NU1y

Yttrande 1999/2000:NU1y

Näringsutskottets yttrande 1999/2000:NU1y

Tilläggsbudget

1999/2000

NU1y

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1999/2000:1 (budgetpropositionen) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 jämte motioner, i de delar som berör näringsutskottets beredningsområde.

I detta yttrande behandlas förslag inom utgiftsområdena 19 Regional utjämning och utveckling och 24 Näringsliv samt förslag rörande anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. På näringsutskottets uppdrag har riksdagens utredningstjänst gjort en kartläggning av användningen av den första Östersjömiljarden. Synpunkter i denna del av ärendet har inför näringsutskottet lämnats av företrädare för Utrikesdepartementet.

Näringsutskottet tillstyrker propositionen i berörda delar och avstyrker det här aktuella motionsyrkandet. Till yttrandet har fogats en avvikande mening (m, kd, fp).

Propositionen

Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till riksdagsbeslut:

21.(delvis) att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1999 godkänner ändrade ramar för utgiftsområde samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell.

Motionen

Den motion som behandlas här är

1999/2000:U803 av Göran Lennmarker m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (9) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Östersjömiljardens konstruktion och inriktning.

1

Näringsutskottet

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (utgiftsområde 1)

Propositionen

Regeringen föreslår att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att 1 miljon kronor skall anvisas för år 1999, varigenom de reservationer som finns under anslaget kan utnyttjas under den kommande treårsperioden. Något anslag för det aktuella ändamålet finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.

Riksdagen beslöt sommaren 1996 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96: FiU15) att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anslå 1 miljard kronor för stöd till samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (den s.k. Östersjömiljarden). Dessa medel, som anvisades som ett reservationsanslag, hade som syfte att stimulera tillväxt och sysselsättning. Medlen kunde utnyttjas för åtgärder och projekt inom bl.a. områdena livsmedel, energisystem, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö samt för att öka handeln och investeringarna och i övrigt stärka samarbetet mellan stat och näringsliv i Östersjöregionen. Riksdagen beslöt hösten 1996, på förslag i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:JoU1), att 50 miljoner kronor skulle överföras till ändamål inom jordbrukssektorn, varigenom anslaget reducerades till 950 miljoner kronor.

Intresset för Östersjömiljarden har varit mycket stort och antalet inkomna ansökningar och projektförslag mycket brett, sägs det i propositionen. Regeringen har beslutat om bidrag ur Östersjömiljarden motsvarande ca 700 miljoner kronor, och utbetalningar har skett med ca 300 miljoner kronor. Regeringen har fattat beslut om bidrag för projekt inom olika sektorer, bl.a. miljö, energi, informationsteknologi (IT), livsmedel, infrastruktur, kultur och utbildning. Inom IT-området kan nämnas satsningar på telemedicin och IT- stöd för räddningsverksamhet. På livsmedelsområdet har satsningar gjorts bl.a. i ett demonstrationsjordbruk och i ett mejeri i S:t Petersburg. Kulturellt inriktade projekt finns också representerade genom bl.a. renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Polen och kyrkorenoveringar i Tallinn. Särskilda stipendieprogram, s.k. Visbystipendier, har finansierats ur Östersjömiljarden och hanterats av Svenska institutet. På miljöområdet förekommer ett flertal miljöförbättrande åtgärder inom luft och vatten i Polen och Baltikum, och inom energiområdet finns en satsning på kollektivtrafiken i Baltikum.

I propositionen aviseras en särskild skrivelse till riksdagen, där närmare redovisning skall lämnas av erfarenheterna av Östersjömiljarden och den verksamhet som finansierats inom ramen för detta anslag. Flera projekt har inletts först under åren 1998 och 1999 och en fullständig utvärdering låter sig ännu inte göras, anför regeringen och anser att det ligger i sakens natur att projekt med höga kvalitetskrav tar tid att förbereda och genomföra. Regeringen bedömer dock att erfarenheterna av projekten överlag är goda och att aktiviteterna, även om de i vissa fall kommit i gång med viss fördröjning, ger positiva effekter både för svenskt vidkommande och för övriga länder i reg-

1

ionen. Östersjömiljarden har stärkt Sveriges roll i Östersjösamarbetet och har utgjort ett värdefullt instrument för stöd till svensk näringslivsaktivitet i regionen, sägs det.

I budgetpropositionen för år 2000 föreslås under utgiftsområde 24 Näringsliv att 100 miljoner kronor skall anvisas anslaget Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5). Detta anslag utgör det andra årets anslag av den andra Östersjömiljarden, vilken skall sträcka sig över fem år och som regeringen aviserade om i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:Fi20). För det första året, budgetåret 1999, anvisade riksdagen hösten 1998 150 miljoner kronor (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:NU1). För de tredje och fjärde åren, bugetåren 2001 och 2002, beräknar regeringen i budgetpropositionen 300 respektive 250 miljoner kronor.

Motionen

I motion 1999/2000:U803 (m) begärs ett riksdagsuttalande om Östersjömiljardens konstruktion och inriktning. Östersjömiljarden hanteras helt vid sidan av det övriga östbiståndet, och regeringen fattar beslut om varje enskilt projekt, konstaterar motionärerna. De menar att känslan av att formerna för Östersjömiljarden är ett sätt att ställa medel till statsministerns förfogande för internationella utspel inte kan undvikas. Utgångspunkten för verksamheten är att projekt i andra länder kan få stöd i syfte att öka sysselsättningen i Sverige. Detta är fel, enligt motionärerna, som anser att medlen knappast kan anses vara ett stöd till andra länder när bidrag endast kan utgå till svenska företag. Det aktuella stödet skapar i stället konkurrenssnedvridningar och motverkar strävan att åstadkomma en rationell resursanvändning, anför motionärerna.

I motionen erinras om att Moderata samlingspartiet i sina budgetförslag har anvisat en högre anslagsnivå än regeringen för stödet till närområdet. Detta är en bättre åtgärd för att stödja utvecklingen kring Östersjön, anser motionärerna. De föreslår att Östersjömiljarden skall avskaffas och att medlen skall tillföras anslaget Samarbete med Central- och Östeuropa (B 1) inom

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Vissa kompletterande uppgifter
Uppdrag till riksdagens utredningstjänst
Näringsutskottet gav i juni 1999 riksdagens utredningstjänst i uppdrag att
göra en kartläggning av användningen av den första Östersjömiljarden. Detta
uppdrag har redovisats i en promemoria, daterad 1999-10-12, som finns
tillgänglig hos näringsutskottet.
Av kartläggningen framgår att fram till den 1 september 1999 har rege-
ringen beslutat om 688 miljoner kronor och 350 miljoner kronor har betalats
ut till olika projekt. Totalt har 550 projektansökningar inkommit och 55 olika
projekt har erhållit medel avseende energi, miljö, livsmedel, kommunikat-
ioner, IT, utbildning, katastrofhjälp m.m. Vad beträffar länderfördelningen är
Litauen och Polen de största mottagarländerna och därefter kommer Ryss-
land, Estland och Lettland i nu nämnd ordning. Medlen har fördelats som	1

gåvor till myndigheter i mottagarländerna, som bidrag till förstudier, marknadsundersökningar m.m. Inga lån eller garantier har utgått.

Statsrådsberedningen, tio departement och ett antal statliga myndigheter har deltagit i beredningen av ärendena. Ansvaret för Östersjömiljarden överfördes i december 1997 från Statsrådsberedningen till Närings- och handelsdepartementet och under hösten 1998 vidare till Utrikesdepartementet. De första besluten om tilldelning av medel till projekt fattades av regeringen i april 1997, cirka ett år efter riksdagens beslut om Östersjömiljarden. Handläggningen av ansökningarna skedde i Statsrådsberedningen, varvid regeringen fattade beslut om varje enskilt projekt. Departementen har varit ovana vid att hantera projekt av det aktuella slaget, sägs det i rapporten. Många projekt har tagit närmare två år eller mer att starta, och det har krävts omfattande förberedelser för de stora projekten.

Den första Östersjömiljarden skulle enligt intentionerna, som redan beskrivits, stimulera tillväxt och sysselsättning inom områdena livsmedel, energisystem, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö samt öka handeln och investeringarna och i övrigt stärka samarbetet mellan stat och näringsliv i regionen. I rapporten anges att uppgifter om sysselsättningseffekter har redovisats i endast 5 av de 55 projekt som har tilldelats medel, nämligen följande:

–Hallandsmodellen, som avser renovering av hus i Sverige och Polen, har sysselsatt 40 byggnadsarbetare i Halland och 100 i Polen samt fyra personer inom projektledningen.

–Kollektivtrafik i Baltikum, där sysselsättningseffekten bygger på att gamla svenska bussar som skänkts kommer att behöva ersättas med nya som skall tillverkas i Sverige.

–Utveckling av flygtrafiktjänstesektorn i nordvästra Ryssland m.m., som har gett eller kommer att ge sysselsättning åt ca 10 specialister och åt 1,5 årsarbetare som projektledare.

–Projekt Österled, som avser renovering av kulturbyggnader i Tallinn, beräknas sysselsätta 65 tidigare arbetslösa personer (svenskar eller ester).

–Svensk turistexport till Polen, som beräknas leda till ökad sysselsättning och lönsamhet både inom svensk och polsk turistnäring.

Regeringens skrivelse om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen

Regeringen avlämnade i början av oktober 1999 en skrivelse om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen (skr. 1999/2000:7). I skrivelsen berörs under rubriken Näringslivsinriktade åtgärder (avsnitt 2.6, s. 34) de två Östersjömiljarderna. Beträffande erfarenheterna av den första Östersjömiljarden konstateras generellt att denna har stärkt Sveriges roll i Östersjösamarbetet och utgjort ett värdefullt instrument för stöd till svensk näringslivsverksamhet i regionen. En fullständig utvärdering låter sig bäst göras när projekten kommit avsevärt längre, sägs det. Avsaknaden av en fast beredningsordning anses ha haft vissa nackdelar, såsom icke relevanta eller ofullständiga ansökningar och ett relativt stort löpande upplysningsbehov, samtidigt som den informella strukturen i flera fall anses ha möjliggjort en flexibel

1

ärende- och beslutshantering. Utrikesutskottet behandlar skrivelsen senare under riksmötet.

Förslag i budgetpropositionen för år 2000

I budgetpropositionen för år 2000 föreslår regeringen, som tidigare nämnts, att 100 miljoner kronor skall anvisas anslaget Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5) för budgetåret 2000. Näringsutskottet kommer att behandla detta förslag i anslagsbetänkandet 1999/2000:NU1 om utgiftsområde 24 Näringsliv. I det betänkandet kommer också de motioner som innehåller förslag om andra anslagsbelopp för E 5-anslaget att behandlas. Det rör sig om bl.a. kommitté- och partimotionerna 1999/2000:N375 (m), 1999/2000: N384 (kd) och 1999/2000:Fi212 (fp). I dessa tre motioner föreslås att E 5- anslaget skall dras in. I den förstnämnda motionen, 1999/2000:N375 (m), förordas att motsvarande medel i stället skall anslås på biståndsbudgeten för Baltikum under utgiftsområde 7. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om stöd till företagsetableringar utanför Sveriges gränser, sägs det i motion 1999/2000:N384 (kd). I motion 1999/2000:Fi212 (fp) anförs att Östersjömiljarden bör återkallas och att medel i stället bör anslås till åtgärder för att minska riskerna med den farliga kärnkraften i Östeuropa. (Under utgiftsområde 21 Energi föreslås i motionen ett nytt anslag för kärnsäkerhet i Östeuropa på 50 miljoner kronor.)

Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att den utveckling mot demo-
krati och fungerande marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är
mycket glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja denna utveckling. Verksam-
heten inom ramen för Östersjömiljarderna präglas av såväl solidaritet med
Östersjöländerna som ett intresse av att främja företagsamhet och sysselsätt-
ning i Sverige.
Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst gjort på näringsut-
skottets uppdrag och som redovisats i det föregående framgår att direkta
sysselsättningseffekter av den första Östersjömiljarden redovisats i endast ett
fåtal projekt som tilldelats medel. Det bör dock beaktas att mätproblemen när
det gäller sysselsättningseffekter är betydande och att indirekta sysselsätt-
ningseffekter hos t.ex. underleverantörer inte ingår i de redovisade uppgifter-
na.
Förslag om den första Östersjömiljarden ingick, som tidigare nämnts, i
sysselsättningspropositionen sommaren 1996. Ett motiv till den mer otradit-
ionella modell som valdes för stödet var en önskan om att snabba resultat
skulle kunna uppnås genom bl.a. korta beslutsvägar och om ett nära samar-
bete med näringslivet. Enligt uppgift från Utrikesdepartementet, som nu
ansvarar för stödet, har verksamheten varit uppskattad av näringslivet.
Samtidigt har enligt Utrikesdepartementet också vissa negativa erfarenhet-
er av stödet gjorts. Bland annat har den beredningsordning och den organi-
sation som gällt för den första Östersjömiljarden inte haft en optimal utform-
ning. Vidare har det förelegat en alltför optimistisk syn på hur lång tid det	1

skulle ta att komma i gång med olika projekt. Sammantaget har verksamheten inom ramen för den första miljarden haft karaktär av försöksverksamhet. De erfarenheter som gjorts i arbetet med den första Östersjömiljarden har påverkat utformningen och inriktningen av den andra miljarden. Verksamheten inom ramen för denna har fått annorlunda fokus och lämnat försöksstadiet. I den andra Östersjömiljarden skall vidare deltagandet av små och medelstora företag starkare främjas, genom bl.a. programmet Marknadsplats Europa.

Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen avlämnade skrivelse till riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår att regeringen anser att en utvärdering av verksamheten inom ramen för den första Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Näringsutskottet vill emellertid understryka vikten av att en grundlig utvärdering görs. En sådan utvärdering bör avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för projekt som en utvärdering av arbetsmetoden som sådan. Det sistnämnda kan ske först när programmet är avslutat. Näringsutskottet utgår från att regeringen i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med en redovisning av resultaten av utvärderingarna.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet det här aktuella förslaget i tilläggsbudgeten om att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att 1 miljon kronor skall anvisas för år 1999. Samtidigt avstyrks motion 1999/2000:U803 (m) i berörd del.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter (utgiftsområde 19)

Propositionen

Anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter (A 4) föreslås i propositionen ökas med 26,3 miljoner kronor. Finansiering skall ske genom att regelförändringar genomförs inom åtgärden nedsättning av socialavgiften.

I statsbudgeten för innevarande år finns för det aktuella ändamålet uppfört ett anslag på 320 miljoner kronor. Regeringen bedömer nu att utgifterna på anslaget kommer att uppgå till 390 miljoner kronor. Den ökade anslagsbelastningen beror bl.a. på att antalet stödberättigade ökat i jämförelse med vad som tidigare beräknats. Då föreslagna regelförändringar förutsätter lagstiftning kommer de inte att hinna träda i kraft före den 1 januari 2000. Regelförändringarna kommer att medföra minskade utgifter år 2000. En del av medelsbehovet för år 1999 kan tillgodoses med ianspråktagande av anslagskredit, men anslaget behöver också höjas, sägs det i propositionen.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet har inget att erinra mot det aktuella förslaget till tilläggsbudget för år 1999 och tillstyrker således detta.

1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Propositionen

Småföretagsutveckling (A 2)

Regeringen föreslår att anslaget Småföretagsutveckling skall ökas med 5 miljoner kronor och att finansiering skall ske genom att anslaget Arbetslivsinstitutet (B 2) under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskas med motsvarande belopp.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för det aktuella ändamålet uppfört ett anslag på 184,1 miljoner kronor. Regeringen har gett Patent- och registreringsverket (PRV) i uppdrag att utarbeta ett förslag till samordnat uppgiftskravregister för företagsdata. Syftet är bl.a. att minska företagens uppgiftsbörda till myndigheter och möjliggöra återanvändning av information. Registret kommer att beröra ett stort antal myndigheter. PRV och Statskontoret kommer i januari 2000 att redovisa de totala kostnaderna för projektet. För att PRV skall ha möjlighet att nu inleda arbetet med de första delarna av uppgiftskravregistret måste medel reserveras för en första fas av uppbyggnaden av registret, sägs det i propositionen. Regeringen avser att återkomma i 2000 års ekonomiska vårproposition när de totala kostnaderna för registret är avrapporterade.

Konkurrensverket (C 1)

Anslaget till Konkurrensverket föreslås i propositionen ökas med 6,9 miljoner kronor. Finansiering skall ske genom att anslaget Byggforskning (A 7) under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande minskas med motsvarande belopp.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för det aktuella ändamålet uppfört ett anslag på 62,5 miljoner kronor. Ett viktigt sätt att uppnå sänkta boende- och byggkostnader är att med olika medel stärka konkurrensen inom byggsektorn, sägs det i propositionen. Enligt regeringens uppfattning kan konkurrensen i denna sektor främjas genom såväl generella som branschspecifika åtgärder. För att möjliggöra mer generella åtgärder och för att täcka de utgifter som uppstår vid Byggkostnadsdelegationens efterarbete bör anslaget till Konkurrensverket höjas, anförs det i propositionen.

Exportfrämjande verksamhet (E 2)

Regeringen föreslår att anslaget Exportfrämjande verksamhet skall ökas med 1,5 miljoner kronor. Finansiering skall ske genom att anslaget Avgifter till vissa internationella organisationer (G 4) minskas med motsvarande belopp.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för det aktuella ändamålet uppfört ett anslag på 157,7 miljoner kronor. De små och medelstora företagen i den svenska exportindustrin möter på den internationella marknaden en intensifierad marknadspositionering från andra nationers aktörer, sägs det i propositionen. Det finns därför skäl för staten att genom strategiska exportfrämjande åtgärder medverka till att svenska spjutspetsområdens möjligheter

1

till framgång inte går förlorade under den snabba utveckling som sker på tillväxtmarknaderna. Regeringen anser att ytterligare medel behövs för nämnda åtgärder.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet har inget att erinra mot de nu redovisade förslagen i propositionen rörande anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv och tillstyrker således dessa.

Stockholm den 20 oktober 1999

På näringsutskottets vägnar

Barbro Andersson Öhrn

I beslutet har deltagit: Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt (m), Karl Gustav Abramsson (s) och Lennart Gustavsson (v).

Avvikande mening

Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser att näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (utgiftsområde 1) bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att den utveckling mot demokrati och fungerande marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är mycket glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja denna utveckling.

Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst gjort på näringsutskottets uppdrag och som redovisats i det föregående framgår att endast 350 miljoner kronor hittills har betalats ut från den första Östersjömiljarden. Det återstår således 600 miljoner kronor. Regeringens förslag om ett anslag på 1 miljon kronor på tilläggsbudget för innevarande budgetår motiveras av att regeringen därmed får tillgång till de reservationer som kan finnas på anslaget vid utgången av innevarande budgetår och som kan uppgå till så mycket som 600 miljoner kronor. Den av regeringen valda budgettekniken framstår, enligt näringsutskottets mening, som motsatsen till den transparens och den tydlighet som bör prägla budgeten. Näringsutskottet konstaterar att regeringen valt en annan metod beträffande den s.k. Småföretagsmiljarden, som riksdagen beslöt om vid samma tillfälle som den första Östersjömiljarden. För Småföretagsmiljarden har regeringen föreslagit att 180 miljoner kronor skall tas upp för budgetåret 2000 som ett nytt anslag, Fortsatt program för

1

småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt (A 8) under utgiftsområde 24. Ett analogt förfaringssätt för den första Östersjömiljarden skulle varit att regeringen hade föreslagit ett nytt anslag för en fortsättning av den aktuella verksamheten.

Enligt kartläggningen som näringsutskottet låtit göra har, som tidigare nämnts, sysselsättningseffekter redovisats i endast 5 av de 55 projekt som tilldelats medel. Dessutom är dessa sysselsättningseffekter av mycket begränsad omfattning. I detta sammanhang bör erinras om att förslaget om den första Östersjömiljarden lades fram i den s.k. sysselsättningspropositionen sommaren 1996 och var en del av regeringens politik för att minska arbetslösheten.

Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen avlämnade skrivelse till riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår att regeringen anser att en utvärdering av verksamheten inom ramen för den första Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Under utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås, trots detta, att 100 miljoner kronor skall anvisas avseende det andra året av den andra Östersjömiljarden. Det förefaller näringsutskottet märkligt att verksamhet inom ramen för en andra Östersjömiljard påbörjas, innan en utvärdering av den första Östersjömiljarden gjorts.

Näringsutskottet ställer sig – i likhet med vad som görs i motion 1999/2000:U803 (m) – mycket tveksamt till hela uppläggningen och hanteringen av Östersjömiljarderna. Liknande synpunkter har tidigare framförts i motioner från företrädare för Kristdemokraterna och Folkpartiet. Det är uppenbart att någon målstyrning inte ägt rum. Utskottet kommer senare under riksmötet att behandla förslaget avseende den andra Östersjömiljarden i anslagsbetänkandet 1999/2000:NU1. Det här aktuella förslaget i tilläggsbudgeten om att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att 1 miljon kronor skall anvisas för år 1999 anser näringsutskottet bör avslås av riksdagen.

Elanders Gotab, Stockholm 1999

1