NU6Y

Yttrande 1996/97:NU6Y

Näringsutskottets yttrande 1996/97:NU6y

Nytt system för sjöfartsavgifter

1996/97

NU6y

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över förslag i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 utg.omr. 22, avsnitt 9.2) om nytt system för sjöfartsavgifter m.m. jämte motioner.

Företrädare för Kommunikationsdepartementet, Sveriges Industriförbund, Preem Petroleum AB och AB Svenska Shell har inför näringsutskottet lämnat upplysningar och synpunkter i frågan. Vidare har en skrivelse i ärendet inkommit från Sveriges Redareförening.

Näringsutskottet

Gällande system

För finansiering av Sjöfartsverkets verksamhet med säkerheten på farlederna

m.m.uttas tre olika sjöfartsavgifter på handelssjöfarten, nämligen fyravgifter, farledsvaruavgifter och lotsavgifter. Regeringen har utfärdat förordningar om dessa avgifter, och Sjöfartsverket meddelar föreskrifter om hur avgifterna skall tas ut.

Fyravgift tas ut för fartyg som kommer från utrikes ort för att i Sverige hämta eller lämna passagerare eller gods. Avgiftens storlek är relaterad till fartygets storlek. För lastfartyg erläggs avgift för högst 12 resor per år och för passagerarfartyg och järnvägsfärjor för högst 18 resor per år.

Farledsvaruavgift tas ut för utrikes gods, dvs. gods som transporteras till eller från Sverige med fartyg. Avgiften är differentierad – en högre avgift tas ut för transporter av importerade mineraloljor. Visst exportgods är helt befriat från avgift, bl.a. mineraloljor, stenkol och koks.

Lotsavgift tas ut för varje fartyg som anlitar lots. Nivån på avgiften beror på fartygets storlek och den sträcka för vilken lots har anlitats.

För samtliga avgifter gäller att Sjöfartsverket får medge nedsättning av eller befrielse från avgiften om det är förenligt med verkets ekonomiska intressen eller om det föreligger synnerliga skäl.

Av Sjöfartsverkets totala intäkter år 1994 på ca 1,1 miljarder kronor svarade fyravgifter för 289 miljoner kronor, farledsvaruavgifter för 463 miljoner kronor och lotsavgifter för 118 miljoner kronor. Övriga intäkter utgjordes av bl.a. statliga anslag.

1

Det nuvarande avgiftssystemet är utformat efter beslut av riksdagen år	1996/97:NU6y
1977 om sjöfartsavgifter (prop. 1977/78:13, bet. TU8). Utformningen av sy-
stemet baserades på att ett årligt underskott hade uppstått för farledsverk-
samheten, varför kostnadsansvaret för denna verksamhet behövde förändras.
Beslutet innebar bl.a. att farledsvaruavgiften i första hand skulle vara bero-
ende på transporterad godsmängd men också på hur långt godset transporte-
rades i farleden. Farledsvaruavgiften skulle dessutom vara högre för olje-
transporter eftersom dessa påkallar en högre säkerhet i farleden.
Som framgår av den tidigare beskrivningen uttas inte fyravgifter eller far-
ledsvaruavgifter för inrikes sjöfart. Förutom uppbördstekniska problem var
motivet för dessa undantag att merparten av de inrikes sjötransporterna ut-
gjordes av importerade mineraloljor, för vilket redan betalts fyravgift och
farledsvaruavgift. Avgiften för importerad olja skulle därför sättas på en
sådan nivå att den täckte även kostnaderna för de oljor som vidaretransporte-
rades med inrikes sjöfart. Vidare framhölls att övrigt inrikes gods ofta trans-
porterades korta avstånd och med små fartyg, vilket innebär att dess krav på
farledsväsendet är begränsat.
Även den s.k. transoceana linjesjöfarten är befriad från fyr- och farledsva-
ruavgifter. Till grund för detta undantag låg en kartläggning av Göteborgs
hamns konkurrensförmåga beträffande transocean linjetrafik, enligt vilken ett
bortfall av denna trafik skulle innebära ökade transportkostnader, risk för
sämre service, länge frakttider m.m.

Propositionen

Nytt system för sjöfartsavgifter

Enligt regeringens förslag skall fyravgiften och farledsvaruavgiften slås samman till en avgift – farledsavgift. Denna avgift skall utgå för såväl inrikes som utrikes sjöfart. Avgiften skall vara beroende dels av fartygets storlek, dels av mängden gods som lastas eller lossas i Sverige. Den del av avgiften som baseras på fartygsstorleken skall vara något högre för oljefartyg än för övriga fartyg. Lotsavgiften berörs inte i det nu aktuella förslaget.

Bakgrunden till det framlagda förslaget till nytt system för sjöfartsavgifter är att EFTA:s övervakningsmyndighet under EES-avtalet, ESA (EFTA Surveillance Authority), i en skrivelse (”letter of formal notice”) till regeringen i november 1994 framhöll att den svenska farledsvaruavgiften utgör en avgift med liknande effekter som en tull, eftersom avgiften inte är en del av ett internt taxesystem och inte heller kan sägas utgöra ersättning för utförda tjänster. Frågan har därefter överlämnats till EU-kommissionen, som i ett brev i december 1995 har anfört att de svenska sjöfartsavgifterna strider mot Romfördraget och anslutningsfördraget eftersom avgifterna motsvarar en tull.

Under hösten 1995 utarbetades inom Kommunikationsdepartementet en promemoria med förslag till förändringar av det nuvarande avgiftssystemet. En reviderad version av denna promemoria ligger till grund för det förslag som framläggs i budgetpropositionen. Det påpekas i propositionen att försla-

6

gen i promemorian har presenterats för EU-kommissionen och att kommiss-	1996/97:NU6y
ionen inte har haft några invändningar mot förslagen.
Enligt regeringen utgör fyravgiften och farledsvaruavgiften i princip er-
sättning för likartade kostnader, dvs. kostnader för farledsverksamheten.
Därför bör dessa avgifter slås samman till en avgift, farledsavgift. Regering-
en betonar att det nya systemet inte skall innebära någon förändring av Sjö-
fartsverkets mål och inriktning. Vidare skall verkets totala intäkter och kost-
nader vara oförändrade, och förslagen skall inte ha några effekter på stats-
budgeten.
Regeringens förslag innebär, som nämnts, att den inrikes sjöfarten skall
avgiftsbeläggas. Detta görs dels för att ett mer rättvist avgiftsuttag i förhål-
lande till den utrikes sjöfarten skall skapas, dels för att en sådan avgiftsbe-
läggning är en förutsättning för att EU:s krav på avgiftssystemet skall uppfyl-
las. Dock föreslås att en reduktion av avgiften skall medges då transporten
innebär en kombination av flera sjötransporter, t.ex. efter s.k. läktring eller
en kortare tids lagring. Samtidigt påpekas att reduktion inte skall medges i de
fall den kan komma att påverka handeln mellan olika medlemsländer inom
EU. Regeringens förslag innebär vidare att avgiftsbefrielsen för den transo-
ceana linjetrafiken skall upphöra.
Med hänsyn till att det i Vänerområdet råder en speciell konkurrenssituat-
ion mellan sjötransporter och landtransporter anser regeringen att förutsätt-
ningarna för utnyttjandet av sjötransporter i området – av bl.a. miljöskäl –
inte bör försämras. Därför föreslås att sjötransporter i Vänerområdet – med
såväl svenska som utländska fartyg – skall avgiftsbefrias.
Det meddelas i propositionen att regeringen anser att riktlinjerna för Sjö-
fartsverkets möjligheter att medge nedsättning av eller vid synnerliga skäl
befrielse från sjöfartsavgifter måste omformuleras, så att det klarare framgår
att sådana medgivanden skall vara förenliga med reglerna om statsstöd enligt
Romfördraget.
Regeringen framhåller att den föreslagna avgiftsbeläggningen innebär en
något försämrad konkurrenskraft för den inrikes sjöfarten gentemot land-
transporterna. Konkurrensen mellan de olika transportslagen kommer dock,
påpekas det, att belysas av den tillsatta kommittén med uppdrag att utarbeta
en nationell plan för kommunikationer i Sverige – den s.k. Kommunikat-
ionskommittén (K 1995:01). Vidare anförs i propositionen att regeringen är
av den uppfattningen att avgiftsbeläggningen för den inrikes sjöfarten inte är
av den omfattningen att den bör få någon märkbar negativ inverkan på
svensk industris konkurrenskraft.
Enligt regeringen bör det nya systemet med farledsavgifter träda i kraft så
snart som möjligt med hänvisning till att EU-kommissionen har framfört
synpunkter på de svenska sjöfartsavgifternas utformning. Frågan om de
svenska sjöfartsavgifterna har varit aktuell under en längre tid, påpekar rege-
ringen och anför att betydande ekonomiska konsekvenser kan bli följden om
systemet inte förändras snarast. Därför bör det nya systemet med farledsav-
gifter genomföras vid kommande årsskifte.

6

Miljödifferentiering av farledsavgiften

1996/97:NU6y

Förslag om införande av ett miljödifferentierat avgiftssystem framlades år 1995 av Sjöfartspolitiska utredningen i dess betänkande Näring för framtiden (SOU 1995:112). Med utgångspunkt från detta betänkande och en principöverenskommelse i april 1996 mellan Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening och Sveriges Hamn- och Stuveriförbund om att kraftfulla åtgärder skall vidtas för att minska sjöfartens luftföroreningar av främst svavel- och kväveoxider, överlämnade Sjöfartsverket i maj 1996 till regeringen en redovisning över hur en miljödifferentiering av statens avgifter för sjöfarten kan genomföras.

För att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan föreslås nu i budgetpropositionen att miljödifferentierade avgifter skall införas i farledsavgiftssystemet den 1 januari 1998. Sjöfartsverket skall ges i uppdrag att närmare besluta om systemets utformning. Som riktlinjer för avgiftssystemet sägs dock i propositionen att kostnaderna för användning av katalysator i princip skall täckas via en rabattering av farledsavgifterna samt att en restitution av farledsavgifterna enligt särskild ordning skall utgå för att delvis täcka katalysatorinstallationens investeringskostnader.

Enligt regeringen bör Sjöfartsverket ges viss tid att närmare besluta om utformningen av systemet med miljödifferentierade farledsavgifter. Vidare betonas vikten av att de parter som berörs av systemet ges tidsutrymme för att genomföra de eventuella investeringar som kan vara nödvändiga för att komma i åtnjutande av de reducerade avgifterna. Sammantaget leder detta till att regeringen föreslår att det miljödifferentierade avgiftssystemet skall träda i kraft, som tidigare nämnts, den 1 januari 1998.

Motionerna

I nio motioner framställs yrkanden om de nu aktuella förslagen. I tre av motionerna – 1996/97:T619 (s), 1996/97:T610 (c) och 1996/97:T616 (fp) – föreslås att ikraftträdandet av de båda förändringarna av avgiftssystemen skall samordnas och genomföras den 1 januari 1998. Att strukturera om avgiftssystemen vid två nära tillfällen är olyckligt för alla berörda parter, framhålls det i motionerna. Som ett ytterligare skäl för en senareläggning av ikraftträdandet av det nya systemet för sjöfartsavgifter erinras vidare om att Kommunikationskommittén våren 1997 beräknas avlämna sitt slutbetänkande med en belysning av bl.a. konkurrensförhållandena mellan inrikessjöfarten och landtransporterna. Samtidigt med senareläggningen bör, enligt vad som sägs i sistnämnda motion, konsekvenserna av omläggningen analyseras ytterligare. Motionären påpekar att konkurrenssituationen för de svenska raffinaderierna försämras med det nya systemet eftersom avgiften för import av varor sänks och det införs avgift för inrikessjöfart av bl.a. raffinerad olja; därmed finns risk för att importen av färdigraffinerad olja ökar och för att de svenska raffinaderierna slås ut. Med hänsyn till att avgiftsbefrielsen för den transoceana linjetrafiken skall upphöra enligt förslaget befarar motionären vidare att Sverige kan gå miste om direktanlöpande linjefartyg. Han menar

att rederierna mycket väl kan komma att lossa sin destinerade last till Sve-

6

rige på kontinenten, för senare omlastning till matarfartyg med tidsutdräkter	1996/97:NU6y
och fördyringar som följd. I denna motion liksom i motion 1996/97:T610 (c)
påpekas att frågan om införande av en miljödifferentiering av farledsavgiften
har aktualiserats efter de senaste kontakterna med EU-kommissionen angå-
ende införande av ett nytt system för sjöfartsavgifter fr.o. m. den 1 januari
1997.
Det bör uppdras åt regeringen att ompröva förslaget till nytt avgiftssystem
med en sådan inriktning att de konkurrenssnedvridande effekterna för de i
Sverige raffinerande bolagen elimineras, anförs det i motion 1996/97:T617
(s). Den i propositionen föreslagna förändringen av avgiftssystemet medför
kraftiga konkurrenssnedvridande effekter till nackdel för raffinaderiindustrin
i Sverige i förhållande till direktimporterande oljebolag, sägs det i motionen.
I motion 1996/97:T214 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag om infö-
rande av avgifter på inrikes sjöfart. Det skulle vara oerhört miljöstörande om
sjötransporter tvingas över till landsvägstransporter, menar motionärerna och
anför att de uteblivna intäkterna bör finansieras genom att Sjöfartsverket
omdisponerar medel inom sina ramar.
Också i motion 1996/97:T602 (v) görs en jämförelse mellan sjötransporter
och landsvägstransporter. Motionärerna hävdar att avgiftssystemen är orätt-
visa – sjöfarten tvingas betala avgifter medan en lastbil eller en järnvägsvagn
som kör fram till samma kaj från landsidan slipper undan, heter det i motion-
en.
Det föreslagna nya systemet för sjöfartsavgifter kommer att innebära klara
nackdelar för svensk rederinäring och gynna landtransporterna, sägs det i
motion 1996/97:T622 (mp). Enligt motionärerna bör Sverige inom EU arbeta
för att få till stånd ett undantag. Med hänvisning till den svenska sjöfartens
internationella konkurrensvillkor föreslår de vidare en utvärdering av föränd-
ringarna av sjöfartsavgifterna inom en tvåårsperiod.
I två motioner aktualiseras effekterna av det föreslagna avgiftssystemet för
näringslivet på Gotland. Med regeringens förslag till förändringar kommer
konkurrenskraften hos gotländska företag som producerar för avsalu utanför
Gotland att försämras, påpekas det i motion 1996/97:T609 (s). Enligt mot-
ionärernas mening bör därför farledsavgift inte utgå för sjötransporter till och
från Gotland. På motsvarande sätt sägs i motion 1996/97:T618 (c) att det nya
systemet för sjöfartsavgifter inte får försämra näringslivets konkurrenskraft
på Gotland. Det är svårt att se hur handel mellan EU-länderna skulle påver-
kas om avgiftsbefrielse skulle gälla för alla sjötransporter – inklusive ut-
ländska – till och från Gotland, anförs det.

Näringsutskottets ställningstagande

Regeringens förslag innebär sammanfattningsvis att ett nytt system för sjöfartsavgifter – med farledsavgifter – skall införas per den 1 januari 1997 och att en miljödifferentiering av farledsavgiften skall träda i kraft ett år senare, den 1 januari 1998. Vidare skall den nuvarande avgiftsbefrielsen för den transoceana linjetrafiken upphöra. Enligt det nya avgiftssystemet skall, till skillnad från vad som gäller för närvarande, avgift utgå även för inrikes

6

sjötransporter. Sjöfartsverkets totala intäkter från avgifterna skall i princip	1996/97:NU6y
vara oförändrade, varför införandet av eller höjning av avgifter för vissa
transporter i princip motsvaras av sänkningar för andra transporter. I nio
motioner ifrågasätts regeringens förslag från delvis skilda utgångspunkter.
Vidare gäller enligt uppgift att liknande sjöfartsavgifter inte debiteras för
transporter till kontinentala hamnar, utan att verksamheten där finansieras på
annat sätt – t.ex. via skatter.
Enligt näringsutskottets uppfattning saknar de föreslagna förändringarna
inte betydelse för konkurrenssituationen för delar av svenskt näringsliv. Det
är uppenbart att avgiftsbeläggningen för den inrikes sjöfarten är till nackdel
för de svenska raffinaderiernas konkurrenssituation i förhållande till direkt-
importerande oljebolag. Denna avgiftsbeläggning kan också komma att
försämra förutsättningarna för näringslivet i regioner som för närvarande är
beroende av sjötransporter, t.ex. på Gotland. Vidare kommer införandet av
avgifter för den transoceana linjetrafiken att leda till kostnadsökningar för
svensk exportindustri. Det kan även finnas en risk för att svenska hamnar
prioriteras bort som hamn för direktanlöpande containertrafik, vilket skulle
få betydande konsekvenser för berörda regioner men också för svenskt nä-
ringsliv.
Med hänsyn till framförda synpunkter från EU-kommissionen på det nuva-
rande systemet för sjöfartsavgifter har näringsutskottet dock förståelse för
regeringens förslag om en förändring av avgiftssystemet. Utskottet menar
därför att riksdagen nu bör fatta beslut om att ett nytt system för sjöfartsav-
gifter – med farledsavgifter – skall införas och att en miljödifferentiering av
avgiften skall genomföras. Ikraftträdandet bör samordnas och ske den 1
januari 1998. Med utgångspunkt från vad näringsutskottet anfört bör rege-
ringen – enligt utskottets mening – se över konsekvenserna av det framlagda
förslaget och under år 1997 återkomma till riksdagen med ett reviderat för-
slag. Med ett uttalande av riksdagen i enlighet härmed blir de aktuella mot-
ionsyrkandena helt eller delvis tillgodosedda.
Stockholm den 19 november 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Karin Falk-
mer (m), Reynoldh Furustrand (s), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c),
Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer
(v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund
(kd), Nils-Göran Holmqvist (s), Sten Tolgfors (m) och Torsten Gavelin (fp).

6

Gotab, Stockholm 1996

1996/97:NU6y

6