NU3y

Yttrande 2000/01:NU3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Näringsutskottets yttrande 2000/01:NU3y

Preliminära ramar för utgiftsområdena 19, 21 och 24

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100) jämte motioner i de delar som berör näringsutskottets beredningsområde. Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till förslag i propositionen om ramar för näringsutskottets utgiftsområden och till frågan om utformningen av näringspolitiken. Näringsutskottet yttrar sig över förslagen i tilläggsbudget genom ett protokollsutdrag.

1

20 00/01 : NU3y UT S K O T T E T S Ö V E R V Ä GA N D E N

Utskottets överväganden

Propositionen och motionerna

I 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100) framläggs bl.a. förslag om preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2002–2004. I följande tabell redovisas förslagen för näringsutskottets tre utgiftsområden 19 Regional utjämning och utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv. I partimotionerna 2000/01:Fi17 (m), 2000/01:Fi18 (kd), 2000/01: Fi19 (c) och 2000/01:Fi20 (fp) framläggs – som framgår av tabellen – andra förslag till ramar för dessa utgiftsområden.

FÖRSLAG TILL RAMAR FÖR UTGIFTSOMRÅDENA 19 REGION- AL UTJÄMNING OCH UTVECKLING, 21 ENERGI OCH 24 NÄ- RINGSLIV FÖR ÅREN 2002−2004

Belopp i miljoner kronor


UO År Regeringens m kd c fp
förslag        

19 2002 3 351 – 250 – 250 + 150 – 950
  2003 3 451 – 500 – 450 + 153 – 750
  2004 3 451 – 900 ± 0 + 200 – 950
21 2002 2 132 – 637 – 225 + 100 – 1 370
  2003 1 352 – 105 – 200 + 450 – 840
  2004 1 372 – 105 – 200 + 350 – 805
24 2002 3 278 – 329 – 310 – 510 – 259
  2003 3 256 – 289 – 270 – 300 – 209
  2004 3 309 – 99 – 280 – 250 – 59

Utskottets ställningstagande

Utgiftsramar

I fråga om budgetens utgiftsramar konstaterar näringsutskottet att företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillstyrker förslagen i propositionen. Företrädarna för Moderata samlingspartiet tillstyrker förslagen

4

UT S K O T T E T S Ö V E R V Ä GA N D E N 2000/ 01: NU3y

i motion 2000/01:Fi17 (m), företrädarna för Kristdemokraterna dem i motion 2000/01:Fi18 (kd), företrädaren för Centerpartiet dem i motion 2000/01:Fi19

(c)och företrädaren för Folkpartiet dem i motion 2000/01:Fi20 (fp). Näringsutskottet finner inte anledning att här ytterligare utveckla dels majoritetens inställning, dels övriga partiers inställning i avvikande meningar. I stället hänvisar företrädarna för respektive parti till propositionen respektive berörda motioner.

Utformningen av näringspolitiken

Under behandlingen i näringsutskottet av ärendet har företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet tagit upp frågan om utformningen av näringspolitiken och hävdat att det i den ekonomiska vårpropositionen helt saknas skrivningar om hur näringspolitiken bör utformas för att skapa grund för ett framgångsrikt företagande. Dessa synpunkter föranleder följande kommentarer från näringsutskottet.

Hur näringspolitiken bör utformas berörs – till skillnad från vad som hävdas av m-, kd-, c- och fp-ledamöterna – på olika ställen i den ekonomiska vårpropositionen. Redan i inledningen av finansplanen (prop. 2000/01:100 s. 15) beskrivs regeringens tillväxtfrämjande arbete. Där sägs följande:

Regeringens tillväxtfrämjande arbete bedrivs på flera områden. Det gäller regelförenklingar, väl fungerande konkurrens samt information, service och rådgivning till småföretagare i syfte att stimulera ett gott näringslivsklimat, goda möjligheter för nya företag att etableras och befintliga företag att växa. En väl fungerande infrastruktur är av avgörande betydelse för näringslivets utvecklingsmöjligheter. Regionalpolitikens inriktning är att skapa förutsättningar för tillväxt och rättvisa, så att medborgarna i hela landet kan få likvärdiga levnadsvillkor.

Frågan om näringspolitikens utformning berörs också senare i finansplanen i avsnittet om en politik för full sysselsättning (s. 25). Där framhålls bl.a. följande:

Det skall vara lätt att starta och driva företag. Det förenklingsarbete som pågår drivs vidare med kraft. Regeringen planerar också insatser för att främja kvinnors företagande samt invandrares företagande. Dessutom avsätts ytterligare resurser för lokala kooperativa utvecklingscentrum. Re- geringen kommer i höst att presentera en proposition om hur transportinfrastrukturen skall utvecklas under den kommande tioårsperioden. Hela Sveriges resurser i form av arbetskraft och kapital skall tas tillvara på ett sätt som främjar den sammanlagda tillväxten. En av regeringen tillsatt parlamentarisk kommitté, med uppgift att lämna förslag om den framtida inriktningen och utformningen av den svenska regionalpolitiken, lämnade under hösten 2000 sitt slutbetänkande (SOU 2000:87). Betänkandet har remissbehandlats och regeringen avser att lägga fram en proposition för riksdagen under hösten 2001. Framtidens arbetsmarknad kommer att ställa allt större krav på ett livslångt lärande. Regeringen bereder för närvarande ett utredningsförslag om individuellt kompetenssparande.

Med det anförda har näringsutskottet visat på att synpunkterna från m-, kd-, c- och fp-ledamöterna rörande avsaknaden av skrivningar om utformningen av

3

20 00/01 : NU3y UT S K O T T E T S Ö V E R V Ä GA N D E N

näringspolitiken i vårpropositionen saknar grund och snarast får anses betingade av en önskan om att göra politiska markeringar.

Stockholm den 15 maj 2001

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s), Sylvia Lindgren (s), Lennart Beijer (v), Karin Falkmer (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Marie Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s), Lennart Värmby (v), Mikael Oscarsson (kd) och Birgitta Carlsson (c).

4

2000 /01: NU3 y

Avvikande mening

Per Westerberg (m), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp), Mikael Oscarsson (kd) och Birgitta Carlsson (c) anser:

Vi har med stor förvåning noterat att det i den ekonomiska vårpropositionen helt saknas skrivningar om hur näringspolitiken bör utformas för att skapa grund för ett framgångsrikt företagande. Detta trots att Sverige nu upplever den högsta arbetslösheten under någon högkonjunktur, att nyföretagandet sviktar och att det finns ett starkt behov av fortsatta strukturella reformer.

Ett framgångsrikt företagande är den absolut viktigaste förutsättningen för välstånd. I reservationer (m, kd, c, fp) till betänkandena 2000/01:NU1 och 2000/01:NU7 – till vilka vi hänvisar – har vi redovisat hur det nationella näringsklimatet måste formas för att Sverige skall klara av att tävla med de mest konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om goda villkor för företagande och investeringar. Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket omfattar en mängd förändringar inom områdena skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling, det statliga företagsägandet och Europaengagemang. Framför allt är det viktigt att förändra attityderna till företagande och entreprenörskap. Det måste skapas ett gott företagarklimat, så att fler kvinnor och män vill – och vågar – starta och driva företag och anställa medarbetare. För att Sverige skall få en växande företagsamhet måste entreprenörskap och företagande löna sig bättre än det gör för närvarande.

Elanders Gotab, Stockholm 2001 5

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.