt.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet berörd del av motion 1999/2000:Fi42 (kd) och avstyrker motsvarande förslag i vårpropositionen.
5. Utgiftsområde 24 Näringsliv
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m) anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi40 (m) avvisar näringsutskottet regeringens förslag om dels att ytterligare medel skall anvisas till Konsumentverket, dels att medel från Marknadsdomstolen skall utnyttjas för finansiering av andra förslag under utgiftsområdet. Därmed tillstyrker utskottet berörd del av nämnda motion. Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde har näringsutskottet inget att erinra emot. Härutöver noterar näringsutskottet regeringens information om att den statliga garantin till Volvo Aero inte kommer att ställas ut.
6. Utgiftsområde 24 Näringsliv
Göran Hägglund (kd), Inger Strömbom (kd) och Eva Flyborg (fp) anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi42 (kd) avvisar näringsutskottet regeringens förslag om att medel från anslaget för fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt skall utnyttjas för finansiering av andra förslag i propositionen. Som föreslås i nämnda motion bör dessa förslag finansieras genom en neddragning av anslaget för närings-
1
livsutveckling i Östersjöområdet. Därmed tillstyrker utskottet berörd del av nämnda motion. Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde har näringsutskottet inget att erinra emot. Härutöver noterar näringsutskottet regeringens information om att den statliga garantin till Volvo Aero inte kommer att ställas ut.
Särskilt yttrande
Utgiftsområde 21 Energi
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m) anför:
Vi har genomgående avvisat en förtida avveckling av kärnkraften. När nu riksdagen den 10 maj har godkänt avtalet om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket ser vi inga möjligheter att avvisa regeringens förslag om anslag för år 2000 med anledning av detta avtal. Det innebär inte att vi har ändrat grundinställning. Vi kommer även fortsättningsvis att med samma övertygelse argumentera mot en förtida avveckling av kärnkraften.
| Elanders Gotab, Stockholm 2000 | 1 |
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.