MJU4y

Yttrande 2001/02:MJU4y

DOC

PDF

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2001/02:MJU4y

2002 års ekonomiska vårproposition

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 16 april 2002 beslutat att bereda övriga berörda utskott tillfälle att yttra sig över 2002 års ekonomiska vårproposition (prop. 2001/02:100) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2002 (yrkandena 4–27) jämte motioner, allt i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i yttrandet de förslag i propositionen som avser tilläggsbudget för utgiftsområdena Allmän miljö- och naturvård (utgiftsområde 20) samt Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (utgiftsområde 23). I anslutning till yttrandet behandlas även 4 följdmotioner med sammanlagt 10 yrkanden.

Utskottet

I propositionen föreslås under utgiftsområde 20 att anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader ökas med 638 000 kr. För att korrigera en felaktighet i pris- och löneomräkningen för anslaget 26:1 bör enligt regeringen anslaget ökas med angivet belopp. Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2002 för ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 110 000 000 kr under år 2003, högst 90 000 000 kr under år 2004, högst 75 000 000 kr under år 2005, högst 45 000 000 kr under år 2006 och högst 40 000 000 kr under år 2007. Enligt regeringen fick anslaget år 2002 en förstärkning på 80 000 000 kr, vilket innebär att större åtaganden om ekonomiska förpliktelser behöver kunna göras. Regeringen bör därför få ett ökat bemyndigande att under år 2002 fatta beslut som medför utgifter för åren 2003–2007. Bemyndigandet bör höjas med 80 000 000 kr till 360 000 000 kr. Hela ökningen fördelas på perioden 2003–2005. Anslaget 34:1 Naturvårdsverket föreslås ökas med 2 000 000 kr. Ett projekt för myggbekämpning i nedre Dalälven har inletts år 2001. Under detta år bidrog staten med 4 000 000 kr. Innevarande år avsågs kostnaderna finansieras av kommunerna och med EU-medel. Ansökan om EU-medel har

20 01/02 :M JU4y

dock avslagits och i denna situation anser regeringen att staten och kommunerna bör dela på kostnaderna så att projektet kan slutföras. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kr. Finansiering sker genom att utgifterna inom ett annat utgiftsområde minskas. Regeringen föreslår vidare en ny lag som ger en kommun rätt att lämna ekonomiskt och annat stöd till enskilda, också på grund av statligt bidrag till klimatinvesteringsprogram. Lagen ersätter lagen (1997:1323) om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället som därför skall upphävas.

Under utgiftsområde 23 föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2002 för ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 12 100 000 kr efter år 2002, varav högst 8 200 000 kr under år 2003 och 3 900 000 kr under år 2004. Enligt regeringen är det nödvändigt att beslut fattas om fleråriga projekt inom området djurskyddsfrämjande åtgärder för att verksamheten skall kunna planeras och genomföras på ett rationellt sätt. Det nuvarande bemyndigandet är fullt utnyttjat och nya projekt kan därför inte påbörjas. Bemyndigandet att ingå ekonomiska förpliktelser bör därför ökas med 3 900 000 kr och sträckas ut ett år i tiden. Anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 3 000 000 kr. För att kunna tillgodose EU:s krav på kontrollprogram för BSE (galna ko-sjukan) hos nötdjur och fr.o.m. den 1 januari 2002 förekomsten av scrapie hos får och getter behöver ytterligare medel anvisas för den svenska finansieringen. Ök- ningen finansieras genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas. Anslaget 42:6 Ersättningar för viltskador m.m. ökas med 3 500 000 kr. Enligt regeringen behövs ökningen för att möjliggöra att samma ersättningsnivåer som beslutats för år 2002 vad avser järv skall kunna tillämpas även för lo vid ersättning för rovdjur. Regeringen kommer under år 2002 att lägga fram en proposition med förslag om att en särskild djurskyddsmyndighet inrättas för att förstärka djurskyddet. För att finansiera eventuella kostnader för en omlokalisering av verksamhet vid inrättandet av myndigheten anser regeringen att anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten behöver ökas med 15 000 000 kr. Trots tidigare resursförstärkningar och omprioriteringar vid länsstyrelserna och Jordbruksverket har de svenska åtagandena i arbetet med återkrav av bl.a. miljöersättningar inte kunnat slutföras under år 2001. Åtaganden inom miljö- och landsbygdsprogrammet har också försenats och det finns en risk att återkravshanteringen under år 2002 kommer att eftersättas om inte ytterligare resurser tillförs verksamheten. Enligt regeringen bör Jordbruksverket därför tillföras ytterligare medel för att förbättra verkets och länsstyrelsernas administrativa rutiner samt för fjärranalyser och återkravsarbete. Sammanlagt behöver 15 000 000 kr tillföras anslaget. Finansiering sker genom att anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas. Vidare föreslås att förskottsutbetalningar av medel från ramanslaget 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. får göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (eko-

200 1/02 :M JU4y

nomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper. Anslaget 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ökas med 4 500 000 kr. Under detta anslag anvisas medel främst för Sveriges medlemskap i Food and Agriculture Organization (FAO). Avgiften är uttryckt i USD och till följd av valutakursernas utveckling har kostnaderna ökat väsentligt i svenska kronor. Ytterligare medel behöver därför tillföras anslaget. Finansieringen sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 4 500 000 kr. Detta anslag minskas med ytterligare 3 000 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. För att finansiera ökade utgifter inom detta och andra utgiftsområden minskas anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 115 000 000 kr. Minskningen påverkar inte genomförandet av miljö- och landsbygdsprogrammet som löper under perioden 2000–2006, eftersom anslagssparande från den tidigare programperioden finns att tillgå. Vidare föreslås att förskottsutbetalningar av medel från ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur får göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper.

Enligt motion Fi42 (m) yrkande 2 bör riksdagen avslå regeringens förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram. Enligt motionärerna bör man ej urholka kommunallagens princip om att kommuner inte skall ge stöd till enskilda. När det gäller inrättandet av en djurskyddsmyndighet framhåller motionärerna att djurskyddet inte förbättras av att nya administrativa enheter skapas. Det är själva tillsynen och kontrollen som behöver bli bättre. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om en höjning av anslaget (yrkande 18 delvis).

Enligt motion Fi38 (c) är det den lokala djurskyddstillsynen som behöver utvecklas. Djurskyddstillsynen blir inte bättre av att man inrättar en egen myndighet utanför Jordbruksverket. Riksdagen bör avslå regeringens förslag beträffande anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten (yrkande 8 delvis). Vidare motsätter sig Centerpartiet regeringens förslag om en neddragning av anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet. Enligt motionärerna är det ett stort resursslöseri att först anslå projektmedel och sedan dra tillbaka dem på tillläggsbudget. Vidare är anslagen till projekt och tillsyn inom livsmedelsområdet redan för snålt tilltagna. Regeringens förslag att minska anslaget med 7 500 000 kr bör avslås (yrkande 8 delvis). Vidare yrkas att regeringen återkommer med förslag till ytterligare tilläggsbudget innefattande en minskning av anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten med 13 000 000 kr och en ökning med 20 500 000 kr till anslaget 43:12 Statens Livsmedelsverk. Sistnämnda anslagsökning gör att Livsmedelsverket inte behöver vidta de drastiska personalminskningar som blir följden av att regeringen avslagit verkets ansökan om ett extra anslag på 20 miljoner kronor (yrkande 7 delvis).

Även i motion Fi39 (fp) yrkande 8 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investe-

20 01/02 :M JU4y

ringsprogram. Enligt motionärerna har olika studier visat att dessa program inte fungerar särskilt bra i praktiken. Anslaget för klimatinvesteringsprogram är för diffust och kan anses utgöra förtäckta byggsubventioner. Vidare bör riksdagen avslå regeringens förslag när det gäller anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten. Regeringens förslag om en ny djurskyddsmyndighet innebär att de livsmedelsproducerande djuren alltjämt kommer att falla under Jordbruksverkets ansvar. Enligt motionärerna bör de livsmedelsproducerande djuren i stället omfattas av en ny livsmedelssäkerhetsmyndighet som en del av livsmedelskedjan. Ett helt nytt system för livsmedelssäkerhet bör införas, samordnat inom EU (yrkande 14 delvis). I motionen framhålls vidare att Livsmedelsverket är i akut behov av resurser för att kunna fullfölja sitt arbete med kostråd och livsmedelskontroll. Regeringen bör därför återkomma i ny tillläggsbudget med förslag om att Livsmedelsverket tillförs 10 miljoner kronor (yrkande 14 delvis).

Enligt motion Fi43 (m) skall anslaget till ersättning för rovdjursskador på ren eller tamboskap innebära full ersättning per djur och ersättning skall utgå oavsett hur många de skadade djuren är.

När det gäller regeringens förslag inom utgiftsområde 20 vill utskottet anföra följande. Sedan 1997 kan svenska kommuner ansöka om bidrag till s.k. lokala investeringsprogram. Totalt har drygt 6,5 miljarder kronor beräknats för investeringsstöd fram till och med år 2003. Hittills har 144 kommuner och två kommunalförbund beviljats sammanlagt 5,9 miljarder kronor i bidrag. Företag, enskilda och organisationer kan också få del av pengarna om kommunen inkluderar deras projekt i sitt investeringsprogram. Kommuner får i princip inte ge stöd till enskilda personer om det inte finns särskilt rättsligt stöd för detta. När det gäller näringslivet kan kommuner och landsting genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet, men inte lämna stöd till enskilda näringsidkare om det inte finns synnerliga skäl, jfr 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen (1991:900). När de lokala investeringsprogrammen infördes stiftades därför en särskild lag för att möjliggöra för kommunerna att ge stöd till enskilda i samband med åtgärder i lokala investeringsprogram (1993:1323). Som regeringen framhåller skall det nya klimatinvesteringsstödet, som införs under år 2002, liksom de lokala investeringsprogrammen utgå ifrån det kommunala perspektivet och bör i första hand ges till samlade program med åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser (se bl.a. prop. 2001/02:1 utg.omr. 18, bet. 2001/02:BoU1, rskr. 2001/02:67). Utskottet anser i likhet med regeringen att kommuner bör kunna fördela bidrag till enskilda, företag och andra aktörer på samma sätt som för de lokala investeringsprogrammen. Därmed bör en ny lag införas som ger en kommun rätt att lämna ekonomiskt och annat stöd till enskilda också på grund av statligt bidrag till klimatinvesteringsprogram. Därmed avstyrker utskottet motionerna Fi42 (m) yrkande 2 och Fi39 (fp) yrkande 8.

Som framgår av propositionen finns en felaktighet i pris- och löneomräkningen för anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader. Anslaget behöver därför korrigeras

200 1/02 :M JU4y

och därmed ökas med 638 000 kr. Som regeringen redovisar fick anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning år 2002 en förstärkning på 80 000 000 kr, vilket innebär att större åtaganden om ekonomiska förpliktelser behöver kunna göras. Regeringen bör därför få ett ökat bemyndigande att under år 2002 fatta beslut som medför utgifter för åren 2003–2007. Bemyndigandet bör höjas med 80 000 000 kr till 360 000 000 kr. Hela ökningen fördelas på perioden 2003–2005. Ett projekt för myggbekämpning i nedre Dalälven har inletts under år 2001. Som redovisas i propositionen bidrog staten under detta år med 4 000 000 kr. Innevarande år avsågs kostnaderna finansieras av kommunala medel och med EU- medel. Eftersom denna ansökan om EU-medel nu har avslagits anser utskottet i likhet med regeringen att staten och kommunerna bör dela på kostnaderna så att projektet kan slutföras. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kr. Finansiering sker genom att utgifterna inom ett annat utgiftsområde minskas.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag under utgiftsområde 20.

När det gäller regeringens förslag inom utgiftsområde 23 vill utskottet anföra följande. Beträffande ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande finns i statsbudgeten för innevarande år för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 603 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 8 200 000 kr. Enligt regeringen är det nuvarande bemyndigandet fullt utnyttjat och nya projekt kan därför inte påbörjas. För att verksamheten skall kunna planeras och genomföras på ett rationellt sätt är det nödvändigt att beslut fattas om fleråriga projekt inom området djurskyddsfrämjande åtgärder. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att bemyndigandet att ingå ekonomiska förpliktelser bör ökas med 3 900 000 kr och sträckas ut ett år i tiden. För att kunna tillgodose EU:s krav på kontrollprogram för BSE (galna ko-sjukan) hos nötdjur och fr.o.m. den 1 januari 2002 förekomsten av scrapie hos får och getter, behöver ytterligare medel anvisas för den svenska finansieringen. Anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar bör därför, som regeringen föreslår, ökas med 3 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas.

Under anslaget 42:6 Ersättningar för viltskador m.m. anvisas medel avseende bl.a. ersättning för viltskador. Som regeringen föreslår bör anslaget ökas med 3 500 000 kr. Härigenom möjliggörs att samma ersättningsnivåer som beslutats för år 2002 vad avser järv skall kunna tillämpas även för lo vid ersättning för rovdjur. När det gäller de i motion Fi43 (m) framförda synpunkterna beträffande ersättningsmöjligheterna för viltskador erinrar utskottet om riksdagens behandling våren 2001 av regeringens proposition om en sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, bet. 2000/01:MJU9, rskr. 2000/01:174). Riksdagen godtog i huvudsak vad regeringen anfört om att ett författningsreglerat ersättningssystem för skador på rennäringen av rovdjur skulle införas. Med anledning av riksdagens beslut har regeringen utfärdat viltskadeförordningen (2001:724). Riksdagen godtog även vad regeringen

20 01/02 :M JU4y

anförde om att i huvudsak bibehålla nuvarande regler i fråga om bidrag och ersättningar för andra skador av vilt än på ren. Vid sin behandling av propositionen våren 2001 utgick utskottet från att utgångspunkten för regeringens anslagsberäkning när det gäller ersättning för viltskador skulle vara de faktiska förhållandena i fråga om belastningen på anslaget. Utskottet, vars uppfattning kvarstår, förutsätter att regeringen i arbetet med förslaget till statsbudget för budgetåret 2003 uppmärksammar huruvida anslagsnivån står i överensstämmelse med de faktiska förhållandena och det eventuella behovet av en justering. Det anförda, som även ligger i linje med de synpunkter som redovisas i motion Fi43 (m), bör ges regeringen till känna.

För att möta de senaste årens ökande intresse och engagemang i djurskyddsfrågor från såväl enskilda människor som organisationer och för att utreda hur djurskyddet skall organiseras i Sverige tillsatte regeringen den 19 april 2000 utredningen Hur djurskyddet skall vara organiserat (dir. 2000:31). Uppdraget redovisades den 30 november 2000 i betänkandet Ett förbättrat djurskydd (SOU 2000:108). Regeringen har tidigare aviserat en proposition om inrättande av en särskild djurskyddsmyndighet så snart remissbehandlingen av betänkandets förslag är avslutad. Härigenom skall djurskyddet förstärkas och ytterligare fokus kunna läggas på djurskydds- och djurhälsofrågor. I 2001 års ekonomiska vårproposition beräknades ett medelsbehov om 13 miljoner kronor för år 2001 och 20 miljoner kronor vardera för åren 2002 och 2003. Utskottet anslöt sig därvid till regeringens bedömning när det gällde tillkommande medelsbehov för en ny myndighetsorganisation för djurskyddet (yttr. 2000/01:MJU1y). I samband med riksdagens behandling av statsbudgeten för år 2002 vidhöll utskottet sitt ställningstagande och tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning under anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten. Som framgår av propositionen avser regeringen att under år 2002 lägga fram en proposition med förslag om att en särskild djurskyddsmyndighet inrättas för att förstärka djurskyddet. För att finansiera eventuella kostnader för en omlokalisering av verksamhet vid inrättandet av myndigheten anser utskottet i likhet med regeringen att anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten behöver ökas med 15 000 000 kr. Därmed avstyrker utskottet motionerna Fi42 (m) yrkande 18 i berörd del, Fi38 (c) yrkandena 7 och 8 i berörda delar samt Fi39 (fp) yrkande 14 i berörd del.

Som regeringen anför bör Jordbruksverket tillföras ytterligare medel för att förbättra verkets och länsstyrelsernas administrativa rutiner samt för fjärranalyser och återkravsarbete. Trots tidigare resursförstärkningar och omprioriteringar vid länsstyrelserna och Jordbruksverket har de svenska åtagandena i arbetet med återkrav av bl.a. miljöersättningar inte kunnat slutföras under 2001. Åtaganden inom miljö- och landsbygdsprogrammet har också försenats och det finns en risk att återkravshanteringen under år 2002 kommer att eftersättas om inte ytterligare resurser tillförs verksamheten. Som redovisas i propositionen har det i samband med genomförandet av strukturfondsprogrammen i Sverige framkommit att vissa typer av projektanordnare, t.ex. ideella föreningar och lokala kooperativ, har haft svårigheter med att starta

200 1/02 :M JU4y

och driva verksamheten på grund av svag likviditet. Regeringen beslutade därför i december 2000 om en försöksverksamhet med förskottsutbetalningar av medel från olika strukturfonder för projekt beslutade under år 2001 inom målprogrammen samt gemenskapsinitiativen. Mot bakgrund av erfarenheterna av programmens genomförande och försöksverksamheten under år 2001 med förskottsutbetalningar anser regeringen det angeläget att möjligheten till förskottsutbetalningar kvarstår. Utskottet delar denna uppfattning. Förskottsutbetalningar bör därför få göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper. I villkoren bör ingå en beloppsgräns för förskottsutbetalningar och krav på prövning av projektens ekonomiska bärkraft. Sammanfattningsvis bör således förskottsutbetalningar av medel från ramanslagen 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket

m.m.och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur få göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper. Under anslaget 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. anvisas medel främst för Sveriges medlemskap i Food and Agriculture Organization (FAO). Som regeringen anför har kostnaderna för medlemskapet ökat väsentligt varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Finansieringen sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 4 500 000 kr. Som redovisats ovan minskas detta anslag med ytterligare 3 000 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Därmed avstyrker utskottet motion Fi38 (c) yrkande 8 i berörd del. Utskottet är inte heller berett att i detta sammanhang förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av de i motionerna Fi38 (c) yrkande 7 i berörd del och Fi39 (fp) yrkande 14 i berörd del framförda kraven beträffande Livsmedelsverkets resurser. För att finansiera ökade utgifter inom utgiftsområde 23 och andra utgiftsområden bör anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 115 000 000 kr. Som anförs i propositionen påverkar minskningen inte genomförandet av miljö- och landsbygdsprogrammet som löper under perioden 2000–2006, eftersom anslagssparande från den tidigare programperioden finns att tillgå.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag under utgiftsområde 23.

20 01/02 :M JU4y

Stockholm den 16 maj 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Sinikka Bohlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Willy Söderdahl (v) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

2001 /02:M JU4 y

Avvikande meningar

1. Tilläggsbudget för budgetåret 2002, m.m.

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad (m) anför:

Kommuners rätt att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram

Vi anser att regeringens förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram bör avslås av riksdagen. Man bör ej urholka kommunallagens princip om att kommuner inte skall ge stöd till enskilda.

Djurskyddsmyndighet

Regeringens förslag att höja anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten med 15 000 000 kr bör avslås. Enligt vår mening förbättras inte djurskyddet av att nya administrativa enheter skapas. Det är själva tillsynen och kontrollen som behöver bli bättre.

2.Tilläggsbudget för budgetåret 2002, m.m.

Eskil Erlandsson (c) anför:

Djurskyddsmyndighet

Riksdagen bör avslå regeringens förslag beträffande anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten. Centerpartiet anser att djurskyddstillsynen inte blir bättre av att man inrättar en egen myndighet utanför Jordbruksverket. Det är den lokala djurskyddstillsynen som behöver utvecklas. Vidare bör regeringen återkomma på tilläggsbudget med en ytterligare minskning av anslaget med 13 000 000 kr.

Statens livsmedelsverk

Centerpartiet anser att regeringen bör återkomma på tilläggsbudget med en ökning av anslaget 43:12 Statens livsmedelsverk med 20 500 000 kr. Sistnämnda anslagsökning gör att Livsmedelsverket inte behöver vidta de drastiska personalminskningar som blir följden av att regeringen avslagit verkets ansökan om ett extra anslag på 20 miljoner kronor.

Åtgärder inom livsmedelsområdet

Regeringens förslag att minska ifrågavarande anslag med 7 500 000 kr bör avslås. Centerpartiet motsätter sig denna neddragning. Det är ett stort resursslöseri att först anslå projektmedel och sedan dra tillbaka dem på tilläggsbudget. Vidare är anslagen till projekt och tillsyn inom livsmedelsområdet enligt Centerpartiet redan för snålt tilltagna.

20 01/02 :M JU4y

3.Tilläggsbudget för budgetåret 2002, m.m

Harald Nordlund (fp) anför:

Kommuners rätt att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram

Jag anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram. Olika studier har visat att dessa program inte fungerar särskilt bra i praktiken. Anslaget för klimatinvesteringsprogram är för diffust och kan anses utgöra förtäckta byggsubventioner.

Djurskyddsmyndighet

Riksdagen bör avslå regeringens förslag när det gäller anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten. Regeringens förslag om en ny djurskyddsmyndighet innebär att de livsmedelsproducerande djuren alltjämt kommer att falla under Jordbruksverkets ansvar. Enligt Folkpartiets mening skall de livsmedelsproducerande djuren omfattas av en ny livsmedelssäkerhetsmyndighet som en del av livsmedelskedjan. Ett helt nytt system för livsmedelssäkerhet bör införas, samordnat inom EU.

Statens livsmedelsverk

Regeringen bör återkomma i ny tilläggsbudget med förslag om att Livsmedelsverket tillförs 10 miljoner kronor. Livsmedelsverket är i akut behov av resurser för att kunna fullfölja sitt arbete med kostråd och livsmedelskontroll.

Elanders Gotab, Stockholm 2002