Nationell säkerhetsstrategi
Yttrande 2024/25:SoU3y
Yttrandet är publicerat
Händelser
- Beredning
- 2024-10-17
- Justering
- 2024-10-24
- Trycklov
- 2024-10-24
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
|
|
Nationell säkerhetsstrategi
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har beslutat att ge socialutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse 2023/24:163 Nationell säkerhetsstrategi och de motioner som väckts med anledning av skrivelsen i de delar som berör socialutskottets beredningsområde.
I detta yttrande redovisar socialutskottet sina överväganden om regeringens skrivelse i de delar som berör utskottets beredningsområde.
Utskottets överväganden
Nationell säkerhetsstrategi
Skrivelsen
Regeringen föreslår en ny nationell säkerhetsstrategi. Strategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning för regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska samtidigt vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
I skrivelsen definieras Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen samt strategiska nationella säkerhetsintressen som ska vägleda arbetet med nationell säkerhet. I strategin pekas tre fokusområden ut för arbetet:
• ett säkert Sverige
• ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige
• ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige.
I skrivelsen beskrivs Sveriges förutsättningar för arbetet med nationell säkerhet och det aktuella säkerhetsläget. Vidare beskrivs de prioriteringar och vägledande principer som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet inom ramen för strategin samt mål och inriktning för arbetet inom de tre fokusområdena fram till 2030.
Enligt regeringen ska strategin omsättas i konkret handling inom ramen för regeringens ordinarie arbete. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska ansvara för uppföljning av strategin. Löpande uppföljning ska också göras i det nationella säkerhetsrådet. Genomförandet av strategin ska vidare också redovisas i särskilda rapporter och regelbundet följas upp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att den nya strategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet och samtidigt vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att en fungerande sjukvård är av avgörande betydelse för att värna befolkningens liv och hälsa, att stödja det militära försvarets förmåga att möta ett väpnat angrepp och att upprätthålla försvarsviljan.
En fungerande sjukvård i fred är vidare en förutsättning för en fungerande sjukvård i krig, vilket bl.a. Försvarsberedningen har konstaterat i rapporten Kraftsamling – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34).
Utskottet vill mot denna bakgrund understryka vikten av att beakta den centrala funktion som hälso- och sjukvården fyller för samhället, både i fredstid och i händelse av krig, i det framtida arbetet med att omsätta strategin i konkret handling.
Stockholm den 24 oktober 2024
På socialutskottets vägnar
Christian Carlsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christian Carlsson (KD), Fredrik Lundh Sammeli (S), Carina Ståhl Herrstedt (SD), Yasmine Bladelius (S), Carita Boulwén (SD), Mikael Dahlqvist (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Leonid Yurkovskiy (SD), Gustaf Lantz (S), Malin Höglund (M), Karin Rågsjö (V), Christian Lindefjärd (SD), Karin Sundin (S), Thomas Ragnarsson (M), Anders W Jonsson (C) och Märta Stenevi (MP).
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.